Så kom den då äntligen. Det rödgröna alternativet till Alliansregeringens vårproposition. Beviset på att (S), (V) och (MP) är ett regeringsalternativ. Men säger denna budget verkligen att de kan regera ihop? Nej, vill jag påstå. Att för ett vänsteralternativ (dit nu tyärr också miljöpartiet ska räknas) enas om skattehöjningar och högre ersättningar i bidragssystemen har knappast varit några större prövningar.
Däremot vet väljarna fortfarande inte särskilt mycket om övriga politikområdens inriktning. Men före valet måste de bekänna färg, eller? För väljarna vill väl inte köpa grisen i säcken får vi hoppas.
Det är ju otroliga utgiftsökningar som har presenterats. Ska bli intressant när seriösa analyser gjorts om deras föreslagna skattehöjningar och andra inkomstförstärkningar verkligen täcker alla nya utgifter. Per Altenberg har också funderat kring debet och kredit.
Och alla nya jobb (100 000) som de förutspår. Man kan ju börja med att dra bort de 11 000 som försvinner med avskaffandet av avdraget för hushållstjänster d v s RUT-avdraget. Det är märkligt att vänsterpolitiker tycker att det är helt okej med svartarbete.
Vart tog förtidspensionärerna vägen, förresten? Enligt Aftonbladets intervju med Lars Ohly så får de inte vare sig skattesänkning eller bidragshöjning. Har de rödgröna tänkt på att många av förtidspensionärerna är personer som på grund av funktionsnedsättning aldrig har kommit in på arbetmarknaden? Eller att många av dem förtidspensionerades bort från arbetsmarknaden av den förra socialdemokratiska regeringen som ett sätt att "lösa" sjukskrivningsproblematiken.
De rödgrönas favorituttryck är "rättvisa". Var ligger rättvisan i att undanta förtidspensionärerna när ålderspensionärer, sjukskrivna och arbetslösa erbjuds antingen skattesänkning eller höjda bidrag?
Mycket skrivs och bloggas idag om den rödgröna budgeten. Några exempel DN, Aftonbladet, Christer Sörliden, Rasmus Jonlund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar