På DN-debatt skriver socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven och partiets skolpolitiske talesman Ibrahim Baylan att de vill göra gymnasieskolan obligatorisk för att förhindra avhopp. Motivet är att utan gymnasieutbildning får unga inte jobb.
Att det är svårt att få jobb utan gymnasieutbildning är lätt att instämma i. Men analys av och insikt om varför så många hoppar av gymnasiet tycks saknas hos socialdemokraterna. Många elever saknar en tillräcklig kunskapsgrund från grundskolan. Vem får studiemotivation när man dag efter dag upplever att man inte hänger med i undervisningen? Det är i grundskolan de stora resurserna behöver sättas in. Lotta Edholm beskriver det bra.
När alla skolreformer som Folkpartiet genomfört får fullt genomslag kommer med all sannolikhet de flesta gymnasieelever att fullfölja sin gymnasieutbildning oavsett vilken inriktning de valt. Det tar som bekant några år innan dagens 6-7-åringar har genomgått grundskolan och är på väg in i gymnasiet.
Visar inlägg med etikett Folkpartiet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Folkpartiet. Visa alla inlägg
onsdag 30 januari 2013
lördag 5 januari 2013
Centern och socialliberalismen
När nu en arbetsgrupp inom Centern lagt fram ett mycket nyliberalt diskussionsunderlag för partiets framtida politik är det intressant att notera hur angelägna mer balanserade centerföreträdare är att betona partiets påstådda "alltid socialliberala" inriktning. Nu senast idag i Corren genom östgötadistriktets ordförande Gösta Gustavsson. Där skriver Gustavsson "Ända sedan 1910-talet då bondeförbundet startade har den socialliberala inriktningen varit tydlig."
På Centerns hemsida läser jag ur partiets program antaget vid ordinarie stämma 1919, alltså från den tid som Gösta Gustavsson refererar i dagens Corre:
Låter inte som ett socialliberalt program för Sverige i mina öron.
Gustavsson refererar också till att begreppet "socialliberalism" myntades av Bertil Ohlin men glömmer att nämna att Ohlin var partiledare för Folkpartiet.
Upplysningsvis myntade Ohlin begreppet redan under sin tid som ordförande för Folkpartiets ungdomsförbund på 1930-talet.
Jag vet att Bondeförbundet och sedermera Centern i senare program beskriver politiska strävanden som kan uppfattas som socialliberala. Men i samma program finns också andra inslag, som inte känns bekväma för en socialliberal.
Det är kanske en av anledningarna till att försök att slå ihop Centern och Folkpartiet alltid stött på patrull.
Jag är väl medveten om att också i mitt parti finns personer som inte vill använda "socialliberal". Man tycker att det är tillräckligt att vara "liberal". Men begreppet "liberal" är ingalunda entydigt. Något som Gabriel Romanus beskriver i Frisinnad Tidskrift.
Jag har självklart ingenting emot att fler partier ansluter sig socialliberalismen. Men ett rimligt krav bör vara att ideologin då genomsyrar program och praktisk politik. Inte bara en läpparnas bekännelse för att det tycks låta bra i andras öron.
På Centerns hemsida läser jag ur partiets program antaget vid ordinarie stämma 1919, alltså från den tid som Gösta Gustavsson refererar i dagens Corre:
Grundprogram. Bondeförbundet avser att vara en sammanslutning av Sveriges jordbruksbefolkning för främjande av egna sociala, politiska och ekonomiska intressen.
Låter inte som ett socialliberalt program för Sverige i mina öron.
Gustavsson refererar också till att begreppet "socialliberalism" myntades av Bertil Ohlin men glömmer att nämna att Ohlin var partiledare för Folkpartiet.
Upplysningsvis myntade Ohlin begreppet redan under sin tid som ordförande för Folkpartiets ungdomsförbund på 1930-talet.
Jag vet att Bondeförbundet och sedermera Centern i senare program beskriver politiska strävanden som kan uppfattas som socialliberala. Men i samma program finns också andra inslag, som inte känns bekväma för en socialliberal.
Det är kanske en av anledningarna till att försök att slå ihop Centern och Folkpartiet alltid stött på patrull.
Jag är väl medveten om att också i mitt parti finns personer som inte vill använda "socialliberal". Man tycker att det är tillräckligt att vara "liberal". Men begreppet "liberal" är ingalunda entydigt. Något som Gabriel Romanus beskriver i Frisinnad Tidskrift.
Jag har självklart ingenting emot att fler partier ansluter sig socialliberalismen. Men ett rimligt krav bör vara att ideologin då genomsyrar program och praktisk politik. Inte bara en läpparnas bekännelse för att det tycks låta bra i andras öron.
torsdag 20 december 2012
Äldreombudsmannen/kvinnan på plats
Tidigare i år beslöt Äldrenämnden att inrätta en äldreombudsman. Något som jag motionerade om för ett 15-tal år se´n och som vi i Folkpartiet fortsatt att driva och i år äntligen fått majoritet för. Se tidigare blogginlägg om detta.
Nu är Äldreombudsmannen (som blev en kvinna) utsedd och kommer att tillhöra det nystartade kvalitets- och utvärderingskontoret. Linköpings första ÄO är presenterad i kommunens personaltidning och heter Maria Lindahl. Maria har en bakgrund som arbetsterapeut i kommunen sedan 1984 och säger att hon tror det finns ett behov av en ÄO. Vilket ju jag och mina partikollegor instämmer i till 110 %. Även de flesta andra politiker har glädjande nog numera uppfattat detta behov.
Arbetsuppgifterna består i stort av att
Nu är Äldreombudsmannen (som blev en kvinna) utsedd och kommer att tillhöra det nystartade kvalitets- och utvärderingskontoret. Linköpings första ÄO är presenterad i kommunens personaltidning och heter Maria Lindahl. Maria har en bakgrund som arbetsterapeut i kommunen sedan 1984 och säger att hon tror det finns ett behov av en ÄO. Vilket ju jag och mina partikollegor instämmer i till 110 %. Även de flesta andra politiker har glädjande nog numera uppfattat detta behov.
Arbetsuppgifterna består i stort av att
- genomföra uppsökande verksamhet för att få kontakt med äldre som ännu inte har någon kontakt med äldreomsorgen
- vara en neutral funktion utan koppling till någon utförare och ta emot synpunkter och klagomål och koppla ihop det med ansvariga chefer
- sammanställa och strukturera synpunkter och klagomål och redovisa dem för äldrenämnden.
tisdag 11 december 2012
FP om byggande i Sättuna
FP redovisade idag olika uppfattningar i frågan om översiktsplan för Sättuna. Avslagsyrkarnas argument handlade om att åkermark inte bör bebyggas.
Bebyggelse eller inte i Sättuna har diskuterats under ett antal år i Linköping. Senaste fullmäktigebehandling var den 8 juni 2010, då den gemensamma översiktsplanen Linköping-Norrköping samt översiktsplan för staden Linköping beslutades.
FP:s dåvarande fullmäktigeledamöter yrkade bifall till båda planerna. Dessutom lämnades i båda äendena vid KS- resp KF-behandling en protokollsanteckning:
PROTOKOLLSANTECKNING
Folkpartiet lämnar följande protokollsanteckning:
Ӂkermarken
Folkpartiet har i hela processen kring översiktsplaneringen betonat vikten av att bevara den bördiga åkermarken i Linköping. Vi har särskilt pekat på åkermarken kring E 4:an väster om Stångån, bl.a. området vid Sättuna. Vi bejakar att Linköping växer, men vi anser att tillväxten inte får ske på bekostnad av den bördigaste åkermarken i Sverige. Vi vill också lägga till att befolkningstillväxt inte är det yttersta målet för kommunen. Det viktigaste är att de människor som bor här trivs och känner framtidstro.”
Den tidigare folkpartigruppen har således inte yrkat att skrivningarna i översiktsplanerna om att Sättuna kan komma att bebyggas och att det då är ofrånkomligt att bygga på högklassig jordbruksmark ska utgå.
I FP:s handlingsprogram för innevarande mandatperiod står "Vi ska undvika att bygga på den bästa åkermarken."
