Ny bostadspolitik men vart tog den bostadssociala aspekten vägen?

I förmiddags skrev jag om det bostadspolitiska program som Folkpartiet presenterade i helgen. Mitt fokus då var oron för att partiets förslag kan komma att innebära klartecken till att nybyggda studentbostäder inte behöver vara fullt tillgängliga.
Men programmets tyngdpunkt är som rubriken anger en "Reformagenda för en ny bostadsmarknad". Något som verkligen behövs. Fakta är att till år 2020 (som faktiskt bara ligger 5 år framåt i tiden)behöver ca 430 000 nya bostäder byggas. Många exempel finns på en illa fungerande bostadsmarknad.
Ett exempel är de långa köerna till hyresbostäder. Och det är hyresmarknaden och hyresnivåerna, som är höga redan i befintligt bestånd, som detta inlägg kommer att handla om. Socialtjänsten i de flesta större kommuner kan vittna om hur svår den bostadssociala situationen är. Under ett antal år har svaret från kommunpolitiker på socialsekreterarnas nödrop varit: vi måste få igång bostadsbyggandet och vi måste få till stånd s.k. flyttkedjor. Det sistnämnda handlar om att nuvarande bostadsinnehavare borde flytta till nybyggda bostäder och om de är pensionärer till smålägenheter så att barnfamiljerna kan antingen köpa deras hus (eftersom det byggs så få nya och de som byggs är så dyra) eller flytta in i de stora lägenheter som pensionärerna är ansvarslösa nog att bo kvar i trots att de (pensionärerna alltså) inte anses behöva så många rum. Jag återkommer till varför inte pensionärerna flyttar i den utsträckning som politiken och bostadsplanerarna tycker att de ska.

Om nu flyttkedjor skulle ske i ökad grad leder de då till att lösa de bostadssociala problemen? Nej, väldigt sällan. Jag såg för några år sen resultatet av en "kedja" där 4-5 bostadsinnehavare bytt bostad men i slutändan blev den tillgängliga bostaden ändå för dyr för den som hade mycket litet ekonomiskt utrymme till sitt boende.

Tillbaka till pensionärerna som inte vill flytta. En orsak är skatteregler, som tas upp i rapporten och som också påtalats av Boverket. Men en annan orsak som det sällan talas om (i varje fall hör jag den sällan nämnas i den allmänna bostadspolitiska debatten) är den som de flesta pensionärer ställer sig: varför ska jag/vi byta till betydligt mindre bostadsyta men till avsevärt högre hyra? För det är ju den krassa verkligheten att även om bostadsytan är betydligt mindre så är hyran betydligt högre.
Sen tycker jag det rent allmänt är ett diskriminerande synsätt att man som pensionär ska känna att samhället ska ha synpunkter på hur mycket bostadsyta jag vill använda. Dagens pensionärer väljer att fortsätta att utöva både gamla och nya intressen varav en del kanske kräver en god yta. En bostad är ju inte bara något att bo i. En bostad är ju också något att leva i. Har man gnetat och sparat - och till skillnad från flertalet av dagens nyblivna husägare - amorterat - så borde man ha rätten att bo kvar så länge man själv vill utan samhällets pekpinnar.

Löser då ett ökat bostadsbyggande bostadssituationen för de med lägst inkomster? Ja till viss del eftersom ett stort utbud leder till lägre hyror än ett begränsat. Men eftersom hyresnivåerna redan i dagens befintliga bestånd oftast är höga - för höga - för den med små inkomster och inga marginaler, så består problemen. Därför måste ett reformprogram för en ny bostadsmarknad också innehålla idéer om bostadssociala lösningar. Vilket tyvärr saknas i folkpartiprogrammet. Att som
Robert Hannah hänvisa till att det får den socialpolitiska gruppen behandla, håller inte när förslag offentliggörs. Då måste helheten redovisas annars riskerar de goda förslagen i reformagendan skymmas av den oro som skapas kring bristen på socialt ansvar. Detta gäller i högsta grad för ett socialliberalt parti!

