Sjukförsäkringen

Sjukförsäkringen spås bli en av de stora valfrågorna. Efter att ha läst DN-debatt idag så menar jag att det är nödvändigt att sjukförsäkringen diskuteras i valrörelsen. Likaväl som vi som företräder Allianspartierna måste erkänna att en del beslut har gått för fort och satt vissa människor i ohållbara situationer så måste det röd-gröna förslaget genomskådas.

Att avskaffa den bortre tidsgränsen generellt för ersättning leder inte till de förbättringar som S, MP och V ger sken av. Redan i mars 2005 skrev dåvarande sjukförsäkringsutredaren Anna Hedborg (med S-anknytning) följande i ett pressmeddelande: "En av de saker som behövs är en tydlig tidsgräns för hur länge man kan få sjukpenning".

En mängd löften ställs ut i det röd-gröna förslaget. Löften som kommer att kosta mycket pengar. Har några riktiga kostnadsberäkningar gjorts och är de tre partierna i så fall ense om resultatet? Det tycks mig tveksamt eftersom Mona Sahlin talar om 3 miljarder och MP:s Peter Eriksson om 5-6 miljarder.

De tre partierna försöker i artikelns rubrik ge sken av att deras förslag ska genomföras omedelbart efter deras eventuella valseger. Men det mesta är inte tänkt att genomföras direkt efter valet, eftersom man i slutet av artikeln poängterar att man vill se en bred utredning med riksdagens partier och arbetsmarknadens parter.
Det är inte orimligt att tänka sig en tidplan, där direktiven kommer framåt sommaren 2011, ordförande, ledamöter och sekretariat kan vara startklara senhösten 2011, utredningstid ett drygt år, remisstid 3-4 månader, proposition och riksdagsbeslut våren 2014. Kanske kan S, MP och V förverkliga sina röd-gröna löften ungefär samtidigt som Sverige går till val nästa gång d v s hösten 2014.
Det jag skissar av tidplan är ingen illvillig beskrivning. Det är en tidplan grundad på min och andras erfarenheter av vilken tid det tar att göra förändringar som ska baseras på grundligt utredande.

Höjda läkemedelspriser

Flera media skriver idag om att läkemedelsföretagen höjt priserna på de receptfria läkemedlen samtidigt som avregleringen infördes. Exempel på receptfria läkemedel, som blivit avsevärt mycket dyrare är olika huvudvärkspreparat, tabletter för att lindra hosta vid förkylningar och liknande.

Jag blir så besviken på näringsliv och industri, när jag läser sådant. Svenskar är tveksamma, ja till och med motståndare i vissa fall, till att staten släpper sitt monopol på olika områden. Vi som tror på att marknadsekonomi och sund konkurrens gynnar oss konsumenter får ofta argumentera för döva öron. Skälet till att folk är skeptiska är att de saknar tillit till företag och företagare. Man kan vara hur kritisk som helst till det offentliga men i slutändan känns det ändå tryggast för väldigt många.

Då underlättar inte ett sådant här agerande från näringens sida att ändra attityder. Så klart man säger till sitt försvar, att prishöjningarna inte har någon koppling till att marknaden avreglerades. Men hur trovärdigt är det, när prishöjningar och avreglering sammanfaller i tid? För pensionären, som redan är missnöjd med sin ekonomiska utveckling och ska köpa en ask Alvedon och ser att hon/han bara får tjugo tabletter för nästan samma pris som tidigare trettio, blir självklart också missnöjd med beslutet om avreglering. Hon/Han ser bara försämringar för sin egen del.

Avsikten med avregleringen av Apoteken är att skapa ökad tillgänglighet, bättre service och förutsättningar för konkurrens. En konkurrens som, om den är sund, rimligen bör leda till sänkta priser i stället för höjda.

Artiklar om prishöjningar: Svd, DN

Ensamkommande flyktingbarn

De senaste åren har mer än 1000 barn per år sökt asyl i Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare. Det är lätt att tänka sig in deras utsatta livssituation. Inte nog med att de inte har sin familj. De har oftast mycket traumatiska upplevelser bakom sig både i hemlandet före flykten och under resan till Sverige, som ofta har tagit månader.

Många av oss har under senare tid reagerat starkt på händelserna i Vellinge i Skåne, där kommunens ledande politiker och många av kommuninvånarna vägrat låta ungdomarna tillfälligt få bosätta sig på platsen. I Östergötland är inställningen annorlunda. Kommunerna har gemensamt undertecknat en avsiktsförklaring med Migrationsverket om mottagning av ensamkommande flyktingbarn.

I min kommun, Linköping, kommer kommunstyrelsen att ta det formella beslutet på tisdag. Hittills har kommunens avtal avsett fem barn. Det nya avtalet avser platser, vilket innebär att mottagandet kommer att innebära fler än fem barn.

Jag är stolt över att bo och även politiskt verka i en kommun, som tar ansvar för flyktingbarnen.