Folkpartiets politiska utskott har vid flera tillfällen under året diskuterat Sättuna kopplat till byggande på åkermark och oenighet har rått. Dock ingen klar majoritet vare sig för eller emot utkristalliserats förrän nu i elfte timmen.
För oss som förespråkat byggnation på Sättuna har argumenten framförallt handlat om att ett nej till Sättuna med hänvisning till vikten av att bevara åkermark får stora konsekvenser för fortsatt utbyggnad i Linköping. Översiktsplan för Vikingstad är under utarbetande - åkermark tas i anspråk. I Linghem har byggts och byggs fortfarande på åkermark. Folkpariet har inte sagt nej.
Det finns ett antal andra argument för att anta översiktsplaner både för Sättuna och andra kommande tänkbara utbyggnadsområden. Men eftersom dagens debatt mest handlat om ja eller nej till byggande på åkermark berör jag som röstat för planen idag endast den delen. Även min kommunalrådskollega
Carina Boberg röstade för, se hennes blogg.
____________________
Bebyggelse eller inte i Sättuna har diskuterats under ett antal år i Linköping. Senaste fullmäktigebehandling var den 8 juni 2010, då den gemensamma översiktsplanen Linköping-Norrköping samt översiktsplan för staden Linköping beslutades.
FP:s dåvarande fullmäktigeledamöter yrkade bifall till båda planerna. Dessutom lämnades i båda äendena vid KS- resp KF-behandling en protokollsanteckning:
PROTOKOLLSANTECKNING
Folkpartiet lämnar följande protokollsanteckning:
Ӂkermarken
Folkpartiet har i hela processen kring översiktsplaneringen betonat vikten av att bevara den bördiga åkermarken i Linköping. Vi har särskilt pekat på åkermarken kring E 4:an väster om Stångån, bl.a. området vid Sättuna. Vi bejakar att Linköping växer, men vi anser att tillväxten inte får ske på bekostnad av den bördigaste åkermarken i Sverige. Vi vill också lägga till att befolkningstillväxt inte är det yttersta målet för kommunen. Det viktigaste är att de människor som bor här trivs och känner framtidstro.”
Den tidigare folkpartigruppen har således inte yrkat att skrivningarna i översiktsplanerna om att Sättuna kan komma att bebyggas och att det då är ofrånkomligt att bygga på högklassig jordbruksmark ska utgå.
I FP:s handlingsprogram för innevarande mandatperiod står "Vi ska undvika att bygga på den bästa åkermarken."
Folkpartiets politiska utskott har vid flera tillfällen under året diskuterat Sättuna kopplat till byggande på åkermark och oenighet har rått. Dock ingen klar majoritet vare sig för eller emot utkristalliserats förrän nu i elfte timmen.
För oss som förespråkat byggnation på Sättuna har argumenten framförallt handlat om att ett nej till Sättuna med hänvisning till vikten av att bevara åkermark får stora konsekvenser för fortsatt utbyggnad i Linköping. Översiktsplan för Vikingstad är under utarbetande - åkermark tas i anspråk. I Linghem har byggts och byggs fortfarande på åkermark. Folkpariet har inte sagt nej.
Det finns ett antal andra argument för att anta översiktsplaner både för Sättuna och andra kommande tänkbara utbyggnadsområden. Men eftersom dagens debatt mest handlat om ja eller nej till byggande på åkermark berör jag som röstat för planen idag endast den delen. Även min kommunalrådskollega
Carina Boberg röstade för, se hennes blogg.
____________________
onsdag 29 augusti 2012
Äntligen positiva besked om infrastruktursatsningar bl a i Östergötland
Idag kom så beskedet! I Alliansregeringens höstbudget finns kraftfulla satsningar på infrastruktur.Den här i Östergötland hett efterlängtade Ostlänken kan börja byggas 2017, se Jan Björklunds Nyhetsbrev och regeringens PM.
Mer att fira idag var Alliansens 8-årsdag och firade gjorde partiledarna här i Linköping. I strålande sol och med stor uppslutning av folk på Stora Torget vid lunchtid blev det verkligen födelsedag. Och alla fyra partiledarna sken i kapp med solen när de utfrågades av Luf:s nyvalda ordförande Linda Nordlund.
I Linköping är vi ju extra glada denna vecka, eftersom beskedet om att regeringen stödjer fortsatt utveckling av JasGripen lämnades för några dagar sedan. Det betyder mycket för jobben i Linköping men än viktigare är att Sverige förstår att ta tillvara den enorma spetskompetens som finns just inom flygindustrin.
Om jag också räknar in den väg- och järnvägsutbyggnad som görs i västra länsdelen, framförallt i Motala, så har Alliansregeringen gjort mycket nytta för Östergötland. Den sk. Skepparpinan som möjliggör för Motala att slippa tung genomfartstrafik rätt igenom centrala stan har funnits i deras stadsplan sedan 1942! Jag var själv med och lobbade för bygget när jag var riksdagsledamot för några år sen och gläds nu verkligen med Motalaborna för den mycket förbättrade innerstadsmiljön.
Mer att fira idag var Alliansens 8-årsdag och firade gjorde partiledarna här i Linköping. I strålande sol och med stor uppslutning av folk på Stora Torget vid lunchtid blev det verkligen födelsedag. Och alla fyra partiledarna sken i kapp med solen när de utfrågades av Luf:s nyvalda ordförande Linda Nordlund.
I Linköping är vi ju extra glada denna vecka, eftersom beskedet om att regeringen stödjer fortsatt utveckling av JasGripen lämnades för några dagar sedan. Det betyder mycket för jobben i Linköping men än viktigare är att Sverige förstår att ta tillvara den enorma spetskompetens som finns just inom flygindustrin.
Om jag också räknar in den väg- och järnvägsutbyggnad som görs i västra länsdelen, framförallt i Motala, så har Alliansregeringen gjort mycket nytta för Östergötland. Den sk. Skepparpinan som möjliggör för Motala att slippa tung genomfartstrafik rätt igenom centrala stan har funnits i deras stadsplan sedan 1942! Jag var själv med och lobbade för bygget när jag var riksdagsledamot för några år sen och gläds nu verkligen med Motalaborna för den mycket förbättrade innerstadsmiljön.
söndag 12 augusti 2012
Felmatchad arbetsmarknad
Svenskt Näringslivs Stefan Fölster skriver på dagens DN-debatt under rubriken "Felmatschad arbetsmarknad lämnar många unga utanför". Flera av hans åsikter är lätt att dela, andra inte.
Att debatten om ungdomsarbetslösheten är enkelspårig i Sverige eller åtminstone förenklad är sant. Att som socialdemokraterna påstå att om alla arbetslösa ungdomar sätts i utbildning så kommer arbetsgivarnas efterfrågan på kvalificerad arbetskraft att tillgodoses är väl det mest tydliga exemplet på en förenkling av problemet.
Därmed inte sagt att utbildning inte är värdefull. Men för ungdomar som inte fullgjort gymnasiet (och ibland inte ens grundskolan) så är det sannolikt mer lämpligt och framgångsrikt att få en anställning till lägre lön där utbildning ingår. Man brukar tala om "morötter och piska" för att skapa motivation. Här finns både och med en övervikt av morötter kan jag tycka.
Stefan Fölster lyfter också den omdebatterade frågan om ett mer flexibelt anställningsskydd. Jag tycker att mitt parti, Folkpartiet, har ett väl avvägt förslag, som innebär att kompetens ska väga tyngre än idag när en arbetsstyrka behöver minskas. Att anställningsskyddet fortfarande ska värnas är en socialliberal grundtanke.
Oron för att anställningsskyddet ska urholkas och konsekvenserna av detta bottnar, tror jag, till stor del i att det tyvärr alltemellanåt ges exempel på hur illa vissa arbetsgivare kan bete sig. Den misstro som redan finns i vårt land mot företag/företagare förstärks när media beskriver hur anställda kommer i kläm hos oseriösa arbetsgivare.
Att Arbetsförmedlingen borde konkurrensutsättas har jag tyckt länge. Jag förstår inte varför inte Alliansregeringen tagit itu med detta. Arbetsförmedlingens verksamhet kan ju inte betraktas som myndighetsutövning i den bemärkelsen att den inte skulle kunna skötas av fler aktörer. Därmed inte sagt att arbetsförmedlande inte till någon del skall vara i "egenregi" d v s statlig.