Ett oranget kuvert

Heter det "oranget" kuvert, eller? Hur eller hur. Det handlar om kuvertet från Pensionsmyndigheten som berättar om pensionskapitalets utveckling sedan förra året. Corren skriver (länk saknas tyvärr) att "Färre oroar sig för att bli fattiga pensionärer". Större bekymmer har folk kring energi- och bensinpris, att förlora den ekonomiska bufferten samt kring finanskris och räntor.

De orosmolnen är nog mer relevanta än att oroa sig för pensionen. All skrämselpropaganda om att svenska pensioner inte skulle gå att leva på om några år saknade till stora delar grund. Det är klart att den som har möjlighet att sätta av lite extra varje månad i pensionssparande bör göra det. Men om man inte har inkomst att avvara till regelbundet sparande så kommer man ändå att kunna försörja sig på pensionen när den dagen kommer. Som komplement till en låg pension finns både äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg.

Jag hoppas att regeringen också fortsätter att sänka skatten för pensionärer. På lägre pensioner är den orimligt hög idag. Även om den som jobbar har högre omkostnader så är dagens skillnader i inkomstbeskattning inte motiverad.

Elitklasser, Demokrati, Pensionärer

Nyss hemkommen och kollar dagens nyhetsflöde ser jag att många skriver om FP-förslaget om s.k. elitklasser. En del tycker det är bra att elever som lär sig betydligt snabbare än andra och förmodligen också har ett specialintresse t ex matte kan få mer stimulans i undervisningen genom s.k. elitklasser. DN, SvD och Aftonbladet refererar utbildningsministerns förslag och kommentarer bl a från lärarfacken.

Jag tror att det behövs både särskilda klasser och varianten profilklasser, som innebär att eleverna får mer tid för t ex matte eller språk. Den sistnämnda modellen finns inom idrott och musik. Jag har aldrig förstått socialdemokraternas avoghet mot "språk-klass" men tycker det är okej med hockey-klass.

Bloggar om detta ämne: Joakim Wikström, Per Altenberg, Rasmus


Annat som det skrivs om idag är att LO avbokat Linda Bengtzing för att hon sjungit allsång hos Centerpartiet!!?? Linda skriver även själv om det i Expressen. Hur står det till med demokratin hos vissa fackliga organisationer, egentligen? Andreas Froby kommenterar.

Ska dock ge en uppskattning till mitt eget fack, som efter mitt brev ändrat sig och bjudit in alla partier till välfärdsdebatten i Norrköping nästa vecka. Jag skrev ett inlägg i frågan den 29 juli.


Så sista ämnet för dagen. Som inte refereras - ännu i alla fall - utan som jag själv upplevt. PRO i Linköping bjöd in till debatt i kväll. Alla sju fullmäktigepartierna var representerade. Jag var ensam kvinna i panelen. Kan det bero på att sex partier hade utgått från att det skulle bli mycket skattedebatt (vilket det blev också) och måste man förstås skicka en man, eller? Även i mitt parti var vi medvetna om att skatter stod på dagordningen men folkpartister litar på sina kvinnor. Nåja, att kristdemokraterna representerades av äldrenämndens ordförande som är man var väl naturligt.

På torsdag ska jag delta i en debatt hos SPF (Sveriges Pensionärsförbund) i Östergötland. Också där blir säkert skattefrågan en av de viktiga punkterna trots att alla partier nu lovar skattesänkningar för pensionärerna.

Sänkt skatt för pensionärerna

Alliansens fyra partiledare lämnade idag en förhandsinformaton ur den kommande vårbudgeten, som blir offentlig i sin helhet den 15 april. Dagens nyhet är skattesänkningar för pensionärer från och med nästa år. Detta innebär en tredje skattesänkning, vilket framgår av regeringens PM.
Tillsammans med de två tidigare genomförda förändringarna kommer skatterna att ha sänkts med 4 500- 5 400 kronor per år för dem med de lägsta pensionerna, något som framförallt gynnar dem med endast garantipension.

