Vad avser riksdagsvalet tycks väl mandatfördelningen avgöra och nuvarande statsministern har avgått. 173 mandat för den sittande regeringen och 176 för konstellationen M, KD, L och SD betyder regeringsskifte. Hur den tilltänkta nya regeringen kommer att se ut är dock inte självklart. Min egen åsikt är att SD inte ska ingå. SD är inte ett borgerligt parti, vilket många tycks mena. Man behöver inte bara titta på deras "rötter". Det räcker att ta del av den nuvarande politiken så är det tydligt att partiets grund är nationalkonservativ. Och en sådan utveckling vill jag inte se i vårt land.
Då invänder en del att ca 20 % av väljarna har röstat på partiet och då "måste" de få inflytande. Visst, jag har ingen annan uppfattning i den delen. Väljare vars partier har plats i Sveriges riksdag får inflytande på politiken. Partiet har sina riksdagsledamöter, plats i riksdagens alla utskott där politiken behandlas inför de formella riksdagsbesluten. Varje riksdagsledamot kan skriva motioner, interpellationer och frågor till ministrar och när svar lämnas få stor uppmärksamhet i debatterna. Dessutom öppnas många möjligheter för en riksdagsledamot att göra besök runtom i landet hos företag, myndigheter, organisationer mm. Dels för att lära men också för att hämta ideer till politiska förslag och utspel. Så även om ett parti inte ingår i regeringen så innebär ingalunda uppdraget fyra år i isolering.
Ända sen SD första gången tog plats i riksdagen började folk kritisera att partiet inte fick tillräckligt inflytande och att deras väljare inte respekterades. Men?? Hur många andra partiers väljare har inte under åren fått acceptera att deras parti inte ingått i regering?! Ta t ex Vänsterpartiet. Vill minnas att partiet under Gudrun Schymans storhetstid något val uppnådde 12-13 %. Men del av regering? Nej! Och som någon skrev häromdagen: Kommande mandatperiod kommer Socialdemokraterna och deras 30% av väljarkåren få "nöja sig" med det vanliga riksdagsarbetet. Så ser de demokratiska villkoren ut, eller hur?
Blickar jag ut över landet och kommunvalen ser jag en mängd olika konstellationer träda fram. Nya konstellationer och gamla traditionella konstellationer! Mer eller mindre överraskande beroende på valresultat och ibland beroende på att ett eller flera nya/lokala partier lyckats få mandat i kommunfullmäktige. Det senaste t ex i min hemstad Linköping. Under de cirka trettio år jag själv var aktiv i politiken fanns vid två olika val ett nytt parti. Ett av dem var Studentpartiet vars syfte var att verka under en period och under den tiden förbättra vardagslivet i kommunen för studenterna vid Linköpings Universitet. Något som de lyckades med genom många kloka förslag som fick majoritet i kommunfullmäktige. Det andra partiet jag tänker på var Ny Demokrati. Kanske inte att betrakta som ett lokalt parti eftersom de hade någon form av anknytning till Ians och Berts riksdagsparti med samma namn. Försvann dock efter en mandatperiod liksom på riksplanet.
I årets val lyckades det nystartade lokala partiet Linköpingslistan (LL) komma in i fullmäktige med sju mandat. Partiet har samlat ett stort antal linköpingsbor med bakgrund/erfarenheter från olika delar av samhället. En del medlemmar har tidigare varit engagerade i Liberalerna lokalt. Partiet bygger sin sammanhållning på den gemensamma viljan/ambitionen att genomföra politik som är bra för den enskilde invånaren och därmed för Linköpings kommun som helhet. Själv tycker jag att LL:s program känns mycket som ett socialliberalt sådant. Jag kommer säkert att följa partiets insatser här på min blogg under mandatperioden.