Fölster kritiserar att vissa partier vill höja a-kassan. Folkpartiet är ett av dessa partier. Här tycker jag att Fölster har fel. Han blandar ihop att "det ska löna sig att arbeta" med det försäkringsskydd som ett välfärdsland måste kunna garantera människor under en period mellan uppsägning och ett nytt jobb. Det är inte rimligt att människor ska behöva ställa om sitt liv under en kort period av arbetslöshet på grund av att a-kasseersättningen inte räcker till normala levnadsomkostnader. Det är samma syn som Sverige har på sjukpenningen. En kortare tids sjukskrivning ska inte föröda familjens ekonomi. Folkpartiet beskriver synen på försäkringsskydd i en SvD-artikel tidigare i somras.
Fölster skriver att det är avgörande hur ungdomar lyckas lära och bygga upp erfarenheter som gör dem efterfrågade senare i livet. En reflektion jag gör är att vi alla oftare bör tala om "arbetets värde". Det ges - alltför ofta, tycker jag - bilder av att arbeta är en del av livet som tyvärr måste genomlidas. Skolan ska vara "rolig" inte en förberedelse för vuxenlivet. Ett sabbatsår efter gymnasiet för att "känna efter vad man vill göra" är naturligt för många. Och bland vuxna talas ofta om pension så tidigt som möjligt så "man får göra vad man vill".
Alla har självklart rätt att tycka och uttrycka vad man vill. Men det behövs en balans i debatten. Det går att leva ett rikt liv med olika intressen under ett långt arbetsliv. Och det är inte fel att tycka att det är kul att jobba. Och det är inte fel att skolan förbereder unga männisskor för både livet i sig och arbetslivet. Arbete är inte ett nödvändigt ont utan något som ger social gemenskap, tillfredsställelse över att uträtta något och att kunna försörja sig. Och alla jobb behövs!
Att debatten om ungdomsarbetslösheten är enkelspårig i Sverige eller åtminstone förenklad är sant. Att som socialdemokraterna påstå att om alla arbetslösa ungdomar sätts i utbildning så kommer arbetsgivarnas efterfrågan på kvalificerad arbetskraft att tillgodoses är väl det mest tydliga exemplet på en förenkling av problemet.
Därmed inte sagt att utbildning inte är värdefull. Men för ungdomar som inte fullgjort gymnasiet (och ibland inte ens grundskolan) så är det sannolikt mer lämpligt och framgångsrikt att få en anställning till lägre lön där utbildning ingår. Man brukar tala om "morötter och piska" för att skapa motivation. Här finns både och med en övervikt av morötter kan jag tycka.
Stefan Fölster lyfter också den omdebatterade frågan om ett mer flexibelt anställningsskydd. Jag tycker att mitt parti, Folkpartiet, har ett väl avvägt förslag, som innebär att kompetens ska väga tyngre än idag när en arbetsstyrka behöver minskas. Att anställningsskyddet fortfarande ska värnas är en socialliberal grundtanke.
Oron för att anställningsskyddet ska urholkas och konsekvenserna av detta bottnar, tror jag, till stor del i att det tyvärr alltemellanåt ges exempel på hur illa vissa arbetsgivare kan bete sig. Den misstro som redan finns i vårt land mot företag/företagare förstärks när media beskriver hur anställda kommer i kläm hos oseriösa arbetsgivare.
Att Arbetsförmedlingen borde konkurrensutsättas har jag tyckt länge. Jag förstår inte varför inte Alliansregeringen tagit itu med detta. Arbetsförmedlingens verksamhet kan ju inte betraktas som myndighetsutövning i den bemärkelsen att den inte skulle kunna skötas av fler aktörer. Därmed inte sagt att arbetsförmedlande inte till någon del skall vara i "egenregi" d v s statlig.
Fölster kritiserar att vissa partier vill höja a-kassan. Folkpartiet är ett av dessa partier. Här tycker jag att Fölster har fel. Han blandar ihop att "det ska löna sig att arbeta" med det försäkringsskydd som ett välfärdsland måste kunna garantera människor under en period mellan uppsägning och ett nytt jobb. Det är inte rimligt att människor ska behöva ställa om sitt liv under en kort period av arbetslöshet på grund av att a-kasseersättningen inte räcker till normala levnadsomkostnader. Det är samma syn som Sverige har på sjukpenningen. En kortare tids sjukskrivning ska inte föröda familjens ekonomi. Folkpartiet beskriver synen på försäkringsskydd i en SvD-artikel tidigare i somras.
Fölster skriver att det är avgörande hur ungdomar lyckas lära och bygga upp erfarenheter som gör dem efterfrågade senare i livet. En reflektion jag gör är att vi alla oftare bör tala om "arbetets värde". Det ges - alltför ofta, tycker jag - bilder av att arbeta är en del av livet som tyvärr måste genomlidas. Skolan ska vara "rolig" inte en förberedelse för vuxenlivet. Ett sabbatsår efter gymnasiet för att "känna efter vad man vill göra" är naturligt för många. Och bland vuxna talas ofta om pension så tidigt som möjligt så "man får göra vad man vill".
Alla har självklart rätt att tycka och uttrycka vad man vill. Men det behövs en balans i debatten. Det går att leva ett rikt liv med olika intressen under ett långt arbetsliv. Och det är inte fel att tycka att det är kul att jobba. Och det är inte fel att skolan förbereder unga männisskor för både livet i sig och arbetslivet. Arbete är inte ett nödvändigt ont utan något som ger social gemenskap, tillfredsställelse över att uträtta något och att kunna försörja sig. Och alla jobb behövs!
torsdag 9 augusti 2012
Kollat kollektivtrafiken
Idag har jag tillsammans med mina partikollega Maud Ericsson kollat busshållplatser i ett av kommunens bostadsområden. Eller kanske mer rätt: vi kollade vilka som var kvar efter viss indragning.
En boende i området svarade på vår medborgarenkät tidigare i somras och berättade att tre hållplatser "försvunnit". Vilket förstås innebär längre avstånd till den som nu är "närmast".
Nu är det ju Landstinget som tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet och därmed också i vår kommun. Men det förtar inte vårt ansvar som kommunpolitiker att se till att målet om att så många som möjligt ska kunna använda kollektivtrafiken i stället för bilen kan upprätthållas.
Och för äldre och för personer med funktionsnedsättning kan det ju handla om att behöva anlita färdtjänst trots att man skulle kunna ha friheten att ta bussen utan att behöva förbeställa sin resa. Det är ingen bra utveckling.
En boende i området svarade på vår medborgarenkät tidigare i somras och berättade att tre hållplatser "försvunnit". Vilket förstås innebär längre avstånd till den som nu är "närmast".
Nu är det ju Landstinget som tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet och därmed också i vår kommun. Men det förtar inte vårt ansvar som kommunpolitiker att se till att målet om att så många som möjligt ska kunna använda kollektivtrafiken i stället för bilen kan upprätthållas.
Och för äldre och för personer med funktionsnedsättning kan det ju handla om att behöva anlita färdtjänst trots att man skulle kunna ha friheten att ta bussen utan att behöva förbeställa sin resa. Det är ingen bra utveckling.
söndag 27 maj 2012
En vecka präglad av tillgänglighetsfrågan
I går genomfördes årets tillgänglighetsmarsch runtom i landet. I Östergötland gick marschen i år i Linköping. God uppslutning från organisationerna med DHR i spetsen. Också politiken var representerad med flera lokala partiföreträdare. Flest tror jag vi var från Folkpartiet vars vikarierande riksdagsledamot Mathias Sundin (hemmahörande i Norrköping) också deltog. Se Carina Bobergs blogg.
ÖstgötaCorrespondenten hade i fredagens tidning en intervju med mig och en moderat riksdagsledamot från Motala (läs intervjun nedan).
- Beredd
att gå samman med (S) mot (M)
Linnéa Darell (FP)
kräver en diskrimineringslag som omfattar tillgänglighet. Hon hamnar därmed på
kollisionskurs med Moderaterna som hävdar att en ny lag skulle kosta samhället
tio miljarder kronor.
