Igår sköts en man i 30-årsåldern ihjäl inne på en restaurang i Linköping. Enligt Polisen idag så var mannen medlem av Bandidos (presentation onödig). Inte helt osannolikt att skjutningen var en hämnd för skottlossning i en annan stadsdel i Linköping för några veckor sen.
Idag är nyhetsmedia av alla de slag fyllda av intervjuer med företrädare för kommunens ledning och olika tjänstepersoner. Och förstås med ett antal oroliga boende i området. Och inrikesminister Mikael Damberg! På den vanliga frågan om polisresurser blir det tyvärr lika vanliga:
– "Mitt viktigaste uppdrag som inrikesminister är att bygga ut polisen. Tidigare regeringar har dragit ner kraftfullt på polisutbildningar. Så jag delar bilden av att vi har för få poliser." (Corren idag)
Visst behövs fler poliser men.. som medborgare borde vi också ställa frågan: hur används de knappa polisresurserna? Fler och fler poliser med erfarenhet från polisarbete under lång tid och i s.k. utsatta områden uttalar idag en önskan om det som tidigare benämndes kvarters- eller områdespoliser. Poliser som har sin tjänstgöring i ett bostadsområde och därmed känner de som bor där oavsett ålder. Och "bekantskapen" blir ömsesidig. De som bor känner polisen/poliserna och ömsesidigt förtroende skapas. Men det tycks vara fullständigt omöjligt att föra den diskussionen högre upp inom polisväsendet. Och tydligen också från politiskt håll på nationell nivå. Jag reagerar varje gång polisens företrädare på lokal nivå tituleras "kommunpolis"! Jag tror inte att den tjänstebenämningen motsvarar vad de flesta medborgare skulle kalla "kommunpolis"!
Nu inser jag precis som de flesta medborgare att skjutningar kopplade till organiserad kriminell verksamhet inte löser sig bara genom fler poliser och inte heller bara genom områdesplacerade sådana. Men tryggheten för människor skulle öka betydligt. Och i det korta perspektivet är ökad trygghet i bostadsområden och i samhället i stort den absolut viktigaste åtgärden. När människor känner otrygghet på grund av förekomsten av grov kriminell verksamhet i grannskapet riskeras att medborgarna tar lagen i egna händer. Och det är en mycket farlig utveckling. Och då, Mikael Damberg, hjälper det inte att skylla på tidigare regeringar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar