Regeringen sätter grupper mot varandra i ny LSS-utredning

Idag presenterades direktiven som ska styra den nya LSS-utredningen. Den som har trott att regeringens mål skulle vara att göra en rejäl genomgång utifrån medborgarperspektiv och mänskliga rättigheter avseende personer med funktionsnedsättning måste vara besvikna. Snarare har väl de som känt stor oro för framtiden - inte minst vad gäller den personliga assistansen - fått sina farhågor besannade. Mer om det på slutet.

Många punkter som regeringen beskriver som viktiga att belysa är områden som redan LSS-kommittén behandlade i betänkandet "Möjlighet att leva som andra" (SOU 2008:77).
Några exempel:
-Insatserna är inte likvärdiga i landet
-Tveksamhet kring insatsen råd och stöd
-Daglig verksamhet och instängningseffekter
-Personlig assistans, assistansersättning och kostnadsutveckling
-Huvudmannaskapsfrågan dvs ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
-Personkretsbestämmelserna

Väldigt lite av förslagen togs om hand av Alliansregeringen. En utredning innehåller alltid förslag som kan realiseras direkt och andra som behöver kompletteringsutredas för att belysa detaljer innan en lagstiftning kan sjösättas. Och en del accepteras inte av remissinstanser och/eller en riksdagsmajoritet och förpassas till arkivet. Konstruktion och omfattning av timpriset för schablonersättningen vid assistans är bara ett exempel på förändring som kunde ha varit på plats idag. Men i stället har modellen med ett schablonbelopp diskuterats och problematiserats under flera år. Fem utredningar/myndigheter under åren 2004-14 har analyserat ersättningsmodellens utformning. Inget av förslagen har ansetts möjligt att genomföra utan ytterligare utredning. Och varför, frågar jag mig, har inte någon sådan fördjupad utredning skett? Den frågan är inte ett dugg lättare att finna en bra konstruktion för idag än den var t ex 2008 när LSS-kommittén lämnade förslag.

Mycket i de nya direktiven andas ovanifrån perspektiv på den enskilde individen. Även om uttryck som självbestämmande och delaktighet används så handlar ändå mycket om att utreda möjlighet till olika regleringar. Ordet valfrihet är däremot svårt att hitta. Likaså att personlig assistans ska ge möjligheter att utöva föräldraskap. Studier, arbete och annan sysselsättning nämns som sådant som ska underlättas och de är förstås också viktiga delar i livet för en människa.

Uppenbart är att översynen av privata aktörer är viktig för regeringen. Vinstdrivande företag är den vanligaste driftsformen för personlig assistans skriver regeringen. Och vilken omfattning har då vinsterna i allmänhet? Så här skriver Vårdföretagarna "Ett utdrag från Upplysningscentralen visar att drygt 3 av 10 privata assistansföretag inte når upp till positivt resultat. De övriga 7 av 10 ligger på en genomsnittlig vinstmarginal på 4 procent för 2014." Regeringen vill även avskaffa möjligheten för assistansföretag att ge juridiskt stöd till blivande kunder vid ansökan om assistans. Men även Försäkringskassan och kommunerna använder jurister i mötet med den enskilde, eller hur?

Det är beklämmande att regeringen väljer att finansiera förbättringar på delar av LSS med besparing på en annan del nämligen assistansen. Ska nu personer som är beroende av en omfattande assistansinsats behöva leva i flera år med den oro som många redan idag upplever på grund av allt tuffare bedömningar. Det är ovärdigt ett välfärdssamhälle att ställa utsatta grupper mot varandra som regeringen gör i direktiven. Att välfärdens resurser ska gå till det de är avsedda för är självklart. Och därför ska kontrollfunktioner finnas så att fusk och annan brottslighet med system elimineras i så hög grad som möjligt. Men att utgå från att kostnaderna för ett välfärdsområde per automatik är för höga utan att fundera över varför, är inte seriöst. Intresse saknas av att utreda alternativkostnaderna om personer som behöver assistans inte får den.

Så här tycker några organisationer om dagens direktiv
- Pressträffen hade knappt startat innan det blev klart att LSS-utredaren behöver omarbetade direktiv. En sådan nödvändig förändring av ramarna för utredningen är att FN-konventionen ställer krav på Sverige att inte backa från redan etablerade rättigheter. Det måste vara utgångspunkten, inte som nu att göra nedskärningar.