För Linnéa Darell är tillgängligheten en fråga om mänskliga rättigheter, alla ska ha rätt att delta i samhällslivet.
Annika Rehn
Läs gärna inlägget på bloggen Fulldelaktighet.nu. Läs också mitt tidigare blogginlägg med länk till FP-rapport.
ÖstgötaCorrespondenten hade i fredagens tidning en intervju med mig och en moderat riksdagsledamot från Motala (läs intervjun nedan).
ÖstgötaCorrespondenten
25 maj 2012
Darell (FP) kräver ny diskrimineringslag
- Beredd
att gå samman med (S) mot (M)
- För att tala klarspråk är moderaterna en ”propp” när det
gäller en ny diskrimineringslag, säger Linnéa Darell, som har stor erfarenhet
av att arbeta med frågor som rör funktionshinder på lokal och nationell nivå.
Rätt att deltaFör Linnéa Darell är tillgängligheten en fråga om mänskliga rättigheter, alla ska ha rätt att delta i samhällslivet.
- Det finns en rädsla för att näringslivet ska påverkas av
höga ombyggnadskostnader. Men det finns inga sådana erfarenheter från andra
länder med liknande lagstiftning.
Andreas Norlén,
moderat riksdagsledamot från Östergötland, är Moderaterna en ”propp” när det
gäller en ny diskrimineringslagstiftning?
- Vi är inte någon bromskloss. Tvärtom tar vi frågan om
diskrimineringslagen på stort allvar. Vi vill göra en grundlig utvärdering och
vi måste ha finansiering. Statskontoret har räknat på samhällskostnader på
omkring 10 miljarder kronor per år.
Marsch för
tillgänglighet
På lördag går marschen för tillgänglighet i Linköping och en
mängd andra platser i landet. Det är för tionde året i rad handikapprörelserna
genomför marschen ändå har det inte blivit någon lagändring.
Genom utredningen ”Bortom fagert tal – om bristande
tillgänglighet som diskrimineringsgrund” finns ett färdigt lagförslag om att
klassa otillgänglighet som diskriminering. Förslaget har legat på regeringens
bord sedan december 2010. Det finns också en majoritet i riksdagen för att
rösta igenom ett sådant lagförslag.
- Socialdemokraterna stödjer handikapprörelsen när det
gäller tillgängligheten. Vi brukar ju inte jobba så inom alliansen men i det
här fallet är det frestande, säger Linnéa Darell och öppnar därmed för ett
blocköverskridande beslut.
- Om den goda viljan fanns skulle en ny diskrimineringslag
kunna träda i kraft inom ett år, tror hon.
Allt fler äldre
Förbundet Delaktighet handlingskraft rörelsefrihet (DHR) som
arrangerar marscherna säger sig ha tröttnat på politikerna som säger sig vara
för en ny lagstiftning men ändå inte driver igenom den. Därför kommer inga
politiska tal att hållas vid marscherna i Stockholm och Göteborg. I Linköping
är det Bo Svensson från DHR som håller tal.
- Kanske är det något slags politisk taktik Moderaterna
håller på med, jag har svårt att förstå deras handlande. Det är inte bara
personer med funktionsnedsättning som drabbas av bristande tillgänglighet,
gruppen med äldre blir all fler.
Flera andra länder
har en diskrimineringslag som omfattar tillgänglighet, hur ser du på det?
- Vi kan bara ta ansvar för hur situationen ser ut här,
säger Andreas Norlén.
När tror du det kan
komma en ny lag i Sverige?
- Det vågar jag inte ha en uppfattning om.
--------
Linnéa Darell har
tidigare suttit i riksdagen där hon lagt flera motioner om funktionshindrades
situation och i LSS-kommittén. Numera är hon kommunalråd och ordförande i
omsorgsnämnden. Andreas Norlén sitter bland annat i Konstitutionsutskottet som
bland annat arbetar med mänskliga rättigheter.
Läs gärna inlägget på bloggen Fulldelaktighet.nu. Läs också mitt tidigare blogginlägg med länk till FP-rapport.
fredag 11 maj 2012
Ett samhälle där alla kan delta
Så lyder rubiken på Folkpartiets förslag från igår (2012-05-10) att införa skydd mot diskriminering på grund av bristande tillgänglighet i diskrimineringslagstiftningen. För oss folkpartister har det varit ett självklart mål sedan länge. Målet befästes ytterligare i höstas då landsmötet gav starkt stöd till en motion från Anne-Marie Ekström.
Sverige står bakom FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det betyder ett ansvar att se till att ha lika förutsättningar för deltagande i samhällslivet antingen man har en funktionsnedsättning eller ej. Så är det dock inte idag. Det finns regelverk i den riktningen och på flera områden t ex byggnormer, tillgänglig kollektivtrafik m fl men trots detta fortsätter vi att bygga fast oss i ett samhälle där många människor inte kan vara med på lika villkor.
Goda exempel och erfarenheter finns att hämta från andra länder. USA var först med en diskrimineringslag. År 1990, alltså för 22 år se´n kom ADA (Americans with Disabilities Act). Andra exempel är Australien (1992) och Norge 2009. Storbritannien, Hong Kong, Sydafrika och Frankrike har motsvarande lagstiftning.
Så det är hög tid för Sverige att leva upp till de åtagande som anslutningen till FN-konventionen innebär också i verkligheten och inte bara som en ministerunderskrift.
Nu är det ju också så att god tillgänglig för personer med funktionsnedsättning även är bra för alla andra medborgare. För äldre (notera den demografiska utvecklingen), för familjer med barnvagnar m fl. Vi ska också komma ihåg att även den som inte har en funktionsnedsättning idag kan ha ett stort behov i morgon på grund av en stroke, en trafikolycka eller annan händelse som förändrar livet.
En vanlig invändning från både politiskt håll som från näringsliv och andra aktörer är att en lagreglering skulle komma att betyda orimligt stora kostnader. Men i de länder som haft diskrimineringslagstiftning i tjugotalet år finns inga belägg för det. Inte heller att rättsväsendet belastats onomalt mycket rörande anmälningar om diskriminering.
Hur skulle då en lag se ut i Sverige? Ja, det finns faktiskt ett färdigt förslag att genomföra. Utredningen "Bakom fagert tal" från 2010 fick övervägande positiv respons och Folkpartiets uppfattning är att grunden finns för att snabbt åstadkomma en lagstiftning. Vad gäller kostnadsfrågan, som några remissvar uttryckt oro för, så menar utredaren att berörd verksamhet måste kunna bära kostnaden - lagen ska inte driva verksamheter i konkurs. Och, som jag skrev ovan, erfarenheter från andra länder visar inte på att orimliga kostnader blir konsekvensen av en dylik lagstiftning.
Folkpartiets ställningstagande är glasklart. Bristande tillgänglighet ska anses vara diskriminering. Grunden för vårt ställningstagande är liberalismens mål att varje individ i så stor utsträckning som möjligt ska ha makt att forma sitt liv. Nu väntar vi på övriga partiers besked!
Sverige står bakom FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det betyder ett ansvar att se till att ha lika förutsättningar för deltagande i samhällslivet antingen man har en funktionsnedsättning eller ej. Så är det dock inte idag. Det finns regelverk i den riktningen och på flera områden t ex byggnormer, tillgänglig kollektivtrafik m fl men trots detta fortsätter vi att bygga fast oss i ett samhälle där många människor inte kan vara med på lika villkor.
Goda exempel och erfarenheter finns att hämta från andra länder. USA var först med en diskrimineringslag. År 1990, alltså för 22 år se´n kom ADA (Americans with Disabilities Act). Andra exempel är Australien (1992) och Norge 2009. Storbritannien, Hong Kong, Sydafrika och Frankrike har motsvarande lagstiftning.
Så det är hög tid för Sverige att leva upp till de åtagande som anslutningen till FN-konventionen innebär också i verkligheten och inte bara som en ministerunderskrift.
Nu är det ju också så att god tillgänglig för personer med funktionsnedsättning även är bra för alla andra medborgare. För äldre (notera den demografiska utvecklingen), för familjer med barnvagnar m fl. Vi ska också komma ihåg att även den som inte har en funktionsnedsättning idag kan ha ett stort behov i morgon på grund av en stroke, en trafikolycka eller annan händelse som förändrar livet.
En vanlig invändning från både politiskt håll som från näringsliv och andra aktörer är att en lagreglering skulle komma att betyda orimligt stora kostnader. Men i de länder som haft diskrimineringslagstiftning i tjugotalet år finns inga belägg för det. Inte heller att rättsväsendet belastats onomalt mycket rörande anmälningar om diskriminering.
Hur skulle då en lag se ut i Sverige? Ja, det finns faktiskt ett färdigt förslag att genomföra. Utredningen "Bakom fagert tal" från 2010 fick övervägande positiv respons och Folkpartiets uppfattning är att grunden finns för att snabbt åstadkomma en lagstiftning. Vad gäller kostnadsfrågan, som några remissvar uttryckt oro för, så menar utredaren att berörd verksamhet måste kunna bära kostnaden - lagen ska inte driva verksamheter i konkurs. Och, som jag skrev ovan, erfarenheter från andra länder visar inte på att orimliga kostnader blir konsekvensen av en dylik lagstiftning.
Folkpartiets ställningstagande är glasklart. Bristande tillgänglighet ska anses vara diskriminering. Grunden för vårt ställningstagande är liberalismens mål att varje individ i så stor utsträckning som möjligt ska ha makt att forma sitt liv. Nu väntar vi på övriga partiers besked!
måndag 23 april 2012
Trängselskatt utan trängsel?
Centerpartiet tycker att Linköping bör införa trängselskatt (DN-debatt). Jag - och många andra också - undrar varför? Om skatt på trängsel ska införas måste det finnas trängsel, eller? I Linköping är det smärre bilköer ca en halvtimme på morgonen och lika länge när folk ska hem från jobbet. Jag kör varje dag så jag har rätt god koll på trafikläget.
Egentligen är det väl en miljöskatt centerpartiet vill ha. Men inte heller det behövs i Linköping. Alla bussar i kollektivtrafiken och de flesta taxibilar (samt en del privatpersoner) kör på biogas, vilket har inneburit en fantastisk förbättring av luften i innerstan.
Nej, Folkpartiets recept om man vill minska biltrafiken i tätorten är mycket mer positivt. Bygg ut kollektivtrafiken så att även vi som bor på landsbygden kan nyttja den för arbetsresor. Så dyrt som nu är att köra bil så skulle de flesta av oss säkerligen välja bussen. Eller kanske pendeltåget om regeringen beslutar sig för att bygga fler spår så det kan bli fler pendeltåg och fler stopp.
Ekonomiska styrmedel kan vara rätt i en del fall. Men de måste i så fall vara av det slag att syftet blir begripligt för människor. Risken är att de annars saknar effekt. Vill man ändra folks beteenden då är ofta morötter bättre än piska.
Egentligen är det väl en miljöskatt centerpartiet vill ha. Men inte heller det behövs i Linköping. Alla bussar i kollektivtrafiken och de flesta taxibilar (samt en del privatpersoner) kör på biogas, vilket har inneburit en fantastisk förbättring av luften i innerstan.
Nej, Folkpartiets recept om man vill minska biltrafiken i tätorten är mycket mer positivt. Bygg ut kollektivtrafiken så att även vi som bor på landsbygden kan nyttja den för arbetsresor. Så dyrt som nu är att köra bil så skulle de flesta av oss säkerligen välja bussen. Eller kanske pendeltåget om regeringen beslutar sig för att bygga fler spår så det kan bli fler pendeltåg och fler stopp.
Ekonomiska styrmedel kan vara rätt i en del fall. Men de måste i så fall vara av det slag att syftet blir begripligt för människor. Risken är att de annars saknar effekt. Vill man ändra folks beteenden då är ofta morötter bättre än piska.
söndag 22 april 2012
Visst vill invandrare jobba
I kvällens Agenda debatterade Erik Ullenhag (FP) integrationspolitik med Ylva Johansson (S). Som inledning visades hur invandrade somalier arbetar med skogsröjning i skogarna utanför Borlänge. Killarna var jättenöjda med att få jobba och slippa vara beroende av försörjningsstöd från kommunen. Till skillnad från svenskfödda personer som ratar sådana jobb.
Och uppenbarligen var det också programledarens, Mats Knutssons, uppfattning att dessa jobb inte var något att ha. Han frågade Erik Ullenhag flera gånger om det inte finns risk för att invandrarna fastnar i låglönejobb när de nu måste börja där. Erik gav som alltid bra svar. Nämligen att alla jobb är bra, eftersom de ger möjlighet till egen försörjning.
Och uppenbarligen var det också programledarens, Mats Knutssons, uppfattning att dessa jobb inte var något att ha. Han frågade Erik Ullenhag flera gånger om det inte finns risk för att invandrarna fastnar i låglönejobb när de nu måste börja där. Erik gav som alltid bra svar. Nämligen att alla jobb är bra, eftersom de ger möjlighet till egen försörjning.
onsdag 18 april 2012
Bra undervisning inte så viktigt för (S)
Tillbringat dag 1 av årets första budgetberedning. Alla nämnder får presentera sina första förslag inför budget 2013-14 (Linköping har två-årsbudget).
En av dagens nämnder var barn- och ungdomsnämnden. Utbildningskontorets presentation av hur planeringen för den nya skolan ser ut gladde mig som folkpartist. Och framförallt för framtidens elever naturligtvis.
Lite suck och stön från ansvarig politiker att staten inte skickar med tillräckligt med resurser samtidigt som kraven är jättetuffa och ska genomföras snabbt. Att staten inte skickar med tillräckligt med resurser kan jag också beklaga. Men det är inte FP som styr över finansdepartementet.
Att det går fort är viktigt för samhällsutvecklingen. Det tar, som bekant, lång tid att få genomslag av skolreformer.
Intressant att notera ett uttalande från en företrädare för (S): Vi behöver ju inte vara bäst i klassen. Tydligen tycker socialdemokraterna att kommunerna inte nödvändigtvis behöver leva upp till gällande lagstiftning om inte staten skickar med full finansiering. Om även kommande elevkullar får en fortsatt mindre bra undervisning har ingen betydelse uppenbarligen. Tur för Linköpings elever att socialdemokraterna är i opposition.
En av dagens nämnder var barn- och ungdomsnämnden. Utbildningskontorets presentation av hur planeringen för den nya skolan ser ut gladde mig som folkpartist. Och framförallt för framtidens elever naturligtvis.
Lite suck och stön från ansvarig politiker att staten inte skickar med tillräckligt med resurser samtidigt som kraven är jättetuffa och ska genomföras snabbt. Att staten inte skickar med tillräckligt med resurser kan jag också beklaga. Men det är inte FP som styr över finansdepartementet.
Att det går fort är viktigt för samhällsutvecklingen. Det tar, som bekant, lång tid att få genomslag av skolreformer.
Intressant att notera ett uttalande från en företrädare för (S): Vi behöver ju inte vara bäst i klassen. Tydligen tycker socialdemokraterna att kommunerna inte nödvändigtvis behöver leva upp till gällande lagstiftning om inte staten skickar med full finansiering. Om även kommande elevkullar får en fortsatt mindre bra undervisning har ingen betydelse uppenbarligen. Tur för Linköpings elever att socialdemokraterna är i opposition.
torsdag 16 februari 2012
Äntligen en äldreombudsman i Linköping!
Idag beslutade äldrenämnden att inrätta en äldreombudsman. Det var på tiden. Första motionen lade jag i kommunfullmäktige för 15 år sedan. Då fick motionen stöd av kristdemokraterna. Övriga partier avslog.
Sedan har vi från folkpartiet drivit kravet i valrörelse efter valrörelse. När så Alliansens gemensamma program skulle formas hösten 2010 då lyckades jag få med äldreombudsmannen.
Vi genomför nu ett arbete kring förstärkning av kvalitetsuppföljning både inom äldre- och LSS-omsorgen. Jag hoppas att det kan bli enighet om en särskild enhet för dessa uppgifter. Då ska naturligtvis äldreombudsmannen ha sin placering där.
Det väckte viss uppmärksamhet i lokala media (TV 4, Östnytt) att jag och Folkpartiet inte givit upp trots att det tagit femton år att nå resultat.
