Låt äldre fortsätta verka - inte bara aktiveras!

DN skriver om hur synen på äldre är på väg att förändras åtminstone vad gäller personer som sysslar med kulturutövande av olika slag. Många skådespelare, konstnärer och författare jobbar långt utöver den traditionella pensionsåldern 65 eller 67 år.
Artikeln inleds med att om två veckor öppnar på Moderna museet i Stockholm utställningen "I oändligheten" av den japanska konstnärinnan Yayoi Kusama, 87 år gammal.

I artikeln nämns bl a skådespelaren Sven Wollter, 82 år och fortfarande aktiv. Såg honom på Östgötateaterns scen för ett år sen. Helt fantastisk! Han har dessutom debuterat som författare i år. Andra svenskar som nämns i artikeln är Owe Thörnqvist (87), Gunilla Pontén snart 87, Kerstin Ekman (82), Yvonne Lombard (87) och Meta Velander snart 92 år. Därutöver flera utländska namn i liknande åldrar.

Att Japan har visat respekt för äldre är inget nytt. Men i vårt land har det ju synen varit - och är i stora delar fortfarande - att äldre inte har något att bidra med. Den gamla (socialdemokratiska) drömmen om att alla som slitit och bidragit till vårt lands nuvarande välstånd, förtjänar att få ta det lugnt på äldre da´r, har under senare år starkt genomsyrat samhällets och arbetslivets syn på äldre. Utan att se att även äldre människor är individer och kan vilja leva på olika sätt.

Bodil Jönsson, "bara" 73 år, som skrivit flera böcker med tid och tidens gång som specialitet, säger i artikeln att den här förändrade synen på och möjligheterna för äldre kulturskapare inte på samma sätt givit möjligheter för löneanställda.

Att den som vill sluta arbeta när den "officiella" pensionsåldern" inträffar ska få göra det är självklart, som jag ser, det oavsett vilka skälen är. Eller inga skäl alls - bara att man vill få styra sin tid till 100 procent.

Men låt de som vill fortsätta med ett arbete av något slag göra det utan ifrågasättande från omgivningen/samhället/politiken/facket! Här behövs verkligen valfrihet!

På grund av den ökade invandringen behövs nu fler anställda inom flera delar av den offentliga sektorn. Och många pensionerade tidigare medarbetare tillfrågas nu om de vill jobba. Och många vill.  Min förhoppning är att den erfarenhet som samhället nu skaffar sig kring hur kompetenta de "återvändande" är, ska leda till en förändrad syn på s.k. äldre arbetskraft även efter det att dessa "behovstoppar" kulminerat.

Äldreombudsmannen/kvinnan på plats

Tidigare i år beslöt Äldrenämnden att inrätta en äldreombudsman. Något som jag motionerade om för ett 15-tal år se´n och som vi i Folkpartiet fortsatt att driva och i år äntligen fått majoritet för. Se tidigare blogginlägg om detta.

Nu är Äldreombudsmannen (som blev en kvinna) utsedd och kommer att tillhöra det nystartade kvalitets- och utvärderingskontoret. Linköpings första ÄO är presenterad i kommunens personaltidning och heter Maria Lindahl. Maria har en bakgrund som arbetsterapeut i kommunen sedan 1984 och säger att hon tror det finns ett behov av en ÄO. Vilket ju jag och mina partikollegor instämmer i till 110 %. Även de flesta andra politiker har glädjande nog numera uppfattat detta behov.

Arbetsuppgifterna består i stort av att

• genomföra uppsökande verksamhet för att få kontakt med äldre som ännu inte har någon kontakt med äldreomsorgen
• vara en neutral funktion utan koppling till någon utförare och ta emot synpunkter och klagomål och koppla ihop det med ansvariga chefer
• sammanställa och strukturera synpunkter och klagomål och redovisa dem för äldrenämnden.

Det finns ungefär 20 ÄO runtom i Sverige av vilka flera har varit igång ganska många år. Kan säkert vara ett inspirerande nätverk för att utveckla funktionen ytterligare.

Skydda äldre från våld och övergrepp

I morgon - den 15 juni - är det den internationella dagen mot våld och övergrepp mot äldre, World Elder Abuse Awareness Day. Något att tänka på och att göra något åt.
Se Barbro Westerholms (FP) nyhetsbrev kring ämnet.

Så har det hänt igen - gravt olämpliga personer har fått jobb i äldreomsorgen?

Idag rapporterar Ekot om hur personal på ett äldreboende i Boden bundit toapapper runt handlederna på en av de boende. Personal uppges också ha skrikit åt de gamla och nypt och knuffat dem. Vid något tillfälle har en person glömts på toaletten och någon annan har inte fått sin medicin. Larm sägs ha stängts av för att nattpersonal skulle kunna sova under sitt arbetspass.
Att detta uppenbarligen skett är bekräftat i lex Sarah-anmälningar. Tidigare har exempel på olämplig personal inom äldreomsorgen visat sig på fler håll i landet bl a i Norrköping. Där uppträdde ju också ansvariga politiker helt sanslöst omdömeslöst när man lät berörda personal jobba kvar och heller inte polisanmälde övergreppen. Något som sedermera rättats till men dock först efter krav från framförallt anhöriga.

Visst kan det göras missbedömningar vid rekrytering. Och visst är det ibland ont om personal och ett visst antal händer på arbetsplatsen är nödvändigt för att ge vård. Men att dessa gravt olämpliga uppträdanden kan hända ett antal gånger på samma ställe tyder på stora brister hos arbetsledningen. Och även kurage nog hos arbetskamrater att anmäla. För jag vill inte tro att ordinarie vårdpersonal som känner sina gamla kan åse det som beskrivits utan att reagera.

Till sist måste ju också frågan ställas? Hur är man funtad när man vid upprepade tillfällen kan bära sig åt på detta sätt mot en människa? Dessutom mot en gammal och oftast försvarslös.

Ett tarvligt brott

De senaste dagarna har en 90-årig kvinna i Mjölby (Corren) och en äldre man i Norrköping (NT) utsatts för rån respektive försök till rån i sina hem. I Mjölby trängde sig rånarna in och stal bland annat smycken. De till och med slet vigselringen av den gamla damens finger. Två kvinnor och två män mot en ensam 90-årig kvinna i hennes bostad!! Hur förhärdad kan man bli som brottsling??

Den äldre mannen i Norrköping lyckas stänga om sig innan rånarna hann in i bostaden. Men upplevelsen av hotet skapar självklart oro hos mannen. Och även hos andra gamla. Dock är det bra att tidningarna uppmärksammar sådana händelser så de äldre kan vara extra uppmärksamma och försiktiga när det ringer på dörren.

Att kvinnor påstår sig komma från hemtjänsten eller män uppger sig vara utskickade att reparera något i lägenheten för att kunna stjäla hos den gamle är bland de tarvligaste brott jag vet.

Alla borde kunna sig trygga i sitt hem. Inte minst gäller det gamla människor, hos vilka oro och ängslan lever kvar länge. Kanske till och med resten av livet.

Nationell parboendegaranti nödvändig

Så har det hänt igen! Ett gammalt par nekas att bo ihop på äldreboendet, denna gång i Hedemora (Aftonbladet). Det är tydligt att Folkpartiets förslag om en nationell parboendegaranti verkligen behövs. I min personvalskampanj som riksdagsledamot driver jag rätten för gamla människor att välja hur och var de vill bo. Där ingår parboendegarantin.

Egentligen borde kommunerna kunna tillgodose önskemålen utan att lagen tvingar dem. Så har vi gjort under alliansens ledning i min hemkommun Linköping. Efter ett folkpartiförslag i äldrenämnden finns nu ett beslut om garantin.

Men alla kommuner styrs ju inte av Allianspartierna. Därför behövs rätten garanteras i lag.


Andra som bloggat om inslaget är Jessica Eriksson.

HBT-kompetens i äldreboenden

DN (länk saknas tyvärr) skriver idag att Stockholms kommun blir först i Europa med ett seniorboende för hbt-personer (homosexuella, bisexuella och transpersoner). Det blir alltmer vanligt att äldre söker seniorboende efter livsstil, etnisk bakgrund eller språk.

I en kommun av Stockholms storlek är det säkert tillräckligt många som vill välja ett speciellt boende med en speciell inriktning. I något mindre kommuner är separata boenden kanske inte den möjliga lösningen. Dessutom är jag inte helt säker på att en gemensam livsstil, etnisk bakgrund eller samma språk är det enda som avgör var den äldre väljer att bo. Valfriheten har många dimensioner.

I Folkpartiets kommunala handlingsprogram inför kommande mandatperiod har vi valt en annan väg för att tillgodose hbt-personers berättigade krav på trygghet och respekt i äldreomsorgen. Så här skriver vi:

"Vi i Folkpartiet vill att personal på alla äldreboenden ska utbildas och certifieras i HBT-frågor. Alla äldreboenden i Linköpings kommun ska ha HBT-certifierad personal."

Med hbt-kompetens på alla äldreboenden finns samma frihet för hbt-personer som för alla andra äldre Linköpingsbor att välja boende efter alla olika kriterier som kan ha betydelse för trivsel, närhet till vänner/anhöriga och tillgång till god omsorg.

