Start i Almedalen och slut(?) på Bråvalla

Så drog då Almedalsveckan igång årgång 2017. En årgång som av många bedömare benämns som start på nästa års valrörelse. Hur det blir med den saken visar sig väl men det är inte osannolikt.

Först ut idag var Vänsterpartiet med partiledare Jonas Sjöstedt. Om jag uppfattat mediarapporteringen korrekt så var tydligen huvudnumret dygnetruntöppna vårdcentraler. Inte kanske främst för patienterna utan för att avlasta dagens överbelastade sjukvård. Detta kan lösas redan idag och förmodligen utan nya pengar till sjukvården. Om vi som patienter slutar tro att vi får bättre sjukvård om vi åker till sjukhuset för alla slags krämpor och i stället har tilltro den -oftast - kompetenta sjukvård som kan ges på vårdcentralen så behöver inte sjukhusen och akutmottagningarna digna under arbetsbördan. Resurser från den s.k. slutna sjukvården kan då föras över till primärvårdens vårdcentraler. Men visst, Jonas Sjöstedt, tanken är god. En tillgänglig primärvård är bra för patienterna.

Nu undrar jag och säkert många andra också: Vart tog vinster i välfärden vägen? Har Sjöstedt givit upp paradfrågan? Klokt i så fall.

Imorgon måndag är det Liberalernas dag med partiledartal av Jan Björklund. Jag hoppas verkligen att L-dagen och Björklunds tal kommer att diskuteras och granskas utifrån just vad det är, nämligen Liberalernas dag i årets Almedalsvecka. Att det finns två duktiga kandidater inför höstens landsmöte och partiledarval får inte skymma journalisternas sikt kring politiken.

Själv åker jag till Almedalen på onsdag. Att jag valt den dagen beror på att flera seminarier som intresserar mig mest genomförs då.


Bråvalla-festivalen i grannstaden Norrköping är slut för denna gång. Och tydligen för en tid framöver om man får tro mediainformationen. En orsak (huvudorsak?) är att det även i år varit många anmälningar om våldtäkter och andra sexuella övergrepp. Ska inte tjejer och killar, kvinnor och män, kunna roa sig och njuta av festivalarrangemang utan att riskera att utsättas för övergrepp? Detta är fullständigt oacceptabelt! Kommer säkert att i likhet med tidigare bli diskussion om tjejers klädsel som brukar påstås "inbjuda" till tafsande. Detta är nonsens. Om så någon skulle välja att gå på festival naken så ger det ingen som helst rätt för någon annan att tafsa.

Kris, kaos och nyval om de rödgröna vinner valet

Socialdemokraternas partiledare i SVTs utfrågning: Höjning av restaurangmomsen kommer inte att innebära färre jobb i branschen. De ungdomar och andra som fått jobb (ett antal 1000) när Alliansregeringen sänkte denna moms blir inte arbetslösa eftersom de utför ett arbete, de slår inte dank. Hur tänkte Löfven?
Att kanske restaurangen tappar kunder om det blir betydligt dyrare att gå på krogen och därmed minskad lönsamhet som i sin tur betyder färre anställda vill inte Stefan Löfven (S) erkänna. Naturligtvis förstår han, som gammal fackföreningsföreträdare att färre kunder leder till färre anställda i företag. Han fick till något om att med fler i arbete så kommer fler ha råd att gå på krogen. Oavsett kostnaden uppenbarligen.

Intressant också att allt som socialdemokrater och miljöpartiet inte är ense om, om de bildar regering, tycks Löfven tro att han kan skriva propositioner på egen hand och sen få igenom genom att ha förvissat sig om majoritet i riksdagen. Rent tekniskt är det väl möjligt men det är ju väldigt respektlöst uttryckt inför en eventuell regeringsbildning.
Att (MP) skulle acceptera ett sådant förhållningssätt i alla de stora frågor där de båda partierna har nästan helt motsatta åsikter är inte sannolikt.

Att (V) skulle bli ett problem för Löfven är knappast troligt. Jonas Sjöstedt har redan "sålt" eventuell makt i och med de uttalanden han gjort de senaste dagarna. En gång i historien har (V) fällt en s-ledd regering. Det var under Lars Werners tid och det handlade om strejkrätten.

Men även om Vänsterpartiet redan börjat backa på sina krav så är det däremot mycket sannolikt att en eventuell regering med (S) och (MP) inte blir långlivad. Kris, kaos och nyval väntar om hörnet om olyckan är framme den 14 september.

1 maj

Två nya partiledare inför årets 1 maj-tal. Stefan Löfven för socialdemokraterna och Jonas Sjöstedt för vänsterpartiet. Nya partiledare men inte så mycket nytt i talen om man får tro referaten.
Skäll på regeringen, förstås.
Jonas Sjöstedt tänker tydligen betala alla sina föreslagna reformer med en s.k. "bankskatt", som påstås inbringa 4 miljarder i statskassan.

Imorgon presenteras oppositionspartiernas skuggbudgetar. Ska försöka hinna kolla dem.

S,V,MP-populism i Linköping kring högkostnadsskyddet

ÖstgötaCorrespondenten skriver idag om den politiska oenigheten i Linköping i samband med remissvaret till regeringen angående ett förhöjt högkostnadsskydd. Har bloggat en kommentar på min andra blogg. Läs hela inlägget här:

Regeringen har skickat ut förslag om höjt högkostnadsskydd inom områdena öppen sjukvård och läkemedel. Inga höjningar har skett sedan slutet på 1990-talet trots att kostnaderna ökat. Det kloka hade varit att indexreglera högkostnaddsskydden så som Linköpings kommun har gjort med avgifter. När så inte sker blir skillnaden stor när sedan väl en höjning blir nödvändig.Vilket alltså nu är fallet.

I regeringens förslag anges fördelningseffekter d v s beräkningar om hur stor höjning som kan förväntas ske för den enskilde individen innan skyddet inträder om de föreslagna förändringarna genomförs.

Trots denna beskrivning från regeringen så kräver socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet i Linköping att konsekvenserna ska utredas lokalt i Linköping innan remissvar kan lämnas. Jag har svårt att se att effekterna för enskilda individer skulle bli annorlunda om en konsekvensutredning görs lokalt.

Linköping har svarat till regeringen med att beskriva hur ett förändrat högkostnadsskydd kan påverka försörjningsstödet och avgifterna för vård och omsorg, där förbehållsbelopp tillämpas.

Min undran är: anser (S), (V), (MP) i Linköping att högkostnadsskydden aldrig ska ändras? För på grund av att både s-regering och alliansregering har underlåtit att successivt reglera dessa ekonomiska skydd i enlighet med höjda prisbasbelopp varje år så blir nu höjningen mer kännbar för den enskilde. Hade justering skett varje år så hade förändringen stannat vid några tior per år.

Svaret på min fråga till oppositionen är sannolikt:populism och ingenting annat. Hade det varit en socialdemokratisk regering som skickat ut förslaget hade nog ingen lokal konsekvensutredning krävts.

Första kommunfullmäktige för nya mandatperioden

Hemma efter tolv (!) timmar med fullmäktige. Dock skönt att ha klarat av val till nämnder/styrelser och bolag samt kommunalråd och dessutom debatterat och beslutat om budget för de kommande två åren. Linköping övergick 2008 till två-årsbudget. Förändringen är under utvärdering. Men fördelarna får anses överväga så alla partier var beredda att ånyo besluta om en tvåårsbudget.

Det var en till största delen lugn och saklig debatt på område efter område. Det fanns ingen gemensam oppositionsbudget som alternativ till vår Alliansbudget. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade var sitt förslag. Bara (MP) vidhöll sitt förslag från valrörelsen om skattehöjning, dock något modifierad. Litet märkligt förhållningssätt att höja skatten med 25 öre och använda merparten av intäkterna till att förstärka ett kommunalt bolag (Tekniska Verken) som genererar hundratals mkr per år i vinst. Argumenten var att bolaget bidrar till den nödvändiga klimatomställningen. Det är visserligen sant men till det finns redan investeringsresurser i bolaget.

Vänsterpartiet hade släppt sin skattehöjarlinje från valrörelsen. I stället använde de ett antal mkr av s.k. markerade avsättningar från tidigare överskott, d v s pengar som tidigare fullmäktige avsett att användas för kommande kommunala investeringar.

Det fjärde oppositionspartiet Sverigedemokraterna deklarerade att budgeterade medel för extra insatser till invandrarelever i två skolor kunde de inte acceptera. Vad som skulle hända med eleverna kunde/ville de inte svara på. Vid voteringen om de olika budgetförslagen i sin helhet avstod de från att delta.

Rödgrön skilsmässa

Så gick det med den alliansen! När man inte fick makt då blev det skilsmässa. Man kan väl konstatera att äktenskapstycket inte var så iögonfallande men mycket handlar det säkert om att socialdemokraterna inte är vana att tvingas till samarbete. Men de är också maktpartiet framför andra. Och om samarbete var ett sätt - kanske till och med det enda - att återta regeringsmakten så fick man väl hålla god min.

Vi tar en paus, säger Mona Sahlin i SvD. Vi kan vara vänner ändå, skriver Veronika Palm. Lättnaden över att vara av med "vännerna" lyser igenom.

Nu väntar självrannsakan, kanske. Det lyckades inte så bra efter 2006 men förmodligen var smällen värre nu. Lika historiskt som det var för oss i den riktiga Alliansen att bli omvalda, lika osannolikt var det naturligtvis för socialdemokraterna att förlora en andra gång.

Intressant att läsa Lena Sommestad, fd (S)-minister, som på sin blogg ifrågasätter det lämpliga i att låta Thomas Östros vara "förnyare" av skattepolitiken.

Andra bloggkommentarer: Mårtenssons festliga rubrik: "Kommunister åt vänster, miljöpartister åt höger och socialdemokraterna vet ej", Rasmus (Liberal), Sörlidens.

Vill Ohly ha Kubas "välfärd" i Sverige?

DN och andra media berättar om en av Lars Ohlys förebilder i politiken, nämligen Kuba. Där är kapitalism ett fult ord, ekonomin kontrolleras till 95 % av staten. När småföretagarna blev framgångsrika (läs "tjänade pengar på sitt arbete som företagare") höjde regeringen skatterna, ökade det byråkratiska krånglet och minskade antalet tillstånd att driva företag. Den lilla privata sektor, som hade börjat spira, lamslogs.

Nu ser både kubanerna och omvärlden resultatet. En arbetare har i snitt 150 kronor i månaden. En miljon statliga jobb måste försvinna. Ekonomin är körd i botten. Ineffektiviteten enorm.

Även om Kubas ledning nu aviserar nya jobb och tillstånd till fler privata företag så handlar förändringarna inte om någon slags reformering. Det är bara en uppdatering av den kubanska ekonomiska modellen, enligt landets ekonomiminister.

När de forna öststaterna som Östtyskland, Rumänien m fl öppnades för omvärldens insyn efter murens fall för dryga tjugo år sedan, syntes ett elände utan like. Fattigdom, barn som for fruktansvärt illa på barnhem, alkoholism och brottslighet. Då sa vänsterpartister i Sverige att den sortens kommunism har inte förespråkats av kommunister i vårt land.

Nu visas resultaten av den kommunistiska regimen på Kuba upp. Den regim som hyllats (och fortfarande hyllas?) av en av de svenska partiledare, som - om de rödgröna skulle vinna valet i höst - förmodligen får en ministerpost. En partiledare och ett parti som vill kalla sig Välfärdspartiet framför andra (minns Ohlys tal i Almedalen för en månad sedan).

Nej. kommunistisk ideologi leder inte till välfärd för befolkningen. Det är återigen bevisat. Kommunism leder bara till fattigdom, misär och ofrihet.

Läs också Staffan Danielssons kommentar.

(V)-kongress: Mer utgifter och ännu mer utgifter. Men var ska det tas?

Har haft en ledig helg som maken och jag tillbringat hos goda vänner i Mjöbäck i Västergötland. Har dock inte kunnat undgå att läsa och höra om Vänsterpartiets kongress. Och vad har jag läst och hört? Jo, mer utgifter för staten. Några timmar senare: ännu mer utgifter för staten. Har däremot inte uppfattat så mycket kring hur notan ska betalas. Men det är väl skattehöjningar som vanligt.

Ersättningssystemen ska höjas, karensdagar ska bort och alla ska få sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. Puh! Sextimmarsdagen utlovas visserligen "på sikt" men innebär i praktiken en enorm lönehöjning.

Höjning av ersättningsnivåer kan vara befogat eftersom dagens utlovade 80 % inte är 80 % för särskilt många. Men att gå än längre är helt orimligt. Lär av Grekland, skulle man vilja säga till vänsterpartisterna.

Roligt tycks de i alla fall ha på sin kongress. Ett av största skämten jag sett är när riksdagsledamoten Lena Olsson tycker att finansministerposten vore en lämplig uppgift för Lars Ohly!!??

Många har bloggat om vänsterns kongress. Läs några kloka kommentarer av
Anne-Marie Ekström respektive Staffan Werme.

Rödgrön alternativbudget

Så kom den då äntligen. Det rödgröna alternativet till Alliansregeringens vårproposition. Beviset på att (S), (V) och (MP) är ett regeringsalternativ. Men säger denna budget verkligen att de kan regera ihop? Nej, vill jag påstå. Att för ett vänsteralternativ (dit nu tyärr också miljöpartiet ska räknas) enas om skattehöjningar och högre ersättningar i bidragssystemen har knappast varit några större prövningar.

Däremot vet väljarna fortfarande inte särskilt mycket om övriga politikområdens inriktning. Men före valet måste de bekänna färg, eller? För väljarna vill väl inte köpa grisen i säcken får vi hoppas.

Det är ju otroliga utgiftsökningar som har presenterats. Ska bli intressant när seriösa analyser gjorts om deras föreslagna skattehöjningar och andra inkomstförstärkningar verkligen täcker alla nya utgifter. Per Altenberg har också funderat kring debet och kredit.

Och alla nya jobb (100 000) som de förutspår. Man kan ju börja med att dra bort de 11 000 som försvinner med avskaffandet av avdraget för hushållstjänster d v s RUT-avdraget. Det är märkligt att vänsterpolitiker tycker att det är helt okej med svartarbete.

Vart tog förtidspensionärerna vägen, förresten? Enligt Aftonbladets intervju med Lars Ohly så får de inte vare sig skattesänkning eller bidragshöjning. Har de rödgröna tänkt på att många av förtidspensionärerna är personer som på grund av funktionsnedsättning aldrig har kommit in på arbetmarknaden? Eller att många av dem förtidspensionerades bort från arbetsmarknaden av den förra socialdemokratiska regeringen som ett sätt att "lösa" sjukskrivningsproblematiken.

De rödgrönas favorituttryck är "rättvisa". Var ligger rättvisan i att undanta förtidspensionärerna när ålderspensionärer, sjukskrivna och arbetslösa erbjuds antingen skattesänkning eller höjda bidrag?

Mycket skrivs och bloggas idag om den rödgröna budgeten. Några exempel DN, Aftonbladet, Christer Sörliden, Rasmus Jonlund

Ovärdiga 1:a majframträdanden i Linköping

Läser på Correns nätupplaga om 1:a maj-firandet i Linköping. Socialdemokraterna ägnade sig bara åt rikspolitik. Och det är förståeligt. För vad har de att protestera mot i den lokala politiken? Det smågläfsande som de åstadkommer i kommunfullmäktige är inte mycket att elda åhörarna med på 1:a maj.

Nej, för att lyckas dra folk till demonstrationståget i Linköping behövdes inhyrning av Mikael Wiehe, som tog i så han passerade gränsen för vad som är anständigt för en artist när han skulle uttrycka sin motvilja med nuvarande regering. För vad annat kan man säga om följande citat från Correns reportage.

"Vill du skära dem i bitar, och slå in dem i paket. Drömmer du om huvuden som ligger i en korg. Vill du sätta upp en galge på närmaste stora torg."

Andra lokalpolitiker som bloggat om detta är Gösta Gustavsson (C), Carina Boberg (FP) och Christian Gustavsson (M).

Vad säger Lena Micko, Johan Löfstrand och andra ledande sossar. Är det den här nivån som ska prägla kommande valrörelse? Den upprördhet som präglade S-reaktionen på Mats Odells anspelning på en viss chokladsort häromdagen framstår i jämförelsen med deras 1:a maj-firande som våldsamt överdriven.


En annan 1:a maj-talare tror tydligen att det är genom revolution vi tillsätter regering i Sverige. Kalle Larsson, vänsterpartistisk riksdagsledamot talade i Trädgårdsföreningen, också enligt Correns nätupplaga. Han sa bl a så här: "Kamrater vi ska störta regeringen."

Inte heller vänsterpartiet har något att komma med på det lokala planet. Men att försöka få vänsterungdomar att tro att regeringsskifte ska ske genom en statskupp är väl ändå att ta i.

Hycklande (s) om samband utbildning-arbete

Socialdemokraterna Mona Sahlin och Thomas Östros skriver i dag på DN-Debatt att (s) kräver 50 000 extra utbildningsplatser. Men inte nog med det. I artikeln lägger man ut texten ordentligt för att försöka framstå som ett parti som förstår att god utbildning är viktigt. Bland skriver de att "Men utan en utbildningslinje fungerar inte arbetslinjen." Nej, just det! Jag blir så arg så knappt kan skriva, när jag ser detta hyckleri. Under åratal av socialdemokratiska regeringar har barn och ungdomar tillåtits lämna skolan utan de mest grundläggande kunskaper för att komma stärkta ut i ett framtida arbetsliv. I åratal har företrädare för arbetsförmedlingar och arbetsgivare påtalat att svårast på arbetsmarknaden har de ungdomar, som inte har godkända betyg från vare sig grundskolan eller gymnasiet.
Att skriva debattartiklar i opposition och påstå att partiet lärt sig läxan är inte så svårt. I den hittills aktuella skoldebatten finns inga tecken på att socialdemokratin i regeringsställning skulle komma att inta någon annan hållning än vad man gjort under tidigare regeringsår. Dessutom skulle vänsterpartiets skolpolitik naturligtvis få ett inflytande i en vänsterregering. Och vänsterpartiets skolpolitik handlar sannerligen inte om att koppla ihop utbildningslinje med arbetslinje!

Röd-grön röra inte regeringsduglig

Så fick Sverige då se det röd-gröna regeringsalternativet inför valet 2010 på samma bild i söndags. Man har kommit överens, säger man. Om vad, frågar sig säkert väljarna. Inte ens partierna själva vet om man får tro Lars Stjernkvist, (s)-råd i Norrköping. Det har sagts att socialdemokratiska väljare ville ha med (v) i samarbetet. Undrar hur de tänker. Oavsett vilken ministerpost Lars Ohly eller någon annan vänsterpartist skulle kunna få, så betyder det en dålig politik för Sverige på en rad områden. Inte minst på det ekonomiska. Eftersom partierna nu tydligen inte ska lösa ut de frågor, där man är oense (och det är ganska många) före valet, så lär effektiviteten i ett eventuellt regerande bli mycket låg. Skälen till att rösta för fortsatt regeringsinnehav för Allianspartierna (fp,m,kd,c) var många redan före söndagens fotografering. Nu är det absolut nödvändigt att förhindra den röd-gröna röran att få tillträde till Rosenbad 2010.
Årets sista kommunfullmäktige gick av stapeln i förmiddags. Ett ärende var antagandet av det reviderade handikappolitiska programmet, som arbetats fram i samverkan politiker, tjänstemän och representanter för handikapprörelsen. Det är glädjande att programmet nu är antaget i full enighet. Hoppas bara att engagemanget består när nämnderna ska genomföra sina respektive delar.
Igår var jag tillsammans med några politiker från omsorgs-resp äldrenämnden samt tjänstemän från vårt gemensamma kontor på en konferens om Det livslånga boendet. Linköpings kommun, som också medverkade på konferensen, har ett samarbete med KTH kring utveckling av bl a moderna tekniska hjälpmedel för att öka självständighet och kvarboende. Ett framtidsinriktat och intressant arbete.
I kväll ska jag berätta om LSS-kommitténs arbete och slutbetänkande för HSO-medlemmar i Östergötland. Detta blir nog den sista konferensen i ämnet för ett tag. Imorgon förmiddag träffar jag mina partikamrater i riksdagens socialutskott för att vidarebefordra de synpunkter jag fått under höstens alla möten. Efter remisstiden i början av februari startar socialdepartementets arbete med en proposition till riksdagen.
Inget mer bloggande förrän i helgen. Onsdag-fredag är jag i Stockholm på diverse möten och hinner troligen inte med bloggen.

Alliansen öppnar Klippans kulturverksamhet

Nu äntligen ska jag komma igång med bloggandet igen! Av flera skäl har både tid och inspiration saknats. Men nu känner jag mig laddad igen.

I kväll har jag varit på Öpppet Hus hos omsorgsnämndens senaste tillskott av Daglig verksamhet. För några år sedan stängde socialdemokraterna kulturverksamheten trots att många funktionshindrade personer önskar ha skapande verksamhet som jobb och sysselsättning. Kvar på Klippans dagcenter i Johannelund fanns teaterkostymer och annan utrustning oanvänd.

Nu öppnar vi från Allianspartierna verksamheten igen. Ett medborgarförslag och en intresseanmälan från studieförbundet Vuxenskolan blev startskottet. Studieförbundet Vuxenskolan har lång erfarenhet av kulturverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Bl a har man i år satt upp musikalen Grease på vårt vis, som har spelats med stor framgång både i Linköping och på andra håll. Annan samarbetspartner är särskolans vuxenutbildning.

Kändes riktigt bra att möta all entusiasm från alla inblandade inkl från dem som kan komma att ha sin dagliga verksamhet där framöver.

Mycket har hänt under de senaste veckorna både här hemma och runtom i världen. Mest omskakande är naturligtvis den internationella finanskrisen. Något som Sverige inte undgått men ändå klarat sig hyggligt igenom. Mitt i allt allvaret kom så Mona Sahlins misslyckade försök att skapa ett trovärdigt regeringsalternativ till Alliansen. Hon hade så bråttom så hon glömde inte bara Lars Ohly och vänsterpartiet utan också stora delar av sitt eget parti. Regeringsalternativet blev i stället en dokusåpa. Fortsättning följer med hur många avsnitt som helst.

Bristande trovärdighet

Ser i SvD att Lars Ohly inte gillar socialdemokraternas nya syn på arbetslinjen i socialförsäkringen. Och de ska regera ihop!