Sedan har vi från folkpartiet drivit kravet i valrörelse efter valrörelse. När så Alliansens gemensamma program skulle formas hösten 2010 då lyckades jag få med äldreombudsmannen.
Vi genomför nu ett arbete kring förstärkning av kvalitetsuppföljning både inom äldre- och LSS-omsorgen. Jag hoppas att det kan bli enighet om en särskild enhet för dessa uppgifter. Då ska naturligtvis äldreombudsmannen ha sin placering där.
Det väckte viss uppmärksamhet i lokala media (TV 4, Östnytt) att jag och Folkpartiet inte givit upp trots att det tagit femton år att nå resultat.
tisdag 7 februari 2012
Hemsjukvårdsreform, BRIS-rapport mm
Östergötlands tretton kommuner och Landstinget förbereder nu en hemsjukvårdsreform, som innebär att kommunerna tar över hemsjukvården. Förändringen planeras ske den 1 januari 2014. Under innevarande år kommer alla nödvändiga beslut att fattas och 2013 blir ett förberedelsernas år.
Syftet med reformen är att patienter och brukare ska få en hemsjukvård med större kontinuitet och bättre helhetssyn när ansvaret samlas hos en och samma huvudman.
Läns-SLAKO (samrådsorgan mellan länets samtliga kommuner och Landstinget i vård- och omsorgsfrågor) ansvarar för planeringsarbetet och dess AU utgör politisk styrgrupp. Ett antal arbetsgrupper med representation från olika verksamhetsdelar och delar av länet är i full gång. Även i varje kommun krävs ett gediget förberedelsearbete.
I fredags togs ett första steg genom det inriktningsbeslut kring ansvarsfördelningen mellan kommunerna och landstinget som SLAKO antog. Igår höll ordföranden och jag (vice ordf) tillsammans med projektledaren och representanter för östra resp västra länsdelen en pressträff för att informera media och allmänhet. Kommunikation är och kommer att vara av största vikt.
Linköpings tidning, Radio Östergötland
I förmiddags lyssnade jag på representanter från BRIS´ regionala kontor i Östergötland, som presenterade årets BRIS-rapport. Temat i år är Psykisk ohälsa. Utöver rapporterna från kontakter med barn och ungdomar via BRIS-telefon och nätkommunikation presenterades de krav som organisationen menar behöver ställas på samhället/politiken för att åstadkomma förbättringar för barn/unga.
Några av kraven finns på politikens agenda. T ex att inkorporera barnkonventionen i svensk lag, som vi i Folkpartiet driver. Ett annat exempel är en förstärkning av elevhälsan, som nu sker genom den nya skollagen. En förbättring som vi i Folkpartiet bidragit till även lokalt i Linköping. Dock tror jag att ytterligare timmar behöver tillföras både vad gäller skolsköterskor, kuratorer och skolpsykologer.
Inom ramen för SLAKO (se ovan) bedrivs det sk. barnuppdraget. Finns anledning att tänka på BRIS-rapporten i samband med detta arbete.
Ett kommunalråds vardag är i sanning varierande. Eftermiddagens temasammanträde med kommunstyrelsen handlade om Upphandling. I vår kommun konkurrensutsätts de flesta verksamheter sedan 20 år tillbaka oavsett politiska majoriteter. Hittills har bara (V) varit emot. Men nu har både socialdemokrater och miljöpartister börjat ifrågasätta upphandling speciellt inom äldreomsorgen. Trots att Linköping inte drabbats av någon vårdskandal.
I Folkpartiet och övriga Alliansen menar vi att det alltid kan finnas anledning att se över formerna för upphandling. Inom hemtjänst och inom daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning tillämpar vi LOV (Lag om valfrihet) sedan några år. Utöver att studera möjligheterna för tillämpning av LOV på fler områden så fokuserar vi på en förbättrad kvalitetsuppföljning.
Dagens temasammanträde handlade i första hand om att kommunstyrelsens ledamöter skulle få möjlighet att öka sina kunskaper om de regelverk som styr upphandling (LOU). Det blev en intressant och lärorik eftermiddag. Nu fortsätter diskussionen kring upphandlingsformer, LOV-tillämpning och - framförallt uppföljningsinstrument.
Syftet med reformen är att patienter och brukare ska få en hemsjukvård med större kontinuitet och bättre helhetssyn när ansvaret samlas hos en och samma huvudman.
Läns-SLAKO (samrådsorgan mellan länets samtliga kommuner och Landstinget i vård- och omsorgsfrågor) ansvarar för planeringsarbetet och dess AU utgör politisk styrgrupp. Ett antal arbetsgrupper med representation från olika verksamhetsdelar och delar av länet är i full gång. Även i varje kommun krävs ett gediget förberedelsearbete.
I fredags togs ett första steg genom det inriktningsbeslut kring ansvarsfördelningen mellan kommunerna och landstinget som SLAKO antog. Igår höll ordföranden och jag (vice ordf) tillsammans med projektledaren och representanter för östra resp västra länsdelen en pressträff för att informera media och allmänhet. Kommunikation är och kommer att vara av största vikt.
Linköpings tidning, Radio Östergötland
I förmiddags lyssnade jag på representanter från BRIS´ regionala kontor i Östergötland, som presenterade årets BRIS-rapport. Temat i år är Psykisk ohälsa. Utöver rapporterna från kontakter med barn och ungdomar via BRIS-telefon och nätkommunikation presenterades de krav som organisationen menar behöver ställas på samhället/politiken för att åstadkomma förbättringar för barn/unga.
Några av kraven finns på politikens agenda. T ex att inkorporera barnkonventionen i svensk lag, som vi i Folkpartiet driver. Ett annat exempel är en förstärkning av elevhälsan, som nu sker genom den nya skollagen. En förbättring som vi i Folkpartiet bidragit till även lokalt i Linköping. Dock tror jag att ytterligare timmar behöver tillföras både vad gäller skolsköterskor, kuratorer och skolpsykologer.
Inom ramen för SLAKO (se ovan) bedrivs det sk. barnuppdraget. Finns anledning att tänka på BRIS-rapporten i samband med detta arbete.
Ett kommunalråds vardag är i sanning varierande. Eftermiddagens temasammanträde med kommunstyrelsen handlade om Upphandling. I vår kommun konkurrensutsätts de flesta verksamheter sedan 20 år tillbaka oavsett politiska majoriteter. Hittills har bara (V) varit emot. Men nu har både socialdemokrater och miljöpartister börjat ifrågasätta upphandling speciellt inom äldreomsorgen. Trots att Linköping inte drabbats av någon vårdskandal.
I Folkpartiet och övriga Alliansen menar vi att det alltid kan finnas anledning att se över formerna för upphandling. Inom hemtjänst och inom daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning tillämpar vi LOV (Lag om valfrihet) sedan några år. Utöver att studera möjligheterna för tillämpning av LOV på fler områden så fokuserar vi på en förbättrad kvalitetsuppföljning.
Dagens temasammanträde handlade i första hand om att kommunstyrelsens ledamöter skulle få möjlighet att öka sina kunskaper om de regelverk som styr upphandling (LOU). Det blev en intressant och lärorik eftermiddag. Nu fortsätter diskussionen kring upphandlingsformer, LOV-tillämpning och - framförallt uppföljningsinstrument.
lördag 14 januari 2012
Varför kalla olika politiska åsikter för "käbbel"?
Igår hade Corren fångat upp min bloggkommentar rörande socialdemokratisk syn på vems valfrihet som är viktigast, kommunernas eller medborgarnas. Det är ju kul att bli citerad i lokalpressen (annan press också för den delen) men varför kalla olika åsikter för "käbbel"?
Ibland kan det kanske vara relevant men inte i detta fall. Det finns en ideologisk skillnad mellan Folkpartiet och Socialdemorkaterna på valfrihetsområdet.
Allra tydligast blir den på skolområdet. Socialdemokraterna har sedan länge velat ge kommunerna vetorätt över friskolors etablering i varje kommun. Ett regelverk som skulle leda till att det i vissa vänsterstyrda kommuner inte skulle finnas någon som helst möjlighet för elever och föräldrar att utnyttja sin lagliga rätt att välja skola. Lagen skulle vara helt satt ur spel av kommunpolitikerna.
Jag skulle kunna ha en större förståelse för (S)-åsikterna om partiet samtidigt ställt upp på skilda valdagar dvs en valdag för kommun/landsting/regionval och en annan dag för riksdagsval. Något som vi folkpartister vill ha. Då skulle väljarnas inflytande över kommunpolitiken vara större än idag. Och kommunpolitikerna får stå till svars för sin politik i högre grad. Men, invänder vän av ordning, vi väljer ju kommunpolitiker också idag. Jo, visserligen. Men varje valrörelse präglas - och avgörs till stor del - av rikspolitiska frågor. Vardagsfrågorna i lokalpolitiken kommer i skymundan.
Så, kära Correredaktör, att diskutera ideologiskt betingade åsiktsskillnader i kommunpolitiken, är inte "käbbel". Det är konsumentupplysning till väljarna.
Ibland kan det kanske vara relevant men inte i detta fall. Det finns en ideologisk skillnad mellan Folkpartiet och Socialdemorkaterna på valfrihetsområdet.
Allra tydligast blir den på skolområdet. Socialdemokraterna har sedan länge velat ge kommunerna vetorätt över friskolors etablering i varje kommun. Ett regelverk som skulle leda till att det i vissa vänsterstyrda kommuner inte skulle finnas någon som helst möjlighet för elever och föräldrar att utnyttja sin lagliga rätt att välja skola. Lagen skulle vara helt satt ur spel av kommunpolitikerna.
Jag skulle kunna ha en större förståelse för (S)-åsikterna om partiet samtidigt ställt upp på skilda valdagar dvs en valdag för kommun/landsting/regionval och en annan dag för riksdagsval. Något som vi folkpartister vill ha. Då skulle väljarnas inflytande över kommunpolitiken vara större än idag. Och kommunpolitikerna får stå till svars för sin politik i högre grad. Men, invänder vän av ordning, vi väljer ju kommunpolitiker också idag. Jo, visserligen. Men varje valrörelse präglas - och avgörs till stor del - av rikspolitiska frågor. Vardagsfrågorna i lokalpolitiken kommer i skymundan.
Så, kära Correredaktör, att diskutera ideologiskt betingade åsiktsskillnader i kommunpolitiken, är inte "käbbel". Det är konsumentupplysning till väljarna.
fredag 23 december 2011
GOD JUL
Dan före dopparedan (säger man så numera?) alltså dagen före julafton. Sitter med en kopp kaffe, en microvarm lussebulle och under skrivbordet sover hunden. Maken är på ett servicehus och gläder pensionärerna med julmusik.
Känner mig ganska nöjd med att ha städat badrummet och lite annat (julstädade gjorde vi i helgen). Också hunnit vara på macken och tvättat bilen ren från allt vägsalt. Fast jag är tacksam över att våra vägar saltas. Människor är viktigare än plåt, eller hur?
Skönt att ha några lediga dagar framför sig. Och lite tid för reflektion och planering. Det första året av denna mandatperiod är avverkat. Har varit innehållsrikt och spännande men också slitigt. Tempot är verkligen högt i samhället och därmed även i politiken. Har känts bra att dela inte bara arbetsrum utan också glädjeämnen och bekymmer i vardagspolitiken med Folkpartiets andra kommunalråd Carina Boberg. Och med vår politiska sekreterare och stöttepelare Daniel Andersson. Tack Carina och Daniel!
Önskar alla bloggläsare en riktigt GOD JUL.
Känner mig ganska nöjd med att ha städat badrummet och lite annat (julstädade gjorde vi i helgen). Också hunnit vara på macken och tvättat bilen ren från allt vägsalt. Fast jag är tacksam över att våra vägar saltas. Människor är viktigare än plåt, eller hur?
Skönt att ha några lediga dagar framför sig. Och lite tid för reflektion och planering. Det första året av denna mandatperiod är avverkat. Har varit innehållsrikt och spännande men också slitigt. Tempot är verkligen högt i samhället och därmed även i politiken. Har känts bra att dela inte bara arbetsrum utan också glädjeämnen och bekymmer i vardagspolitiken med Folkpartiets andra kommunalråd Carina Boberg. Och med vår politiska sekreterare och stöttepelare Daniel Andersson. Tack Carina och Daniel!
Önskar alla bloggläsare en riktigt GOD JUL.
torsdag 22 september 2011
Regeringsrättsdom kring personlig assistans måste undanröjas
Sedan två år tillbaka tillämpas en regeringsrättsdom vid beviljandet av personlig assistans enligt LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade). Detta har inneburit att många personer som tidigare haft assistans för att, trots omfattande funktionsnedsättning, kunna jobba, studera, vara förälder och i övrigt delta i samhällslivet, förlorat den. Försäkringskassans omprövningar har skett utifrån en tämligen tuff tolkning av domen. Många kommuners socialtjänster fattar också beslut i samma riktning som FK.
En regeringsrättsdom ska vara vägledande för hur en lag ska tolkas. Men när en dom, som i detta fallet, leder till att de intentioner som finns med lagstiftningen från politiskt håll, urholkas kraftigt, måste vi som politiker reagera. Så skedde också i riksdagens socialutskott förra året. Men ett utskottsuttalande har, enligt Försäkringskassan, ingen betydelse?! Ska domen inte tillämpas måste regering och riksdag ändra lagen enligt FK.
I omsorgsnämnden i Linköping har vi sedan hösten 2009 sett kraftiga kostnadsökningar för personlig assistans. Dubbelt så många personer jämfört med tidigare har sökt assistans hos kommunen då de blivit av med sitt stöd genom FK:s omprövningar. För att kassan ska bevilja assistans måste den sökande anses ha s.k. grundläggande behov på minst 20 tim/vecka. I grundläggande behov ingår hjälp att äta, att klä sig, att kommunicera etc. Efter den nya tillämpningen kan personer som bedömts ha haft behov långt över 20 tim/vecka under många år helt plötsligt få veta att deras behov anses ligga under dessa 20 tim. Ibland 19,5!
Från kommunens sida har mängder med kontakter tagit med Försäkringskassan lokalt och nationellt, med andra kommuner för att jämföra situationen. Interna granskningar av hur bedömningar görs har självklart också genomförts. Jag har varit drivande i att vi från politikens sida ska försöka få en ändring till stånd vad gäller tolkningen av reglerna. Glädjande har alla partier ställt sig bakom den uppfattningen och nya riktlinjer har ännu inte börjat tillämpats i någon större omfattning. Det betyder att omsorgsnämnden (där jag är ordförande) beräknas få ett underskott på mellan 13-15 mkr i år bara på den personliga assistansen.
Jag vet att mina FP-kollegor och även andra riksdagspolitiker försöker förändra men än har inget hänt. Arbetet fortsätter och nya initiativ är på gång. Corren skriver idag om frågan i en intervju med mig efter omsorgsnämndens sammanträde igår.
En regeringsrättsdom ska vara vägledande för hur en lag ska tolkas. Men när en dom, som i detta fallet, leder till att de intentioner som finns med lagstiftningen från politiskt håll, urholkas kraftigt, måste vi som politiker reagera. Så skedde också i riksdagens socialutskott förra året. Men ett utskottsuttalande har, enligt Försäkringskassan, ingen betydelse?! Ska domen inte tillämpas måste regering och riksdag ändra lagen enligt FK.
I omsorgsnämnden i Linköping har vi sedan hösten 2009 sett kraftiga kostnadsökningar för personlig assistans. Dubbelt så många personer jämfört med tidigare har sökt assistans hos kommunen då de blivit av med sitt stöd genom FK:s omprövningar. För att kassan ska bevilja assistans måste den sökande anses ha s.k. grundläggande behov på minst 20 tim/vecka. I grundläggande behov ingår hjälp att äta, att klä sig, att kommunicera etc. Efter den nya tillämpningen kan personer som bedömts ha haft behov långt över 20 tim/vecka under många år helt plötsligt få veta att deras behov anses ligga under dessa 20 tim. Ibland 19,5!