Det säger Lika Unikas ordförande Maria Johansson i en kommentar till de direktiv som regeringen idag presenterade för en översyn av LSS och assistansersättningen.

Vi inom DHR känner oro för det stora fokuset på kostnadsutvecklingen och att utredningen inte ser LSS som den rättighetslag den är, så att de ursprungliga intentionerna uppfylls, Sverige har tidigare fått kritik från övervakningskommittén för FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar när det gäller personlig assistans, att den avvecklas istället för utvecklas.
– Inget företag ska bedriva assistans eller andra LSS- insatser med syfte att sko sig på bekostnad av personerna som har fått en insats. Lagen är till för att ge personer med funktionsnedsättning rättigheten att kunna leva sitt liv, hela sitt liv under dygnets alla timmar, på samma sätt som de allra flesta andra. Skulle denna rätt inskränkas så finns en risk för att staten bestämmer vad som ingår i vad som är goda levnadsvillkor och inte som lagens intention är nämligen individens. Då handlar det inte längre om personliga rättigheter utan om statlig välgörenhet säger Åsa Puide, ledamot i DHRs förbundsstyrelse

Text: DHR

 

”Ett av våra viktigaste medskick har varit att en samhällsekonomisk utredning kräver att man också tittar på samhällsvinsterna med reformen, något som lyser med sin frånvaro i regeringens direktiv. Man måste också titta på alternativa lösningar till insatserna och vad de skulle innebära för kostnader respektive vinster”, säger Stig Nyman, ordförande i Handikappförbunden

Några veckor efter valet 2018 ska uppdraget redovisas. Tillräckligt mycket lär väl ändå vara känt så att LSS kanske för en gångs skull kan bli en valfråga. Under ett antal år har alla partier påstått sig vara helt överens om funktionshinderpolitiken i allmänhet och LSS i synnerhet, vilket lett till att ingen riktig debatt uppstått. Valet 2018 blir det upp till bevis för partierna!

Tydligare myndighetsstruktur inom vård & omsorg

I veckan presenterades statens vård- och omsorgsutredning med rubriken "Gör det enklare!"
Förslaget innebär att fyra myndigheter ersätter dagens tio myndigheter bl a Socialstyrelsen, ett statligt bolag samt Hjälpmedelsinstitutet, som är en ideell förening.
De nya myndigheterna är:
Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg
Inspektionen för hälsa, vård och omsorg
Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg
Myndigheten för välfärdsstrategi

Jag kan inte bedöma de totala effekterna av förslaget men det jag spontant känner är bra är den särskilda Inspektionen, där tillstånds- och tillsynsverksamhet föreslås finnas.

Redan när förslaget om att flytta den sociala tillsynen från Länsstyrelserna till Socialstyrelsen var på remiss var jag - och många med mig - tveksamma. Inte att flytta tillsynen från Länsstyrelserna men sammanslagningen med Socialstyrelsen. Det hade varit klokt att redan från början inrätta en separat tillsynsmyndighet.

Utredaren beskriver också en tidplan för förändringen. Det är snabba ryck. Om ett och ett halvt år ska de fyra myndigheterna vara på plats. Fa´n tro´t!

Alliansens välfärdspaket

Idag har Allianspartierna (FP,M,C,KD) presenterat ett välfärdspaket omfattande sjukvård, tandvård, äldreomsorg och psykiatri. Så här sammanfattas paketet:

"Vi har nu enats om huvudinriktningen för de reformer och förstärkningar vi vill se inom sjukvården och äldreomsorgen under nästa mandatperiod:
Inom sjukvården föreslår vi reformer för förstärkt patientsäkerhet, en utvecklad tandvårdsreform, en permanent psykiatrisatsning och fortsatta insatser för förbättrad tillgänglighet genom en vidareutveckling av kömiljarden och skärpt vårdgaranti.
Inom äldreomsorgen föreslår vi reformer för förbättrad vård för äldre, ökad kvalitet och självbestämmande för äldre i boendet, ett omsorgslyft för äldreomsorgens medarbetare och satsningar för att förstärka äldres valfrihet och rättigheter inom äldreomsorgen.
Totalt innebär våra förslag en satsning på sjukvård och äldreomsorg på sammanlagt 5,8 miljarder kronor 2011-2014. Detta utöver de tidigare aviserade satsningarna på förstärkta statsbidrag till kommuner och landsting."

Det är bra förslag på samtliga områden. Kanske ändå att jag värderar beskedet om att satsningarna på psykiatriområdet nu permanentas allra högst. Det har vi drivit från Folkpartiet och behovet av resurser och utvecklingsarbete inom denna sektor är mycket stort.

En annan fråga som går FP:s väg, åtminstone i väljaropinionen, är förstatligandet av skolan. Enligt en undersökning som LR (Lärarnas Riksförbund) gjort (DN) så anser 90 % av väljarna att skolan inte är likvärdig över landet. Mer än hälften anser att ett större statligt ansvar är att föredra.

LR:s ordförande säger att hon inte tror att väljarna avser en återgång i alla delar till hur det tidigare statliga huvudmannaskapet fungerade. Det tror inte jag heller. Men det som krävs för att skolan ska vara likvärdig över landet är nödvändigt. Alla regelverk och krångligheter som statlig skoladministration levde med under Skolöverstyrelsens (SÖ) byråkrati är varken nödvändigt för att nå målet om likvärdighet eller önskvärt.

Regeringen satsar på välfärden - återigen

Alliansregeringen presenterade idag att ytterligare 9,2 miljarder kronor tillförs välfärdsområdet. Av dessa är 3 mdr kronor en tillfällig statsbidragsförstärkning till kommunsektorn under 2011 för att överbrygga de ekonomiska problem som hänger kvar efter finanskrisen.

Resterande 6,2 mdr kronor avser förstärkningar till utbildningsområdet under de närmaste åren. Det är ytterligare en framgång för Folkpartiet och Jan Björklund.

Inte minst viktig är den del som avsätts till ytterligare lärlingsplatser på gymnasiet och på vuxenutbildningen. Många ungdomar kommer att få en chans till både jobb och utbildning!

Regeringen ökar också resurserna för att Entreprenörskap i skolan ska stimuleras ytterligare. Det är ett område som vi i Folkpartiet i Linköping har med som en framträdande punkt i vårt kommunalpolitiska handlingsprogram inför kommande mandatperiod. Regeringen vill att organisationer som framgångsrikt jobbar med detta ska få ett ökat stöd. Jag hoppas att föreningen Snilleblixtarna, som har sitt kansli och verksamhetsledning i Linköping kommer ifråga. Läs gärna mer om Snilleblixtarna här.

Det finns ännu fler mycket bra inslag i den satsning som Alliansregeringen presenterat idag. Läs mer här.

Jag ser på Politikerbloggen att Maria Wetterstrand (MP) anser att dagens besked från Alliansen är "cyniskt". Hennes motiv för detta märkliga påstående är att regringen inte skulle ha gjort något alls för att stödja kommunerna under mandatperioden. Men nu får nog den gode Maria läsa på.

Sedan 2006 har regeringen tillfört nivåhöjande medel motsvarande 38 miljarder kronor. För nästa år tillkommer ytterligare 5 mdr. Därutöver har 17 mdr kronor tillförts i form av tillfälliga statsbidrag som ett stöd på grund av finanskrisen. Så när regeringen idag levererar ytterligare miljarder framförallt till skolan under kommande mandatperiod så är det inte cyniskt utan en fortsättning på den investering för Sveriges framtid som den nya skolpolitiken innebär.

Läs också Expressen, SvD, Anne-Marie Ekströms blogg, Lars Björndahls blogg, Kent Persson, Sörlidens, Pär Gustafsson, m fl.

JA till tryggad energiförsörjning

JA till kärnkraft, skriver alla. Jag vill säga: i torsdags röstade riksdagen för att trygga energiförsörjningen i Sverige. Beslutet är också ett beslut för fortsatt välfärd och för klimatförbättring. Och tacka Folkpartiet för det! Hade inte Jan Björklund och andra energi- och klimatkunniga personer i partiet drivit frågan i Alliansen hade inget beslut kommit till stånd.

Det är tråkigt att Centern ska ta stryk för att ha medverkat till detta historiska beslut. Centerpartisterna borde i stället åtnjuta respekt för att, trots sin envetna kamp emot kärnkraft, nu medverkat till att Sverige inte står utan stor del av sin energiförsörjning om några år. Att kombinera detta med utvecklingen av alternativa energikällor, framförallt vindkraft, är ansvarsfullt.