Totalt kommer således Alliansregeringen att ha genomfört skattesänkningar på totalt 10,5 mdr kronor för pensionärerna. Därutöver har äldreförsörjningsstödet och det särskilda bostadstillägget samt bostadskostnadsgränsen höjts. Ett jobbskatteavdrag för personer över 65 år är också infört, vilket innebär avsevärt lägre skatt för dem som fortsätter att jobba.
En rad andra reformer som är till nytta för pensionärer är också genomförda av Alliansregeringen, som t ex höjt förbehållsbelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen, förbättrat anhörigstöd, slopad statlig fastighetsskatt, bibehållen begränsningsregel för pensionärer och slopad förmögenhetsskatt.

Länkar: Jan Björklund, Mark Klamberg, Mikael Wendt, Per Altenberg

Sänkt skatt även för pensionärer

Känner att jag ligger lite efter i diskusionen om pensionärerna och sänkt skatt. Har suttit på försenade tåg alternativt på järnvägsstationer och väntat på tåg som inte klarat av att lämna stationen p g a "tekniska fel". Har vi vinter för sällan eftersom beredskapen är bristfällig? Hörde någon ansvarig från Banverket igår som sa att problemen beror på en extremt lång och kall vinter. Att det varit extremt kallt håller jag med om. Köldrekord har slagits långt ner i södra Sverige. Men extremt lång?! Knappt två månader än så länge?!


Ja,ja. Men nu var det skatten på pensioner jag tänkte skriva om. Utmärkt att alla Allianspartier nu ger budskapet att nästa skattesänkning ska avse pensionsinkomster. Folkpartiets landsmöte uttalade detta redan i november. I gårdagens DN (länk saknas) säger FP:s ekonomiskpolitiske talesman Carl B Hamilton att sysselsättningssiffrorna blir allt bättre och därmed skulle effekterna på pensionssystemets broms inte bli så kännbara som befarats. Kanske kan t o m hela nedgången kompenseras med sänkta skatter, enligt Hamilton. Ja, det vore ju verkligen bra. Inte bara för att det är val i år utan framförallt för att de flesta pensionärer behöver pengarna.

Andra som bloggat om skatt och pensionärer är Seved Monke, Carina Boberg

Sänkt skatt för pensionärer

På DN-debatt idag skriver Alliansens partiledare "Nu sänker vi skatten för Sveriges pensionärer". Förslaget kommenteras i andra media (SvD, Aftonbladet, Expressen). Frågan har drivits i regering och riksdag av (KD) men också från Folkpartiet genom Barbro Westerholm.
Att det ska löna sig att arbeta är en självklarhet. Därför var jobbskatteavdraget en nödvändighet när Alliansregeringen tillträdde 2006. När inkomstskatterna nu sänkts med dryga tusenlappen per månad för heltidsarbetande i normala inkomstlägen så måste regeringen också inse att man inte kan lämna andra stora grupper bakom. Levnadsomkostnaderna ökar för alla - även för pensionärer. Dagens förslag får ses som ett första steg. Personligen tycker jag att det ytterligare jobbskatteavdrag, som aviserats hade kunnat avvaktas till "bättre tider" och de miljarderna använts för en något större skattesänkning för de sämst ställda pensionärerna.

I den politiska debatten kring pensionsbeskattningen talas det om hur mycket som satsats på förbättrad kvalité i äldreomsorgen, på ökad valfrihet i hemtjänsten, tillgänglighet i sjukvården etc. Det är bra att allt detta har gjorts. Men är det ett skäl för att inte sänka skatten också för pensionärerna? Nej, knappast.
Inte skulle väl barnfamiljen tycka att högre kvalite i barnomsorgen eller skolan motiverar att de skulle undantas från skattelättnader?
Inte heller kan jag tycka att höjningen av pensionerna är ett skäl. Motsvarigheten för oss som jobbar är ju löneökning.

Jag vet att pensionärsorganisationerna har lämnat förslag till regeringen på förändringar som skulle leda till sänkt skatt. Detta och eventuellt andra förslag finns anledning att diskutera vidare inom politiken.