Från kommunens sida har mängder med kontakter tagit med Försäkringskassan lokalt och nationellt, med andra kommuner för att jämföra situationen. Interna granskningar av hur bedömningar görs har självklart också genomförts. Jag har varit drivande i att vi från politikens sida ska försöka få en ändring till stånd vad gäller tolkningen av reglerna. Glädjande har alla partier ställt sig bakom den uppfattningen och nya riktlinjer har ännu inte börjat tillämpats i någon större omfattning. Det betyder att omsorgsnämnden (där jag är ordförande) beräknas få ett underskott på mellan 13-15 mkr i år bara på den personliga assistansen.
Jag vet att mina FP-kollegor och även andra riksdagspolitiker försöker förändra men än har inget hänt. Arbetet fortsätter och nya initiativ är på gång. Corren skriver idag om frågan i en intervju med mig efter omsorgsnämndens sammanträde igår.
tisdag 20 september 2011
Budgetpropositionen presenterad
Presentationen av årets budgetproposition är inte längre någon stornyhet även om den naturligtvis väcker reaktioner och kommentarer. Under ett antal veckor pågår presentationer i form av debattartiklar och andra utspel från olika ministrar inkl partiledarna. Men presentationen av helheten och långsiktigheten i regeringens ekonomiska politik kommer ändå en speciell dag. Med den följer också debatten i riksdagens kammare.
Mycket har skrivits kring hur de fyra regeringspartierna har lyckats i budgetförhandlingarna. Av allt att döma har mina partivänner lyckats riktigt hyggligt. Jag läser i Jan Björklunds nyhetsbrev (både dagens och tidigare) om fortsatta skolreformer, som kostar en hel del. Men absolut nödvändiga för Sveriges framtid!
På Erik Ullenhags område ser jag att nyanlända ska ges ökade incitament att jobba, att romers situation ska förbättras i olika avseenden, att den judiska minoriteten ska få ökat skydd m m, m m.
En bra sammanställning kring de olika utgiftsområdena i statsbudgeten finns i Svd. Infrastrukturpengar för att förbättra underhållet på både järnvägar/material och vägar känns riktigt angeläget. Det ger också arbetstillfällen.
En annan budgetsatsning som sägs ge jobb är sänkt restaurangmoms. Låt oss hoppas att så blir fallet. Det är inte säkert att krogägarna sänker priset så att fler gäster anser sig ha råd att äta ute. Och då behövs ju inte fler anställda, eller hur?
Bloggar om budgeten: Annie Lööf, Kent Persson, Karin Granbom Ellison, Anne-Marie Ekström
Mycket har skrivits kring hur de fyra regeringspartierna har lyckats i budgetförhandlingarna. Av allt att döma har mina partivänner lyckats riktigt hyggligt. Jag läser i Jan Björklunds nyhetsbrev (både dagens och tidigare) om fortsatta skolreformer, som kostar en hel del. Men absolut nödvändiga för Sveriges framtid!
På Erik Ullenhags område ser jag att nyanlända ska ges ökade incitament att jobba, att romers situation ska förbättras i olika avseenden, att den judiska minoriteten ska få ökat skydd m m, m m.
En bra sammanställning kring de olika utgiftsområdena i statsbudgeten finns i Svd. Infrastrukturpengar för att förbättra underhållet på både järnvägar/material och vägar känns riktigt angeläget. Det ger också arbetstillfällen.
En annan budgetsatsning som sägs ge jobb är sänkt restaurangmoms. Låt oss hoppas att så blir fallet. Det är inte säkert att krogägarna sänker priset så att fler gäster anser sig ha råd att äta ute. Och då behövs ju inte fler anställda, eller hur?
Bloggar om budgeten: Annie Lööf, Kent Persson, Karin Granbom Ellison, Anne-Marie Ekström
lördag 17 september 2011
Starka män och svaga kvinnor?
ÖstgötaCorrespondenten publicerade nyligen en intervju med professor Stefan Jonsson med rubriken "Massakern på Utöja kan hända igen". Där varnar Stefan Jonsson för att en del unga killars mansideal är "soldatmannen".
Denna intervju fick Correns ledarredaktion att påstå att "traditionellt manliga egenskaper" efterfrågas av samhället. Där nämndes brandmän och där nämndes fotbollsspelare som exempel.
Jag reagerade starkt på denna beskrivning. Kvinnliga brandmän gör fantastiska insatser vid katastrofer precis som manliga dito. Även kvinnliga fotbollsspelare som använder sin "fysiska kampberedskap" finns det gott om inte minst i Linköpingslaget LFC.
Utöver den aktuella ledaren så har Correns ledarsida tidigare haft kritik mot genuspedagogik och verksamhet med genuspedagoger bl a i skolan. I Linköping finns flera genuspedagoger tack vare Folkpartiets förra kommunalråd Bengt Olsson. Ska vi nånsin uppnå ett samhälle där jämställdhet mellan könen är naturligt och självklart så måste barn och unga få insikt om de strukturer som idag styr våra handlingar och värderingar på detta område.
Sammantaget kände jag att det var dags att reagera med en replik på Correns ledare. Här kan Du läsa både mitt inlägg och Correns svar. Corren påstår bl a att det inte är liberalt att kräva att en artikel om manlig identitet ska handla om kvinnliga brandmän respektive fotbollsspelare. Men min kritik riktas mot ledarens påstående att vara man är att vara handlingskraftig och prestationsinriktad. Därav min rubrik "Starka män och svaga kvinnor?".
Denna intervju fick Correns ledarredaktion att påstå att "traditionellt manliga egenskaper" efterfrågas av samhället. Där nämndes brandmän och där nämndes fotbollsspelare som exempel.
Jag reagerade starkt på denna beskrivning. Kvinnliga brandmän gör fantastiska insatser vid katastrofer precis som manliga dito. Även kvinnliga fotbollsspelare som använder sin "fysiska kampberedskap" finns det gott om inte minst i Linköpingslaget LFC.
Utöver den aktuella ledaren så har Correns ledarsida tidigare haft kritik mot genuspedagogik och verksamhet med genuspedagoger bl a i skolan. I Linköping finns flera genuspedagoger tack vare Folkpartiets förra kommunalråd Bengt Olsson. Ska vi nånsin uppnå ett samhälle där jämställdhet mellan könen är naturligt och självklart så måste barn och unga få insikt om de strukturer som idag styr våra handlingar och värderingar på detta område.
Sammantaget kände jag att det var dags att reagera med en replik på Correns ledare. Här kan Du läsa både mitt inlägg och Correns svar. Corren påstår bl a att det inte är liberalt att kräva att en artikel om manlig identitet ska handla om kvinnliga brandmän respektive fotbollsspelare. Men min kritik riktas mot ledarens påstående att vara man är att vara handlingskraftig och prestationsinriktad. Därav min rubrik "Starka män och svaga kvinnor?".
tisdag 6 september 2011
Mattelyft för 2,6 mdr
Utbildningsminister tillika Folkpartiets partiledare Jan Björklund har ännu en gång varit framgångsrik i Alliansens budgetförhandlingar. Denna gång handlar det om att stärka elevernas kunskaper i matematik. Tre delar består satsningen av, nämligen höjning av mattelärarnas kompetens, fler lektioner i matematik och fortsättning på Folkpartiets och Alliansen läsa-skriva-räkna-garanti för elever i de tre första årskurserna i grundskolan (lågstadiet).
Att lärarkompetensen behöver höjas förstår man av det faktum att endast 40 % av matematiklärarna i grundskolans årskurser 6-9 är fullt behöriga. På gymnasiet är det än värre, endast 35 % har full behörighet i ämnet.
Läs mer om varför denna satsning är nödvändig i Jan Björklunds Nyhetsbrev.
Se kommentarer i DN, SvD, Aftonbladet och bloggar Mark Klamberg, Lotta Edholm, Tommy Rydfeldt, Folkpartiet i Norrköping
Att lärarkompetensen behöver höjas förstår man av det faktum att endast 40 % av matematiklärarna i grundskolans årskurser 6-9 är fullt behöriga. På gymnasiet är det än värre, endast 35 % har full behörighet i ämnet.
Läs mer om varför denna satsning är nödvändig i Jan Björklunds Nyhetsbrev.
Se kommentarer i DN, SvD, Aftonbladet och bloggar Mark Klamberg, Lotta Edholm, Tommy Rydfeldt, Folkpartiet i Norrköping
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)