Ser i lokala media i Östergötland att Holmens VD Magnus Hall gläds över beslutet. Och underligt vore det annars. Holmen är ett de östgötaföretag som verkligen är beroende av att framtidens energiförsörjning tryggas. Magnus Hall uttrycker sig mycket klokt när han säger att företaget även fortsättningsvis kommer att investera i förnyelsebara energikällor. Det ena utesluter inte det andra självklart. Men det är långt till att energibehovet i sin helhet kan täckas utan kärnkraft som en del. Om det någonsin kommer att ske.

Holmen är ett bra exempel på att energiförsörjningen har direkt bäring på jobb och välfärd. När jag tillsammans med partikollegor för några år sedan besökte Holmen och även Freudenbergs, som är ett annat Norrköpingsföretag med stora energibehov, fick jag bekräftat det tydliga sambandet jobben - energibeslut i Sveriges riksdag.
Så nu finns ytterligare ett skäl för väljarna till att rösta för Alliansen i höst. För även detta beslut ska ju rivas upp om de rödgröna vinner valet.

Andra bloggar: Sörlidens, Berliner, Hamiltons blandning, Anne-Marie Ekström, Adam Cwejman

Sänkt skatt för pensionärerna

Alliansens fyra partiledare lämnade idag en förhandsinformaton ur den kommande vårbudgeten, som blir offentlig i sin helhet den 15 april. Dagens nyhet är skattesänkningar för pensionärer från och med nästa år. Detta innebär en tredje skattesänkning, vilket framgår av regeringens PM.
Tillsammans med de två tidigare genomförda förändringarna kommer skatterna att ha sänkts med 4 500- 5 400 kronor per år för dem med de lägsta pensionerna, något som framförallt gynnar dem med endast garantipension.

Totalt kommer således Alliansregeringen att ha genomfört skattesänkningar på totalt 10,5 mdr kronor för pensionärerna. Därutöver har äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget samt bostadskostnadsgränsen höjts. Ett jobbskatteavdrag för personer över 65 år är också infört, vilket innebär avsevärt lägre skatt för dem som fortsätter att jobba.
En rad andra reformer som är till nytta för pensionärer är också genomförda av Alliansregeringen, som t ex höjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen, förbättrat anhörigstöd, slopad statlig fastighetsskatt, bibehållen begränsningsregel för pensionärer och slopad förmögenhetsskatt.

Länkar: Jan Björklund, Mark Klamberg, Mikael Wendt, Per Altenberg

Skatter och bidrag till kommuner

Nu har även (M) med finansministern i spetsen insett att kommuner och landsting behöver ytterligare förstärkning för 2010 för att klara sjunkande skatteintäkter utan alltför stora ingrepp inom skola, vård och omsorg alternativt skattehöjningar. Det är bra.
Däremot är jag inte så säker på att fler jobbskatteavdrag är det mest angelägna just nu. Redan med de skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare som Allianspartierna genomfört är det nu mer lönsamt att arbeta.

Under nästa mandatperiod behövs en översyn av beskattningen av pensioner. Det är ganska stora skillnader i skatteuttag för en person i arbetsför ålder och en pensionär även vid låg inkomst/pension. Om detta finns anledning att återkomma.

Pengar till kommunerna

När Jan Björklund (FP) igår talade i Marstrand (DN) berättade han att Folkpartiet kommer att driva förstärkta statsbidrag till kommunsektorn i höstens budgetförhandlingar med övriga regeringspartier. Utmärkt! Det är orimligt att genomföra stora besparingar inom skolan, handikapp- och äldreomsorgen p g a en global finanskris. Den snabba minskningen av skatteintäkter som det handlar om de närmaste åren måste på något sätt jämnas ut. Jag är medveten om att denna finanskris också påverkar statens finanser. Men ökad arbetslöshet genom uppsägningar i kommuner och landsting leder till än mindre skatteintäkter.

Det nu aktuella stödet till kommunerna kan mycket väl vara "konjunkturanpassat" d v s inte generellt nivåhöjande. För visst finns det skäl för kommunerna att i kommande budgetarbeten dra nytta av de lärdomar som nu givits. Om detta har jag skrivit tidigare .

