Kostnadsjakt sker på olika grunder

Efter tre veckor publicerade idag Corren min artikel om hur regeringen respektive Försäkringskassan bedömer orsakerna till kostnadsökningarna inom assistansersättningen resp sjukförsäkringen. Kommentera gärna!

Sjukförsäkring, Politisk PR, Ny läroplan

DN:s ledare idag måndag har rubriken "Omöjligt uppdrag". Det är sjukförsäkringen som avses. Ledarsidan menar att hur reglerna än utformas så kommer en del personer att känna sig fel behandlade. En del mer berättigat än andra.

Visst. Så är det nästan alltid eftersom lagar inte kan precisera hantering av varje enskilt fall. Men - och det är ett viktigt men - det är oftast tillämpningen som avgör hur människor uppfattar systemen. Och - minst lika viktigt - hur man bemöts vid kontakten med i detta fall Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Jag tror, precis som beskrivs i ledaren, att om samarbetet mellan dessa båda myndigheter organiseras utifrån "kundens" perspektiv så skulle mycket vinnas vad gäller de försäkrades uppfattning även beträffande regelverket.

Ska bli intressant att följa utvecklingen och den nye ministerns hantering.

PR i stället för forskning skriver Peter Wolodarski (DN 10 okt-10). Det handlar om regeringens kommunikationsstrateg Per Schlingmann, fd partisekreterare (M). Det känns lätt - åtminstone för mig - att instämma i Wolodarskis kommentarer. Förtroende för politiker, politiskt arbete och politiska beslut borde gå att vinna genom vad som faktiskt uträttas och inte genom PR-trick.

Idag har i alla fall resultatet av ett gediget politiskt arbete presenterats av utbildningsminister Jan Björklund, nämligen förslaget till ny läroplan för grundskolan. Läs mer om förslaget på regeringens hemsida och i Jan Björklunds Nyhetsbrev.

Sjukförsäkringsdebatt

Sjukförsäkringen kommer med all säkerhet att bli en av de större debattfrågorna i valrörelsen. Oppositionen, framförallt socialdemokraterna, tycks kunna vrida och vända på argumenten och kritiken allt efter vem av dem som debatterar. I Corren förra veckan sedan var det Anne Ludvigsson, riksdagsledamot och aktiv inom (S)-kvinnorna. Hennes utgångspunkt var att kvinnorna missgynnas av Allianspolitiken.

Men hon "glömde" att berätta om orsaken till att så många kvinnor är aktuella inom sjukförsäkringen idag. Under de år då sjukskrivningarna växte lavinartat var det främst kvinnor som var sjukskrivna. Dessa kvinnor lämnades helt åt sitt öde av Anne Ludvigssons kamrater i (S)-regeringen. Om detta kan Du läsa i mitt svar till Anne, som är publicerat i Corren idag.

USA och sjukförsäkringsreform

Blir det någon sjukförsäkringsreform i USA? Det verkar osäkert, tyvärr. USA är ett fantastiskt land på många sätt. Individens frihet är stor och möjligheterna att lyckas "bli något" även om förutsättningarna från början inte är så gynnsamma är stora åtminstone för det stora flertalet. Alla politiska förslag som kan anas innebära att staten ökar sin makt över medborgarna ifrågasätts och dissekeras in i minsta detalj.

Men värnet av individens frihet och ifrågasättandet av statens makt och ansvar får ibland negativa konsekvenser. Min socialliberala syn på frihet innebär att den enes frihet inte får innebära ofrihet för någon annan.

Miljontals människor saknar helt ett ekonomiskt skydd vid sjukdom i USA. Hillary och Bill Clinton såg problemen och försökte göra någonting åt dem men deras förslag stoppades. Nu försöker Obama. Men även han stöter på motstånd av samma slag. Hos Republikanerna men också inom hans eget parti Demokraterna finns motståndare. Och skälen är att en reform kostar för mycket och att staten inte ska lägga sig i.

Det blir fortsatt intressant att följa Obamas arbete. Än så länge verkar han och de demokrater som förstår värdet av en sådan reform vara fast beslutna att jobba vidare med förslaget. Jag hoppas de lyckas. Yes, you can, Obama, säger jag.

Se artikel i dagens DN om de senaste turerna kring reformförslaget.

Sjukförsäkringen

Sjukförsäkringen spås bli en av de stora valfrågorna. Efter att ha läst DN-debatt idag så menar jag att det är nödvändigt att sjukförsäkringen diskuteras i valrörelsen. Likaväl som vi som företräder Allianspartierna måste erkänna att en del beslut har gått för fort och satt vissa människor i ohållbara situationer så måste det röd-gröna förslaget genomskådas.

Att avskaffa den bortre tidsgränsen generellt för ersättning leder inte till de förbättringar som S, MP och V ger sken av. Redan i mars 2005 skrev dåvarande sjukförsäkringsutredaren Anna Hedborg (med S-anknytning) följande i ett pressmeddelande: "En av de saker som behövs är en tydlig tidsgräns för hur länge man kan få sjukpenning".

En mängd löften ställs ut i det röd-gröna förslaget. Löften som kommer att kosta mycket pengar. Har några riktiga kostnadsberäkningar gjorts och är de tre partierna i så fall ense om resultatet? Det tycks mig tveksamt eftersom Mona Sahlin talar om 3 miljarder och MP:s Peter Eriksson om 5-6 miljarder.

De tre partierna försöker i artikelns rubrik ge sken av att deras förslag ska genomföras omedelbart efter deras eventuella valseger. Men det mesta är inte tänkt att genomföras direkt efter valet, eftersom man i slutet av artikeln poängterar att man vill se en bred utredning med riksdagens partier och arbetsmarknadens parter.
Det är inte orimligt att tänka sig en tidplan, där direktiven kommer framåt sommaren 2011, ordförande, ledamöter och sekretariat kan vara startklara senhösten 2011, utredningstid ett drygt år, remisstid 3-4 månader, proposition och riksdagsbeslut våren 2014. Kanske kan S, MP och V förverkliga sina röd-gröna löften ungefär samtidigt som Sverige går till val nästa gång d v s hösten 2014.
Det jag skissar av tidplan är ingen illvillig beskrivning. Det är en tidplan grundad på min och andras erfarenheter av vilken tid det tar att göra förändringar som ska baseras på grundligt utredande.