Vad ska vi äta på Nyårsaftonen?

Rubrikfrågan verkar vara viktig för lokalradions lyssnare så här dagen före nyårsafton. Eller kanske mest viktig för programmakarna? Blandningen med att varje timmes lokala nyhetssändning handlar om den senaste dödskjutningen i ett av kommunens bostadsområden gör att jag känner ett visst obehag över den ytlighet som präglar vissa dagar i media. Visst - nyheter är fakta och ska självfallet rapportera om aktuella händelser. Och däremellan ska andra programinslag ha utrymme. Och lyssnarkontakten är också viktig, något som har underlättats betydligt genom sociala medier. Men ...

Nyårsmenyn i de östgötska hemmen leder till en ganska omfattande lyssnarkontakt. Så uppdraget uppfylls med råge en sån här dag. En viss dysterhet infinner sig dock hos mig även i den delen. De flesta som hör av sig och berättar är uppenbarligen lyssnare som har råd med fläskfilé etc. Undrar hur det känns för de lyssnare som knappt har råd med mat överhuvudtaget alternativt får hämta en matkasse på Stadsmissionen både vid jul och nyår. Och enligt trovärdiga rapporter har det blivit fler sen förra året. 

Missförstå mig inte! Det är utmärkt att sådana möjligheter erbjuds. Men nog borde vi väl kunna förvänta oss att de som behöver få hjälp åtminstone minskar från föregående år i ett land som i de flesta sammanhang beskrivs som ett av världens rikaste länder. Och dessutom anses både av omgivningen och oss själva som ett välfärdsland!

Nog med dystra tankar nu. 2022 blir kommer säkert, precis som de flesta andra år, innehålla både glädje och sorg för oss alla.

Med det önskar jag 

                    Gott Nytt År!

Mellandagsreflektioner

Måndag den 27 december och alla juldagar är avklarade. För vår familj en bra helg med möjlighet att träffas över generationerna eftersom alla varit/är friska. Av nyhetsrapporteringen kan jag se att så inte varit fallet för alla. Och för sjukvårdpersonalen ännu en jul med många arbetspass och få, om ens några, möjligheter till ledighet.

Samtidigt som vi kunnat se resenärsköerna på Arlanda för semesterresor till varmare länder. Och kanske än fler extraturer för sjukvårdspersonalen efter helgerna på grund av nysmittade. Ja, vem har sagt att livet är rättvist!

Några dagar kvar av 2021. Med både spänning och viss bävan blickar jag mot 2022. Spänning som jag alltid känt och fortfarande känner inför ett nytt år. Viss bävan numera - pandemi, oroligheter i världen och även i vårt land. Men jag är trots allt mer optimist än pessimist. Lokala Corren har idag en sida med rubriken Vad händer 2022? Ja mycket intressant faktiskt. En del som planeras men som kanske inte kan genomföras. Men några händelser kommer med säkerhet att genomföras. Val till riksdag, kommun och landsting i Sverige den 11 september t ex. Datumet känns inte så bra på grund av de minnen som dagen förknippas med. Men ingen styr över almanackan och sen några år genomförs val i Sverige den andra söndagen i september. Och i år råkar den söndagen vara den 11 september. 

Ett annat valdatum är den 8 november då det är mellanårsval i USA. Då väljs representanthuset och en tredjedel av senaten. Måtte demokraterna lyckas hålla Trump-anhängarna stången! 

Parlamentsval i Ungern i april eller maj också av intresse inte minst inom EU-samarbetet.   

Mycket annat kommer förstås att inträffa. Till detta lär både denna blogg och andra att återkomma.

Regeringskris, virusmutationer men också vikten av bevakning av demokrati och mänskliga rättigheter på Internationella funktionsrättsdagen

Öppnar man en dagstidning, tittar på TV-nyheter eller lyssnar på radion så finner man bland annat orden regeringskris och virusmutationer. Och visst - verkligheten ska inte undanhållas. Inte heller ska allvaret i företeelserna/händelserna nedtonas. Men när det vissa dagar börjar kännas som att det är mediernas chans att ganska lättvindigt presentera "nya" nyheter, då tröttnar åtminstone jag på att lyssna/titta/läsa. Vilket i sig är en fara för då kanske jag missar någon viktig nyhet, som verkligen är en nyhet. Och som jag behöver känna till. Kanske Folkhälsomyndighetens nya råd just på grund om larmet kring ny mutation. 

Ja, jag kanske inte ska klaga på nyhetsrapporteringen. För visst är det skönt att leva i ett land där nyheterna inte bestäms av myndigheter eller av landets politiska ledning, som det ju faktiskt är i vissa länder. 

Men vi kan väl unna oss att glädjas åt att åtminstone regeringskrisen - den senaste - är avverkad, eller? Jo, det kan vi nog vara ganska säkra på. Knappast något av riksdagens nuvarande partier kan väl tänkas vilja genomföra ett extraval under kommande vår. Om nästan exakt tio månader genomförs 2022 års val till riksdag, regioner och kommuner. Även om datumet den 11 september förknippas med sorg så får vi tro att det inte gäller den 11 september 2022 i Sverige. Spekulationer kring vad Sverige kan förvänta sig inför regeringsbildning hösten 2022 tänker jag vänta med.

I fredags (3 dec) inföll den Internationella funktionsrättsdagen. Jag skrev om vikten av att ständigt betänka att demokrati och mänskliga rättigheter alltid måste bevakas, respekteras och återvinnas. Artikeln Min frihet får inte innebära någon annans ofrihet var införd i ÖstgötaCorrespondenten och MotalaVadstena tidning. Tyvärr uppmärksammas inte dagen särskilt mycket. Mindre för varje år faktiskt. Trots att det borde vara tvärtom eftersom alltfler bakslag för såväl demokrati som mänskliga rättigheter sker runtom i världen. Så även här i Sverige faktiskt. Det vill vi inte alltid tro. Men jag ger några exempel i artikeln, Jag blir glad för dina kommentarer!

Nu avslutar jag detta lite smågnälliga inlägg med att tillönska en fortsatt GLAD ADVENT!

Några höstdagar i härliga Gränna

 Nyss hemkomna från två fantastiska höstdagar i härliga Gränna. Ställplatserna för husbilar ovanför Gränna Hamn kan jag rekommendera. Vi har tillbringat några dagar där varje sommar sen flera år tillbaka och alltid varit nöjda. Dessutom nära till livsmedelsbutiker, glasskiosker, restauranger samt separat försäljning av nyrökt fisk som t ex sik och Vätternröding.

Och så förstås - den fantastiska utsikten från hamnen ut mot Visingsö. Förläng gärna vistelsen i Gränna med en färjetur över till Visingsö.

Blev denna veckas tripp den sista minituren för säsongen? Nja tveksamt. Vi längtar redan tillbaka. 

Denna bild är från innevarande vecka. Sol, 20 grader varmt och nästan vindstilla. Kan en höstdag bli bättre? 

Används polisens resurser på bästa sätt?

 Igår sköts en man i 30-årsåldern ihjäl inne på en restaurang i Linköping. Enligt Polisen idag så var mannen medlem av Bandidos (presentation onödig). Inte helt osannolikt att skjutningen var en hämnd för skottlossning i en annan stadsdel i Linköping för några veckor sen. 

Idag är nyhetsmedia av alla de slag fyllda av intervjuer med företrädare för kommunens ledning och olika tjänstepersoner. Och förstås med ett antal oroliga boende i området. Och inrikesminister Mikael Damberg! På den vanliga frågan om polisresurser blir det tyvärr lika vanliga:

– "Mitt viktigaste uppdrag som inrikesminister är att bygga ut polisen. Tidigare regeringar har dragit ner kraftfullt på polisutbildningar. Så jag delar bilden av att vi har för få poliser." (Corren idag)

