Äntligen positiva besked om infrastruktursatsningar bl a i Östergötland

Idag kom så beskedet! I Alliansregeringens höstbudget finns kraftfulla satsningar på infrastruktur.Den här i Östergötland hett efterlängtade Ostlänken kan börja byggas 2017, se Jan Björklunds Nyhetsbrev och regeringens PM.

Mer att fira idag var Alliansens 8-årsdag och firade gjorde partiledarna här i Linköping. I strålande sol och med stor uppslutning av folk på Stora Torget vid lunchtid blev det verkligen födelsedag. Och alla fyra partiledarna sken i kapp med solen när de utfrågades av Luf:s nyvalda ordförande Linda Nordlund.

I Linköping är vi ju extra glada denna vecka, eftersom beskedet om att regeringen stödjer fortsatt utveckling av JasGripen lämnades för några dagar sedan. Det betyder mycket för jobben i Linköping men än viktigare är att Sverige förstår att ta tillvara den enorma spetskompetens som finns just inom flygindustrin.

Om jag också räknar in den väg- och järnvägsutbyggnad som görs i västra länsdelen, framförallt i Motala, så har Alliansregeringen gjort mycket nytta för Östergötland. Den sk. Skepparpinan som möjliggör för Motala att slippa tung genomfartstrafik rätt igenom centrala stan har funnits i deras stadsplan sedan 1942! Jag var själv med och lobbade för bygget när jag var riksdagsledamot för några år sen och gläds nu verkligen med Motalaborna för den mycket förbättrade innerstadsmiljön.

Kommunstyrelse med tvillingstäderna

Ser att jag inte bloggat på flera veckor. Varför? Ja, bl a för att jag varit på semester. Förra veckan tillbringade maken och jag på Gran Canaria/Playa del Ingle´s. Helt underbart med riktigt härlig värme och sol. En del blåst visserligen men vad gör det när vindarna är varma. En och annan "sandstorm" får man också ta. Och tar man semester så är det först en massa arbete före för att ingenting viktigt ska vara ogjort när man reser iväg. När man sedan återvänder så är e-postkorgarna superfulla. Jag har tre e-postadresser (för att skilja mina uppdrag bl a ). Men det är ju kul att inte vara bortglömd, eller hur?

Idag har tvillingstäderna Linköping-Norrköping haft ett gemensamt kommunstyrelsesammanträde. Det sker ett par gånger per år. Däremellan träffas presidierna i resp KS för att diskutera gemensamma frågor. Ofta handlar de gemensamma ärendena om infrastruktur. Så också idag.

Den sista (senaste?) flygplatsutredningen presenterades för ledamöterna och många ställde frågor till utredaren. Utredningen visar att flygplatserna i Norrköping resp Linköping kompletterar varandras utbud och har ett allt bättre resandeunderlag. Dock finns en god potential för ytterligare ökning. Detta p g a att många fortfarande reser till och från regionen via Arlanda helt i onödan. Okunskapen om resmöjligheterna lokalt och vidare ut i världen är ganska stor. Här behövs information till företag och myndigheter, till resebyråer och till enskilda.

Den andra infrastrukturdelen idag handlade om den s.k. kapacitetsutredningen kring bl a järnväg och vägar. Äntligen tycks regeringen, åtminstone nuvarande infrastrukturminister, förstått att sträckan Norrköping-Linköping är en riktigt allvarlig flaskhals vad gäller järnvägsspår. Även om en lösning inte kan vara klar "imorgon", vilket skulle behövas så ser det i alla fall lite ljusare ut i statens planering.

Varför är (M) emot en modern järnvägsutbyggnad?

Efter att ha läst Europakorridorens verksamhetsberättelse inför årsstämman i juni kan jag inte - återigen - låta bli att förundras över (M):s kompakta motstånd mot att satsa på en modern järnvägsutbyggnad i Sverige. Europakorridorens verksamhetsberättelse för 2010 är ett åtta sidor långt bevis för att moderaterna i regeringen har fel i sin analys kring järnvägsutbyggnad inklusive höghastighetståg.

Ett antal utredningar har visat på vilka fördelar en modern järnvägssatsning skulle ha för Sveriges ekonomiska utveckling. KTH:s utredning 2003 "Europakorridoren, Ett bredband för fysiska transporter. Utbud, prognoser och samhällsekonomi" pekar på mycket stora samhällsvinster. Internationella HandelsHögskolan i Jönköping (IHH) presenterade 2004 två olika studier "Europakorridoren - Resvolymer, pendling och regionförstoring" samt "Europabanan och Södra stambanan - En jämförande analys av effekter i Södra stambaneregionen". Slutsatsen av båda dessa utredningar är att det är klart mest samhällsekonomiskt lönsamt för hela södra Sverige att bygga den nya Europabanan med hastighetsstandard på 350 km/tim. Alltså samma typ av järnväg som byggs runtom i övriga Europa.
Under 2008 redovisade KTH ytterligare en utredning "Godstrafikens utvecklingsmöjligheter som följd av en satsning på Europakorridoren". Möjligheterna för godstrafiken uppkommer genom att de flesta X2000-tåg ersätts av höghastighetståg på de nya banorna. Rapportens slutsats är att höghastighetsbanor kan betraktas som landets viktigaste godstågssatsning.

I en modern och framtidsinriktad miljöpolitik bör ingå att minska den tunga fordonstrafiken på våra vägar. Det förutsätter att mycket mer gods måste kunna fraktas på järnväg för att företagen ska välja en annan trasportform än dagens.

Men finansminister Anders Borg fortsätter att med en åsnas envishet hävda att höghastighetsbanor inte är någonting för Sverige.

Folkpartiet har en mer framtidsinriktad syn på Sverige, där både vårt samband med övriga Europa och ett värnande av framtida miljö ingår. Har man den utblicken mot framtiden så är det naturligt att svenska politiker måste vara lika framsynta i sin beslut som de politiker var som en gång byggde järnvägen.

Det är dags för (M) i regeringen att ha större visioner för landet än bara omfattningen av nästa jobbskatteavdrag.