Se integritetsriskerna vid nyttjande av ny teknik

Nästan dagligen upptäcks att nya register över oss medborgare lagras i olika databaser. Nu är det kollektivtrafikföretagens hantering av information om sina resenärer och deras resande. Corren skriver idag (12/8) om Östgötatrafikens hantering. På frågan om lagringen säger företagets informationsansvariga "men i högst två månader och vi har ingen kunskap om vem som har använt resekortet".

Östgötatrafiken är vare sig det enda eller det första reseföretaget som registrerar. Detta har föranlett Datainspektionen att på försommaren uppmärksamma regeringen på företeelsen. Något som Mark Klamberg kommenterar på sin blogg och - utöver ifrågasättandet av nyttan - också påpekar risken för läckor i register. Nog så viktigt.

Jag tycker att kollektivtrafikens registrering ger ett bra exempel på hur lätt det är att i något slags "ta tillvara positiv teknikutvecklingsanda" glömma bort baksidan integritetsproblemet. Detta fenomen har pågått länge utan någon större uppmärksamhet. Även om mycket av detta inte är i närheten av FRA-diskussionen, så startade ändå debatten där och fokus finns nu på den personliga integriteten på ett annat sätt än tidigare. Anamma teknikutveckling - men glöm aldrig bort att den också har en baksida, som måste beaktas. Detta beaktande kanske ibland t o m måste innebära att avstå från att nyttja viss teknikutveckling.

Skatter och bidrag till kommuner

Nu har även (M) med finansministern i spetsen insett att kommuner och landsting behöver ytterligare förstärkning för 2010 för att klara sjunkande skatteintäkter utan alltför stora ingrepp inom skola, vård och omsorg alternativt skattehöjningar. Det är bra.
Däremot är jag inte så säker på att fler jobbskatteavdrag är det mest angelägna just nu. Redan med de skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare som Allianspartierna genomfört är det nu mer lönsamt att arbeta.

Under nästa mandatperiod behövs en översyn av beskattningen av pensioner. Det är ganska stora skillnader i skatteuttag för en person i arbetsför ålder och en pensionär även vid låg inkomst/pension. Om detta finns anledning att återkomma.

Psykiatri fortfarande i kris

Återigen redovisas stora problem inom den psykiatriska vården i landet. Stora skillnader finns över landet men totalt är ändå bilden fortfarande negativ. Miltonutredningen kring svensk psykiatri börjar ha några år på nacken nu. En gedigen och genomgripande utredning med många förslag till förbättringar. Förbättringar som riksdag och regering men också kommuner och landsting borde ha tagit tag i. Anders Milton sammanfattade de psykiskt sjuka vid något tillfälle genom att säga att dessa personer inte stått först i kön hos politikerna. Välformulerat och träffande! Jag delar den uppfattningen även som politiker.

Alliansregeringen har tillfört ganska mycket resurser och även förtydligat regelverk. Dock tycks resurserna, enligt Riksrevisionen (DN 10/8) inte ha kommit till den nytta som var avsedd, vilket naturligtvis är illa. Regeringen bör snarast gå igenom hela Miltonutredningen och ta ett helhetsgrepp. Något som jag tycker har saknats.

Det finns en risk med att genomföra utredningsförslag "styckevis" i stället för att ta ett helhetsgrepp. Dels blir överblicken över vad som gjorts och vad som fortfarande återstår otydlig. Dels förändras världen och grunden för vissa delar av förslagen är inte längre giltiga. Jag är allvarligt oroad över att både psykiatrinutredningen och LSS-utredningen håller på att gå den vägen. Under tiden sker både önskvärda och icke önskvärda förändringar av berörda verksamheter.

