Många punkter som regeringen beskriver som viktiga att belysa är områden som redan LSS-kommittén behandlade i betänkandet "Möjlighet att leva som andra" (SOU 2008:77).
Några exempel:
-Insatserna är inte likvärdiga i landet
-Tveksamhet kring insatsen råd och stöd
-Daglig verksamhet och instängningseffekter
-Personlig assistans, assistansersättning och kostnadsutveckling
-Huvudmannaskapsfrågan dvs ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
-Personkretsbestämmelserna
Väldigt lite av förslagen togs om hand av Alliansregeringen. En utredning innehåller alltid förslag som kan realiseras direkt och andra som behöver kompletteringsutredas för att belysa detaljer innan en lagstiftning kan sjösättas. Och en del accepteras inte av remissinstanser och/eller en riksdagsmajoritet och förpassas till arkivet. Konstruktion och omfattning av timpriset för schablonersättningen vid assistans är bara ett exempel på förändring som kunde ha varit på plats idag. Men i stället har modellen med ett schablonbelopp diskuterats och problematiserats under flera år. Fem utredningar/myndigheter under åren 2004-14 har analyserat ersättningsmodellens utformning. Inget av förslagen har ansetts möjligt att genomföra utan ytterligare utredning. Och varför, frågar jag mig, har inte någon sådan fördjupad utredning skett? Den frågan är inte ett dugg lättare att finna en bra konstruktion för idag än den var t ex 2008 när LSS-kommittén lämnade förslag.
Mycket i de nya direktiven andas ovanifrån perspektiv på den enskilde individen. Även om uttryck som självbestämmande och delaktighet används så handlar ändå mycket om att utreda möjlighet till olika regleringar. Ordet valfrihet är däremot svårt att hitta. Likaså att personlig assistans ska ge möjligheter att utöva föräldraskap. Studier, arbete och annan sysselsättning nämns som sådant som ska underlättas och de är förstås också viktiga delar i livet för en människa.
Uppenbart är att översynen av privata aktörer är viktig för regeringen. Vinstdrivande företag är den vanligaste driftsformen för personlig assistans skriver regeringen. Och vilken omfattning har då vinsterna i allmänhet? Så här skriver Vårdföretagarna "Ett utdrag från Upplysningscentralen visar att drygt 3 av 10 privata assistansföretag inte når upp till positivt resultat. De övriga 7 av 10 ligger på en genomsnittlig vinstmarginal på 4 procent för 2014." Regeringen vill även avskaffa möjligheten för assistansföretag att ge juridiskt stöd till blivande kunder vid ansökan om assistans. Men även Försäkringskassan och kommunerna använder jurister i mötet med den enskilde, eller hur?
Det är beklämmande att regeringen väljer att finansiera förbättringar på delar av LSS med besparing på en annan del nämligen assistansen. Ska nu personer som är beroende av en omfattande assistansinsats behöva leva i flera år med den oro som många redan idag upplever på grund av allt tuffare bedömningar. Det är ovärdigt ett välfärdssamhälle att ställa utsatta grupper mot varandra som regeringen gör i direktiven. Att välfärdens resurser ska gå till det de är avsedda för är självklart. Och därför ska kontrollfunktioner finnas så att fusk och annan brottslighet med system elimineras i så hög grad som möjligt. Men att utgå från att kostnaderna för ett välfärdsområde per automatik är för höga utan att fundera över varför, är inte seriöst. Intresse saknas av att utreda alternativkostnaderna om personer som behöver assistans inte får den.
Så här tycker några organisationer om dagens direktiv
- Pressträffen hade knappt startat innan det blev klart att LSS-utredaren behöver omarbetade direktiv. En sådan nödvändig förändring av ramarna för utredningen är att FN-konventionen ställer krav på Sverige att inte backa från redan etablerade rättigheter. Det måste vara utgångspunkten, inte som nu att göra nedskärningar.
Det säger Lika Unikas ordförande Maria Johansson i en kommentar till de direktiv som regeringen idag presenterade för en översyn av LSS och assistansersättningen.
Vi inom DHR känner oro för det stora fokuset på kostnadsutvecklingen och att utredningen inte ser LSS som den rättighetslag den är, så att de ursprungliga intentionerna uppfylls, Sverige har tidigare fått kritik från övervakningskommittén för FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar när det gäller personlig assistans, att den avvecklas istället för utvecklas.
– Inget företag ska bedriva assistans eller andra LSS- insatser med syfte att sko sig på bekostnad av personerna som har fått en insats. Lagen är till för att ge personer med funktionsnedsättning rättigheten att kunna leva sitt liv, hela sitt liv under dygnets alla timmar, på samma sätt som de allra flesta andra. Skulle denna rätt inskränkas så finns en risk för att staten bestämmer vad som ingår i vad som är goda levnadsvillkor och inte som lagens intention är nämligen individens. Då handlar det inte längre om personliga rättigheter utan om statlig välgörenhet säger Åsa Puide, ledamot i DHRs förbundsstyrelse
Text: DHR
”Ett av våra viktigaste medskick har varit att en samhällsekonomisk utredning kräver att man också tittar på samhällsvinsterna med reformen, något som lyser med sin frånvaro i regeringens direktiv. Man måste också titta på alternativa lösningar till insatserna och vad de skulle innebära för kostnader respektive vinster”, säger Stig Nyman, ordförande i Handikappförbunden
Några veckor efter valet 2018 ska uppdraget redovisas. Tillräckligt mycket lär väl ändå vara känt så att LSS kanske för en gångs skull kan bli en valfråga. Under ett antal år har alla partier påstått sig vara helt överens om funktionshinderpolitiken i allmänhet och LSS i synnerhet, vilket lett till att ingen riktig debatt uppstått. Valet 2018 blir det upp till bevis för partierna!