Men att i nuläget utropa "nej tack" till ökade statsbidrag är helt orealistiskt. Sådana uttalanden missgynnar bara Folkpartiet i budgetförhandlingarna och är inte att värna välfärden.

Skydda välfärdssektorn trots global finanskris

Så har finanskrisen fått genomslag också på ekonomin i vår kommun. Idag offentliggjorde kommunstyrelsen konsekvenserna av prognoserna rörande minskade skatteintäkter och resultaten av de diskussioner vi haft inom den styrande Alliansen (FP,M,KD,C). Alla verksamheter åläggs kraftiga reduceringskrav. Men inför nästa år får kommunen 75 mkr i nytt statsbidrag. Vi är helt ense om att dessa miljoner ska oavkortat användas till omsorg, vård och skola. Det betyder att sparkraven i praktiken blir mindre på dessa områden. Linköping är en kommun med goda förutsättningar för fortsatt tillväxt. en välskött ekonomi och inga lik i lasten så det borde gå att överbrygga denna globala finanskris utan alltför drastiska lokala beslut. Som den optimist jag är så tycker jag mig uppfatta tendenser till om inte vändpunkt så i alla fall inte längre fortsatt nedgång runt om i världen.

Inget ont som inte har något gott med sig, lyder ordspråket. Jag har gått igenom ekonomiska beslut och åtaganden kommunen gjort på områden som inte är att betrakta som kärnverksamhet. Det finns en läxa att göra inför kommande budgetar, nämligen att i högre grad identifiera vad en kommun ska syssla med och därmed vad skattepengar främst ska användas till.

Inom varje parti behöver också en dialog föras mellan de olika politiska nivåerna lokala-nationella. När en regering (oavsett färg) anser att kommunsektorn fått resurser till välfärden och detta inte har uppfatttats på den kommunala nivån, då brister det i kommunikation och ömsesidig förståelse. Det är inte bra som det varit hittills att dialogen sker med hög ljudnivå mellan regering (oavsett färg) och kommunernas "fackförening" SKL, som också är politiskt styrt.

Bättre sent än aldrig (s)

Svd skriver "S vill skärpa kraven på sjuka." Socialdemokraternas Ylva Johansson säger att deras systemlösningar inte alltid har fungerat. Välkommet att socialdemokraterna nu tycks inse att vi från Allianspartierna haft rätt. Synd bara att så många människor hunnit bli drabbade av den förra regeringens oförmåga att ta tag i problemen. Redan under förra mandatperioden visade undersökningar att 60 % av de långtidssjukskrivna och/eller förtidspensionerade ville jobba. Men eftersom arbetsförmedlingen inte var intresserad av att hjälpa dem tillbaka så gick tiden och en eventuell återgång i arbete blev allt svårare. Den socialdemokratiska politiken innebar också att jobben bara blev färre och färre. Nu har fler kommit i arbete även av dem som har någon form av arbetshinder.
Sjukförsäkringens regler om att det är arbetsförmågan som avgör huruvida en person behöver vara sjukskriven eller inte, tillämpas numera. Dessa regler har alltid gällt. Men under ett antal år från mitten av 90-talet tillämpades de inte av alla Försäkringskassor. Detta med s-regeringens goda minne. Resultatet blev att många passiviserades i långa sjukskrivningar, som ofta utmynnade i förtidspensionering.
Nu kommer vi att få höra många bortförklaringar från ledande socialdemokrater, som inte vill kännas vid att de nya insikterna inte är helt olika Allliansens. Men fakta kvarstår. Socialdemokraterna har vaknat upp!

Luckor i lagen

SvD skriver idag om mamman som inte får föräldrapenning från Försäkringskassan och tydligen heller inget stöd från socialtjänsten under en sjukhusvistelse trots att hon har två små barn. Det är bedrövligt. Men tyvärr inte helt ovanligt att luckor i våra lagar kring välfärdssystemen gör att den som bäst behöver inte får hjälp. Jag vet inte hur detta ska undvikas. Men ett är säkert. När luckan upptäcks så måste den omedelbart tätas till. Och i väntan på det så borde myndigheterna kunna hjälpa till på ett eller annat sätt. Flexibilitet kallas det!