Efter den senaste riktigt otäcka händelsen på Ågatan med skottlossning mot en krog kommer som ett brev på posten rop på övervakningskameror (Corren 13-14 juni 2012).
Och idag anser Correns chefredaktör Charlotta Friborg att det finns starka skäl för ett Ja till kameraövervakning. Detta trots henns utmärkta argumentation i meningen innan till varför kameror inte borde finnas där om samhället respekterar individens skydd för den personliga integriteten.
Om nu kameraövervakning ska accepteras på stans krogtätaste gata så måste argumenten för detta vara ärliga och sanningsenliga. Den här typen av brott - eller rättare typen av brottslingar - hindras inte av ett antal övervakningskameror. Däremot kan brottslingarna förhoppningsvis lättare spåras och dömas att sona sina brott. Under förutsättning att de inte är maskerade, vilket de tydligen varit den här gången.
För tydligen har Polisen redan kameror på plats. Och trots detta hände skjutningen. Berodde det månne på att skurkarna inte visste att det fanns kameror? Om de hade vetat det hade de då avstått från att skjuta klockan fyra på morgonen? Nej, troligen inte.
Den här typen av brott förhindras inte med fler och fler steg mot "ett storebror ser dig-samhälle". Däremot skulle säkert ökat antal poliser med regelbunden närvaro minska riskerna och därmed öka tryggheten för vanligt folk att vistas på Ågatan.
Sverige har aldrig haft tillgång till så många poliser som nu. Alliansregeringen har leverat vad man lovat. Handlar det om prioriteringar, handlar det om att resurser går till skrivbordsarbete som annan personal skulle kunna utföra? Jag vet inte. Men någonstans blir det fel när polisstyrelsens ordförande vill ha fler övervakningskameror för att förhindra grov brottslighet i stället för att se till att polisen kontinuerligt och dygnet runt kan prioritera den mest brottsutsatta gatan i stan.
lördag 16 juni 2012
torsdag 14 juni 2012
Skydda äldre från våld och övergrepp
I morgon - den 15 juni - är det den internationella dagen mot våld och övergrepp mot äldre, World Elder Abuse Awareness Day. Något att tänka på och att göra något åt.
Se Barbro Westerholms (FP) nyhetsbrev kring ämnet.
Se Barbro Westerholms (FP) nyhetsbrev kring ämnet.
onsdag 30 maj 2012
Kompetenta kvinnor och Dialog med företagare
Idag besökte jag ett lokalt assistansföretag, Björkö Assistans, i samband med den s.k. 100-dagen i Linköping.
Ett årligt förekommande arrangemang, som i år fyller fem år. Därav lite extra trevligt med mat och mingel under kvällen på Sky Meeting, där man kan beskåda Linköping från 19 våningars höjd. Underbart!
Vid mitt besök fick jag en god inblick i hur ett medelstort, lokalt assistansföretag jobbar. Jag fick också med mig hans och hans medarbetares synpunkter kring regelverk och myndighetshantering rörande personlig assistans. Förstår också hur mycket skada den s.k. rullstolsmannen i Östergötland och bedrägerierna i Halland gjort när det gäller allmänhetens misstro mot de som jobbar i branschen.
Men jag mötte också engagemang och arbetsglädje, vilket kändes mycket bra. Därutöver en trevlig pratstund om vardagslivet i största allmänhet.
Kul under kvällens arrangemang var också presentationen av två ganska nyanställda, mycket kompetenta kvinnor på ledande poster i kommunen. Den ena kvinnan är näringslivschef och den andra samhällsbyggnadsdirektör. Goda förebilder för dagens unga kvinnor på väg ut i yrkeslivet. Och inte nog med det. Presentationen gjordes av ytterligare en kompetent kvinna, som också håller i allt arbete med denna dag.
Det talas ibland om backlash för jämställdhet och kvinnors karriärmöjligheter. Och det är säkert sant i vissa delar och på vissa områden. Men det har ändå hänt en hel del utveckling i positiv riktning. Det är inte så längese´n som det skulle ha stått åtminstone två män vid ett framträdande under en sådan dag.
Ett årligt förekommande arrangemang, som i år fyller fem år. Därav lite extra trevligt med mat och mingel under kvällen på Sky Meeting, där man kan beskåda Linköping från 19 våningars höjd. Underbart!
Vid mitt besök fick jag en god inblick i hur ett medelstort, lokalt assistansföretag jobbar. Jag fick också med mig hans och hans medarbetares synpunkter kring regelverk och myndighetshantering rörande personlig assistans. Förstår också hur mycket skada den s.k. rullstolsmannen i Östergötland och bedrägerierna i Halland gjort när det gäller allmänhetens misstro mot de som jobbar i branschen.
Men jag mötte också engagemang och arbetsglädje, vilket kändes mycket bra. Därutöver en trevlig pratstund om vardagslivet i största allmänhet.
Kul under kvällens arrangemang var också presentationen av två ganska nyanställda, mycket kompetenta kvinnor på ledande poster i kommunen. Den ena kvinnan är näringslivschef och den andra samhällsbyggnadsdirektör. Goda förebilder för dagens unga kvinnor på väg ut i yrkeslivet. Och inte nog med det. Presentationen gjordes av ytterligare en kompetent kvinna, som också håller i allt arbete med denna dag.
Det talas ibland om backlash för jämställdhet och kvinnors karriärmöjligheter. Och det är säkert sant i vissa delar och på vissa områden. Men det har ändå hänt en hel del utveckling i positiv riktning. Det är inte så längese´n som det skulle ha stått åtminstone två män vid ett framträdande under en sådan dag.
söndag 27 maj 2012
En vecka präglad av tillgänglighetsfrågan
I går genomfördes årets tillgänglighetsmarsch runtom i landet. I Östergötland gick marschen i år i Linköping. God uppslutning från organisationerna med DHR i spetsen. Också politiken var representerad med flera lokala partiföreträdare. Flest tror jag vi var från Folkpartiet vars vikarierande riksdagsledamot Mathias Sundin (hemmahörande i Norrköping) också deltog. Se Carina Bobergs blogg.
ÖstgötaCorrespondenten hade i fredagens tidning en intervju med mig och en moderat riksdagsledamot från Motala (läs intervjun nedan).
- Beredd
att gå samman med (S) mot (M)
Linnéa Darell (FP)
kräver en diskrimineringslag som omfattar tillgänglighet. Hon hamnar därmed på
kollisionskurs med Moderaterna som hävdar att en ny lag skulle kosta samhället
tio miljarder kronor.
För Linnéa Darell är tillgängligheten en fråga om mänskliga rättigheter, alla ska ha rätt att delta i samhällslivet.
Annika Rehn
Läs gärna inlägget på bloggen Fulldelaktighet.nu. Läs också mitt tidigare blogginlägg med länk till FP-rapport.
ÖstgötaCorrespondenten hade i fredagens tidning en intervju med mig och en moderat riksdagsledamot från Motala (läs intervjun nedan).
ÖstgötaCorrespondenten
25 maj 2012
Darell (FP) kräver ny diskrimineringslag
- Beredd
att gå samman med (S) mot (M)
- För att tala klarspråk är moderaterna en ”propp” när det
gäller en ny diskrimineringslag, säger Linnéa Darell, som har stor erfarenhet
av att arbeta med frågor som rör funktionshinder på lokal och nationell nivå.
Rätt att deltaFör Linnéa Darell är tillgängligheten en fråga om mänskliga rättigheter, alla ska ha rätt att delta i samhällslivet.
- Det finns en rädsla för att näringslivet ska påverkas av
höga ombyggnadskostnader. Men det finns inga sådana erfarenheter från andra
länder med liknande lagstiftning.