Visst behövs fler poliser men.. som medborgare borde vi också ställa frågan: hur används de knappa polisresurserna? Fler och fler poliser med erfarenhet från polisarbete under lång tid och i s.k. utsatta områden uttalar idag en önskan om det som tidigare benämndes kvarters- eller områdespoliser. Poliser som har sin tjänstgöring i ett bostadsområde och därmed känner de som bor där oavsett ålder. Och "bekantskapen" blir ömsesidig. De som bor känner polisen/poliserna och ömsesidigt förtroende skapas. Men det tycks vara fullständigt omöjligt att föra den diskussionen högre upp inom polisväsendet. Och tydligen också från politiskt håll på nationell nivå. Jag reagerar varje gång polisens företrädare på lokal nivå tituleras "kommunpolis"! Jag tror inte att den tjänstebenämningen motsvarar vad de flesta medborgare skulle kalla "kommunpolis"!

Nu inser jag precis som de flesta medborgare att skjutningar kopplade till organiserad kriminell verksamhet inte löser sig bara genom fler poliser och inte heller bara genom områdesplacerade sådana. Men tryggheten för människor skulle öka betydligt. Och i det korta perspektivet är ökad trygghet i bostadsområden och i samhället i stort den absolut viktigaste åtgärden. När människor känner otrygghet på grund av förekomsten av grov kriminell verksamhet i grannskapet riskeras att medborgarna tar lagen i egna händer. Och det är en mycket farlig utveckling. Och då, Mikael Damberg, hjälper det inte att skylla på tidigare regeringar!   

Vargavinter kan förväntas, eller?

 Detta rönnbärsträd fotade jag under min stavpromenad häromdagen. Förr sade man att stor mängd rönnbär innebar en kommande vinter med mycket snö och mycket kyla. Utan att på intet sätt förringa eller förenkla  debatten om klimatförändringar så kan jag undra: ska vi förväntas oss en vargavinter ovanpå alla översvämningar på grund av sommarens regnoväder? Eller ska vi bara njuta av de vackra rönnbärsträden och invänta vintern som vanligt?

Redan slutet av sommaren

 Ser att jag inte skrivit något sen i början av detta år! Oj, vad tiden går. Det har hunnit vara både vår och sommar. Och pandemin består. Jag ska inte tjata om den just nu. Mitt livstecken på denna blogg får bli några foton från sommarens husbilsturer. 

Nu är det 2021

Så har ännu ett nytt år inletts.Nytt har nästan alltid betytt nya planer och nya förväntningar för min del. Jag har alltid hellre sett framåt än att se i backspegeln. Ja t o m haft ett stort behov av planering. Har mått mycket bra av det. Men man blir aldrig för gammal för att lära nytt. Eller kanske bättre uttryckt "lära om". Vilket jag bevisat för mig själv under det senaste halvåret. Att vara nöjd utan att ha något nytt spännande att se fram emot. För så är ju livet sen snart ett år tillbaka för oss 70-plussare på grund av Coronan - eller Covid 19 som det eländiga viruset nu benämns. Vi saknar ungänge med familj och vänner, vi saknar att gå på konserter, bio och teater och att resa. Men - hela familjen är frisk! Ingen i vår närmaste omgivning har smittats - inte heller min man eller jag. Snart kan vi registrera in husbilen och se oss omkring. Snart kan vi börja njuta av spirande växtlighet i trädgården. Och med detta förstås en hel del arbete, vilket är både roligt och bra för kroppen. Så varför skulle jag vara missnöjd?! Fast ändå! Nog vill vi ALLA att detta virus ska elimineras från världen. Nog om detta! En del annat har hänt. USA har fått en ny president efter Trump. Trots att Trump och hans anhängare fortfarande vill tro att valet var "riggat" och att Biden och hans väljare "stulit" de röster som gjort att Demokraterna vunnit så blev det ändå en stilfull installation. Storbritannien har lämnat det Europeiska samarbetet genom att Brexit nu definitivt genomförts. Vilket jag och många, många andra beklagar. Kändes på slutet av förhandlingarna som att Boris Johnsson och hans vänner ville "både äta kakan och ha den kvar". Blir intressant att se hur länge det dröjer innan krav på ny folkomröstning om brittiskt EU-medlemsskap kommer. Om inte förr kan det sannolikt aktualiseras i nästa val till det brittiska parlamentet.