Det är många praktiska frågor som ska fungera som boende, skola och stöd till sociala kontakter.
Nu undrar säkert en del: var tas pengarna? Kommunerna, även Linköping med annars god ekonomi, har ju drabbats av finanskrisens effekter. Migrationsverket ersätter kommunerna för samtliga kostnader. Det finns således ingen anledning för en kommun att av ekonomiska skäl avstå från att ta sin del av det gemensamma ansvaret. Och de flesta praktiska frågor går att lösa när ambitionen verkligen finns att lösa dem.

Skvallerjournalistik

Allmänhetens pressombudsman Yrsa Stenius frågar idag på DN-debatt: "Behöver vi läsa allt om en bedragens hustrus tragedi?". Hon syftar på all uppmärksamhet som svenska media givit Tiger Woods leverne och hur det påverkat hans familj. Precis detta undrade jag också på min blogg före jul. När till och med ett samhällsprogram som Agenda anser frågan vara intressant för ett inslag, då har medias intresse för rent sladder gått för långt.

Uppkopplad eller inte uppkopplad

En aktuell diskussion har under veckan förts i Radio Östergötland om det är nödvändigt/önskvärt att ALLA har möjlighet att koppla upp sig på Internet. Jag har tyvärr inte haft möjlighet att lyssna på hela programmen men det jag har hört har påmint mig om hur viktig den här frågan är just i år, som är valår.

Precis som har diskuterats i programmen så förutsätter myndigheter, media, näringsliv, politiker m fl att ALLA är uppkopplade. Hur ofta hör man inte nyhetsuppläsare berätta en nyhet på någon minut och sedan säga: "mer finns att läsa på ....se.

Det finns många skäl till att människor inte använder dator för att skaffa sig information eller utnyttja tjänster. Det är mycket förenklat att tro att uppkopplad eller inte i första hand är en generationsfråga. Visst finns det äldre personer, som inte vill eller inte törs prova. Men det finns det bland yngre också även om våra tonåringar kanske är de mest nyfikna. Däremot spelar ekonomi och tillgång till infrastruktur, som möjliggör uppkoppling, en stor roll.

När vi nu går in i ett valår känner jag att frågan om tillgång till information via nätet blir oerhört viktig att ha fokus på. Jag vet av egen erfarenhet hur lätt det är att säga "vi lägger ut på hemsidan, så kan ALLA läsa". Men ALLA kan inte läsa det - oftast inte ens alla medlemmar. Och hur demokratiskt blir det då?
Nej, även om nya medier kommer att ha en större betydelse i detta val än tidigare, så får vi inte glömma bort att personliga möten och information via tradionella medier fortfarande måste användas.

Tramsiga östgötasossar

I Linköpings Tidning idag ondgör sig socialdemokraternas länsordförande i Östergötland Johan Andersson från Motala över att Alliansregeringen nominerat en icke östgöte till EU-kommissionär. Detta uttalande säger väl allt om hur sossarna värderar arbetet inom EU.
Även om jag tror att både Gunilla Carlsson (M) från Vadstena och Lena Ek (C) från Valdemarsvik skulle klara av kommissionärsuppdraget, så beror det inte på att de kommer från Vadstena respektive Valdemarsvik. Därför är det rent trams att föra en diskussion om län/ort i detta sammanhang.

Svenska regeringen har nominerat den i alla avseenden mest kompetenta företrädare som EU-kommissionär, nämligen Cecilia Malmström. Och det tycker jag inte bara för att hon folkpartist och partikamrat till mig. De positiva omdömena om nomineringen av Cecilia har uttryckts av alla både inom och utanför Sveriges gränser. Senast idag skriver en annan östgötatidning (Corren), att för Sverige är Cecilia Malmström rätt kvinna på rätt plats.

Om nu sossarna så gärna vill ge Gunilla Carlsson eller Lena Ek ett nytt jobb, så varför inte jobba för att någon av dem blir landshövding.

Pensionärerna och ekonomin

Mycket har skrivits och talats om sänkta pensioner och ojämlika skatter. Jag förstår upprördheten kring skattenivåerna. Däremot kanske något mindre förståelse för diskussionen om pensionerna. I det nuvarande pensionssystemet påverkas pensionernas nivå av den samhällsekonomiska utvecklingen, vilket är nödvändigt om Sverige ska ha ett långsiktigt hållbart och pålitligt system. Och det tror jag att alla vill ha. Under de senaste två-tre åren med hög sysselsättning har pensionerna stigit med 21,2 %. Hade det tidigare ATP-systemet varit kvar hade pensionerna under motsvarande tid stigit med 16 %.

Beträffande skatterna så har dessa sänkts för pensionärer 2009 och 2010. Dock inte tillräckligt som jag ser det. Kommande skattesänkningar måste också omfatta pensionärer. Något som för övrigt Folkpartiets landsmöte slog fast i november förra året.

Läs gärna Barbro Westerholms blogg om pensionärernas ekonomi (12/1 2009).