Andreas Norlén,
moderat riksdagsledamot från Östergötland, är Moderaterna en ”propp” när det
gäller en ny diskrimineringslagstiftning?
- Vi är inte någon bromskloss. Tvärtom tar vi frågan om
diskrimineringslagen på stort allvar. Vi vill göra en grundlig utvärdering och
vi måste ha finansiering. Statskontoret har räknat på samhällskostnader på
omkring 10 miljarder kronor per år.
Marsch för
tillgänglighet
På lördag går marschen för tillgänglighet i Linköping och en
mängd andra platser i landet. Det är för tionde året i rad handikapprörelserna
genomför marschen ändå har det inte blivit någon lagändring.
Genom utredningen ”Bortom fagert tal – om bristande
tillgänglighet som diskrimineringsgrund” finns ett färdigt lagförslag om att
klassa otillgänglighet som diskriminering. Förslaget har legat på regeringens
bord sedan december 2010. Det finns också en majoritet i riksdagen för att
rösta igenom ett sådant lagförslag.
- Socialdemokraterna stödjer handikapprörelsen när det
gäller tillgängligheten. Vi brukar ju inte jobba så inom alliansen men i det
här fallet är det frestande, säger Linnéa Darell och öppnar därmed för ett
blocköverskridande beslut.
- Om den goda viljan fanns skulle en ny diskrimineringslag
kunna träda i kraft inom ett år, tror hon.
Allt fler äldre
Förbundet Delaktighet handlingskraft rörelsefrihet (DHR) som
arrangerar marscherna säger sig ha tröttnat på politikerna som säger sig vara
för en ny lagstiftning men ändå inte driver igenom den. Därför kommer inga
politiska tal att hållas vid marscherna i Stockholm och Göteborg. I Linköping
är det Bo Svensson från DHR som håller tal.
- Kanske är det något slags politisk taktik Moderaterna
håller på med, jag har svårt att förstå deras handlande. Det är inte bara
personer med funktionsnedsättning som drabbas av bristande tillgänglighet,
gruppen med äldre blir all fler.
Flera andra länder
har en diskrimineringslag som omfattar tillgänglighet, hur ser du på det?
- Vi kan bara ta ansvar för hur situationen ser ut här,
säger Andreas Norlén.
När tror du det kan
komma en ny lag i Sverige?
- Det vågar jag inte ha en uppfattning om.
--------
Linnéa Darell har
tidigare suttit i riksdagen där hon lagt flera motioner om funktionshindrades
situation och i LSS-kommittén. Numera är hon kommunalråd och ordförande i
omsorgsnämnden. Andreas Norlén sitter bland annat i Konstitutionsutskottet som
bland annat arbetar med mänskliga rättigheter.
Läs gärna inlägget på bloggen Fulldelaktighet.nu. Läs också mitt tidigare blogginlägg med länk till FP-rapport.
fredag 18 maj 2012
Tydligare myndighetsstruktur inom vård & omsorg
I veckan presenterades statens vård- och omsorgsutredning med rubriken "Gör det enklare!"
Förslaget innebär att fyra myndigheter ersätter dagens tio myndigheter bl a Socialstyrelsen, ett statligt bolag samt Hjälpmedelsinstitutet, som är en ideell förening.
De nya myndigheterna är:
Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg
Inspektionen för hälsa, vård och omsorg
Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg
Myndigheten för välfärdsstrategi
Jag kan inte bedöma de totala effekterna av förslaget men det jag spontant känner är bra är den särskilda Inspektionen, där tillstånds- och tillsynsverksamhet föreslås finnas.
Redan när förslaget om att flytta den sociala tillsynen från Länsstyrelserna till Socialstyrelsen var på remiss var jag - och många med mig - tveksamma. Inte att flytta tillsynen från Länsstyrelserna men sammanslagningen med Socialstyrelsen. Det hade varit klokt att redan från början inrätta en separat tillsynsmyndighet.
Utredaren beskriver också en tidplan för förändringen. Det är snabba ryck. Om ett och ett halvt år ska de fyra myndigheterna vara på plats. Fa´n tro´t!
Förslaget innebär att fyra myndigheter ersätter dagens tio myndigheter bl a Socialstyrelsen, ett statligt bolag samt Hjälpmedelsinstitutet, som är en ideell förening.
De nya myndigheterna är:
Kunskapsmyndigheten för hälsa, vård och omsorg
Inspektionen för hälsa, vård och omsorg
Infrastrukturmyndigheten för hälsa, vård och omsorg
Myndigheten för välfärdsstrategi
Jag kan inte bedöma de totala effekterna av förslaget men det jag spontant känner är bra är den särskilda Inspektionen, där tillstånds- och tillsynsverksamhet föreslås finnas.
Redan när förslaget om att flytta den sociala tillsynen från Länsstyrelserna till Socialstyrelsen var på remiss var jag - och många med mig - tveksamma. Inte att flytta tillsynen från Länsstyrelserna men sammanslagningen med Socialstyrelsen. Det hade varit klokt att redan från början inrätta en separat tillsynsmyndighet.
Utredaren beskriver också en tidplan för förändringen. Det är snabba ryck. Om ett och ett halvt år ska de fyra myndigheterna vara på plats. Fa´n tro´t!
måndag 14 maj 2012
Förbud mot åldersdiskriminering
DN skriver idag att regeringen nu inför förbud mot åldersdiskriminering. Utmärkt! Då kan man räkna med att få anses som myndig och kapabel att själv bestämma om och när man vill ha t ex ett mobilabonnemang även efter fyllda 65+.
Det är dags att vi i Sverige vaknar upp och inser att en människa inte är förbrukad i och med att den ännu så länge traditionella pensionsåldern är uppnådd. Det gäller också i arbetslivet. Låt människor själva välja hur länge man vill jobba.
Det är dags att vi i Sverige vaknar upp och inser att en människa inte är förbrukad i och med att den ännu så länge traditionella pensionsåldern är uppnådd. Det gäller också i arbetslivet. Låt människor själva välja hur länge man vill jobba.
fredag 11 maj 2012
Ett samhälle där alla kan delta
Så lyder rubiken på Folkpartiets förslag från igår (2012-05-10) att införa skydd mot diskriminering på grund av bristande tillgänglighet i diskrimineringslagstiftningen. För oss folkpartister har det varit ett självklart mål sedan länge. Målet befästes ytterligare i höstas då landsmötet gav starkt stöd till en motion från Anne-Marie Ekström.
Sverige står bakom FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det betyder ett ansvar att se till att ha lika förutsättningar för deltagande i samhällslivet antingen man har en funktionsnedsättning eller ej. Så är det dock inte idag. Det finns regelverk i den riktningen och på flera områden t ex byggnormer, tillgänglig kollektivtrafik m fl men trots detta fortsätter vi att bygga fast oss i ett samhälle där många människor inte kan vara med på lika villkor.
Goda exempel och erfarenheter finns att hämta från andra länder. USA var först med en diskrimineringslag. År 1990, alltså för 22 år se´n kom ADA (Americans with Disabilities Act). Andra exempel är Australien (1992) och Norge 2009. Storbritannien, Hong Kong, Sydafrika och Frankrike har motsvarande lagstiftning.
Så det är hög tid för Sverige att leva upp till de åtagande som anslutningen till FN-konventionen innebär också i verkligheten och inte bara som en ministerunderskrift.
Nu är det ju också så att god tillgänglig för personer med funktionsnedsättning även är bra för alla andra medborgare. För äldre (notera den demografiska utvecklingen), för familjer med barnvagnar m fl. Vi ska också komma ihåg att även den som inte har en funktionsnedsättning idag kan ha ett stort behov i morgon på grund av en stroke, en trafikolycka eller annan händelse som förändrar livet.
En vanlig invändning från både politiskt håll som från näringsliv och andra aktörer är att en lagreglering skulle komma att betyda orimligt stora kostnader. Men i de länder som haft diskrimineringslagstiftning i tjugotalet år finns inga belägg för det. Inte heller att rättsväsendet belastats onomalt mycket rörande anmälningar om diskriminering.
Hur skulle då en lag se ut i Sverige? Ja, det finns faktiskt ett färdigt förslag att genomföra. Utredningen "Bakom fagert tal" från 2010 fick övervägande positiv respons och Folkpartiets uppfattning är att grunden finns för att snabbt åstadkomma en lagstiftning. Vad gäller kostnadsfrågan, som några remissvar uttryckt oro för, så menar utredaren att berörd verksamhet måste kunna bära kostnaden - lagen ska inte driva verksamheter i konkurs. Och, som jag skrev ovan, erfarenheter från andra länder visar inte på att orimliga kostnader blir konsekvensen av en dylik lagstiftning.
Folkpartiets ställningstagande är glasklart. Bristande tillgänglighet ska anses vara diskriminering. Grunden för vårt ställningstagande är liberalismens mål att varje individ i så stor utsträckning som möjligt ska ha makt att forma sitt liv. Nu väntar vi på övriga partiers besked!
Sverige står bakom FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det betyder ett ansvar att se till att ha lika förutsättningar för deltagande i samhällslivet antingen man har en funktionsnedsättning eller ej. Så är det dock inte idag. Det finns regelverk i den riktningen och på flera områden t ex byggnormer, tillgänglig kollektivtrafik m fl men trots detta fortsätter vi att bygga fast oss i ett samhälle där många människor inte kan vara med på lika villkor.
Goda exempel och erfarenheter finns att hämta från andra länder. USA var först med en diskrimineringslag. År 1990, alltså för 22 år se´n kom ADA (Americans with Disabilities Act). Andra exempel är Australien (1992) och Norge 2009. Storbritannien, Hong Kong, Sydafrika och Frankrike har motsvarande lagstiftning.
Så det är hög tid för Sverige att leva upp till de åtagande som anslutningen till FN-konventionen innebär också i verkligheten och inte bara som en ministerunderskrift.
Nu är det ju också så att god tillgänglig för personer med funktionsnedsättning även är bra för alla andra medborgare. För äldre (notera den demografiska utvecklingen), för familjer med barnvagnar m fl. Vi ska också komma ihåg att även den som inte har en funktionsnedsättning idag kan ha ett stort behov i morgon på grund av en stroke, en trafikolycka eller annan händelse som förändrar livet.
En vanlig invändning från både politiskt håll som från näringsliv och andra aktörer är att en lagreglering skulle komma att betyda orimligt stora kostnader. Men i de länder som haft diskrimineringslagstiftning i tjugotalet år finns inga belägg för det. Inte heller att rättsväsendet belastats onomalt mycket rörande anmälningar om diskriminering.
Hur skulle då en lag se ut i Sverige? Ja, det finns faktiskt ett färdigt förslag att genomföra. Utredningen "Bakom fagert tal" från 2010 fick övervägande positiv respons och Folkpartiets uppfattning är att grunden finns för att snabbt åstadkomma en lagstiftning. Vad gäller kostnadsfrågan, som några remissvar uttryckt oro för, så menar utredaren att berörd verksamhet måste kunna bära kostnaden - lagen ska inte driva verksamheter i konkurs. Och, som jag skrev ovan, erfarenheter från andra länder visar inte på att orimliga kostnader blir konsekvensen av en dylik lagstiftning.
Folkpartiets ställningstagande är glasklart. Bristande tillgänglighet ska anses vara diskriminering. Grunden för vårt ställningstagande är liberalismens mål att varje individ i så stor utsträckning som möjligt ska ha makt att forma sitt liv. Nu väntar vi på övriga partiers besked!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)