Självklart ska det i alla boenden också finnas personal med olika etniska bakgrund och språkkompetens. Detta tillgodoses på de flesta äldreboenden redan idag.

Rätt att bo ihop på ålderns höst

Etikprofessor Göran Collste skriver på DN-debatt idag att socialtjänstlagen måste ändras så att äldre par som vill bo ihop på ett vårdboende får göra det även om bara den ena parten har ett stort vårdbehov.

Tack, Göran! Det är bra att denna humanitära fråga drivs också av personer utanför politiken. Folkpartiet har krav på "parboendegaranti" och jag själv har det på min personvalsagenda. En röst på Folkpartiet och ett kryss på mig på östgötalistan ökar möjligheten att förslaget kan förverkligas.

I väntan på en lagändring driver folkpartister frågan i kommunerna. I Linköping är det nu genomfört efter en skrivelse till äldrenämnden från FP:s företrädare där. Se mitt tidigare blogginlägg om parboendegaranti.

Våldet finns också i äldres relationer

När våld i nära relationer diskuteras tänker de allra flesta sällan på äldre parrelationer. Men faktum är att våld förekommer också där. Och ett särskilt problem är, att skadorna ofta inte uppmärksammas som ett resultat av våld från en annan person.

Tillsammans med min partikollega Reza Zarenoe, som är landstingspolitiker i Östergötland, har jag skrivit en artikel kring vad som behöver göras inom sjukvården och socialtjänsten för att äldre kvinnor ska ges ett bättre skydd. Artikeln kan Du läsa här (Corren 19 maj).

Lite av varje

Är i Stockholm på valutbildning över helgen. Sitter på hotellrummet och bloggar, tittar, kanske snarare lyssnar på Melodifestivalen samt förbereder morgondagens kursavsnitt. Kvinnor kan som bekant göra flera saker samtidigt. Vädret är så ruggigt så även ett hotellrum är trivsammare än att gå ut någonstans. Hotellet är för övrigt en ny bekantskap. Lady Hamilton i Gamla Stan. Riktigt mysigt faktiskt.

Såg på nyheterna om ännu en jordbävningskatastrof. Denna gång i Chile. Tänker att vi har det rätt bra i Sverige.

Så läser jag på Aftonbladets hemsida att i Timrå ska fikat på äldreboendena ransoneras. Jag vet inte vilken kommunal ekonomi Timrå har. Men jag tror inte att den blir bättre av att ransonera fikat till pensionärerna.

Landstingets Äldreuppdrag

Dagens landstingsmöte bjöd på intressanta föredragningar kring det s.k. Äldreuppdraget. Ett uppdrag som Vårdsamverkansberedningen jobbar med tillsammans med länets 13 kommuner.
Dagens tema var: "Att vara äldre i Östergötland år 2020". Utöver landstingets egna medarbetare så deltog Barbro Westerholm, riksdagsledamot för (FP) och Äldreboendedelegationens ordförande och Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO.
Rubiken för deras respektive anföranden var "Att vara äldre 2020 - så vill jag ha det".

År 2020 kan tyckas långt borta men det är faktiskt bara tio år dit. Barbro berättade att då är hon 87 år medan Gunnar är tjugo år yngre. Bådas berättelser var mycket inspirerande och även mycket tänkvärda.

En del brukar säga att det enda man vet om framtiden det är att den inte blir det man tror. Trots detta så måste olika samhällsfunktioner ha en planering för det man på mer eller mindre goda grunder kan tro.

Jag är inte landstingsledamot men eftersom mötet var öppet för allmänheten tog jag chansen att lyssna. Rubriken "Att vara äldre i Östergötland år 2020" kan enkelt översättas till "Att vara äldre i Linköping år 2020". Allt som sades var inte nytt för mig men inspirerade ändå till tankar om hur jag kan tala om denna framtidsplanering i valrörelsen.

Riktigt tarvliga brottslingar

Ögnar nyss Expressen och hittar en artikel om hur inbrottstjuvar stulit en TV i samlingslokalen på ett äldreboende. Häromdagen skrev Östgöta Correspondenten om en gammal dam som fått besök av två kvinnor, som påstått sig vara ute för att kolla avloppsrören. När kvinnorna gått visade det sig att smycken och en nyckel var stulna.

Bedrövliga och fega brott säger man på Polisen. Riktigt tarvliga brottslingar, vill jag säga.

Att bli rånad i sitt hem

Corren skriver idag om äldre som blir rånade i sitt eget hem genom att personer ringer på och påstår sig komma från hemtjänsten. Hur tarvliga kan människor bli? Att bli rånad är en förfärlig upplevelse. Att bli rånad i sitt eget hem måste vara nästan obeskrivligt hemskt. Det gäller för alla men för en gammal människa i synnerhet.