Kameraövervakning i Linköping

ÖstgötaCorrespondenten har idag en intervju med Centerns kommunalråd Muharrem Demirok angående den i Linköping alltmer utbredda kameraövervakningen. Skolor, bensinmackar och nu kollektivtrafikens bussar och LHC:s högriskmatcher. Ända sedan senare delen av 90-talet har kommunstyrelsen haft ansökningar på sitt bord mer eller mindre regelbundet. Nästan reflexmässigt har kommunstyrelsen tillstyrkt. Under min tid i kommunstyrelsen försökte jag föra upp frågan om eventuella begränsningar men fick alltid till svar: "Vi följer bara lagen". Och visst är det så. Lagstiftningen är generös. Bakgrunden till detta är trygghetsaspekten. Även om jag är starkt oroad över hur skyddet för den personliga integriteten alltmer urholkas i Sverige så inser jag ju också att människors oro för att råka ut för brott måste tas på allvar. Dock visar forskning att kameraövervakningen inte är ett så effektivt skydd som många vill tro. Dessutom finns en risk att samhällets andra brottsförebyggande åtgärder t ex fler synliga poliser inte byggs ut i önskvärd omfattning. Fler närpoliser hade t ex onödiggjort kameraövervakningen vid skolorna.

JK har vid ett tillfälle givit Linköpings kommun bakläxa. Jag hoppas JK fortsätter att granska kameraövervakningsbesluten både i Linköping och på andra håll. Men vi måste också få en seriös samhällsdebatt som handlar både om respekten för individens integritet och respekten för individens behov av trygghet. Nu förs debatten bara om kameror eller inte. Det är inte konstruktivt och leder bara till motsättningar.

Ta människors oro på allvar!

Ekot rapporterar idag att regeringen jobbar med förslag till nya insatser för de personer som kommer att utförsäkras från sjukförsäkringen vid kommande årsskifte. Det är bra även om det är i elfte timmen. Ansvarig minister Christina Husmark Pehrsson (M) säger i intervjun att människor inte behöver oroa sig, eftersom det är många månader kvar till nyår. Men för den som inte vet vad man ska försörja sig och eventuella barn på om 4,5 månad går tiden fort. Skyddsnätet kommunalt försörjningsstöd (socialbidrag) finns visserligen men det är och ska vara sista utvägen. Få människor vill bli beroende av denna försörjning.

Det är bra att Alliansregeringen tagit tag i sjukförsäkringsfrågorna och förtidspensioneringarna. Men med det arv som s-regeringen lämnade efter sig på området finns det människor, som far illa i förändringsprocessen. Därför är det olyckligt med okänsliga uttalanden från ansvarig minister. Mer empati efterlyses.

Offentliggör kravprofil vid rekrytering av landshövdingar

Så slutade strandsskyddsfrågan på Gotland med att Marianne Samuelsson avgick. Utan att veta något om arbetsklimatet på Länsstyrelsen på Gotland så är det ingen större felgissning att påstå att det inte var särskilt gott. Att en medarbetare spelar in ett samtal med chefen tyder väl på att samtalet utgjorde kulmen på diskussioner som slutat i oenighet.

Och nu ska en ny landshövding rekryteras. Och återigen under stort hemlighetsmakeri (DN). Allianspartierna kritiserade den tidigare s-regeringen för att inte ha öppna rekryteringar av statliga toppjobb och utlovade förändring. Och det ska i ärlighetens namn sägas att så har skett avseende verkschefer. Men vid tillsättning av landshövdingar råder fortfarande ett stort hemlighetsmakeri. Varför? Om det nu visat sig finnas motiv för att inte annonsera så borde väl åtminstone den kravprofil, som tas fram, kunna offentliggöras inför att rekrytering påbörjas. För visst är väl vi östgötar nyfikna på vilken kravprofil regeringen tecknat för Björn Erikssons efterträdare, eller hur?

Positiv och negativ uppmärksamhet

Nu börjar också lokala media intressera sig för kandidaterna till nästa års val. Se intervjun med mig i Linköpings Tidning idag.

Mindre nöjda med uppmärksamheten är de oskyldiga personer, som finns på polisens spaningslistor, som nu lär vara på avvägar (DN). Det är naturligtvis nödvändigt att polisen har koll på brottslingar och misstänkta personer. Särskilt gäller detta den grövre brottsligheten. Men samtidigt hamnar också icke misstänkta personer i registren, vilket inte är acceptabelt. Det är bra om Datainspektionen som tillsynsmyndighet nu gör en granskning.

Lika viktigt är att den nya lag kring behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet, som är under utarbetande i Justitiedepartementet, granskas väldigt noga innan den blir slutbehandlad i riksdagen.