I fredags installerades USAs nye president Donald Trump. Nu är denne märklige man en av världens mäktigaste med allt vad det innebär av osäkerhet och oro runtom i världen. Men också av förhoppningar från de som röstade på honom.
Installationstalet är väl ett av de märkligaste tal av en person på den maktnivån som nånsin hållits. Men kanske inte helt oväntat av just Donald Trump. Några exempel: "...inte vilket parti som styr vår regering utan om vår regering kontrolleras av folket", vilket han vill framhålla att hans regering gör. Nu fick ju inte Trump en majoritet av folkets röster men det vill han förstås "glömma". Men visst han är vald. Dock på grund av det märkliga valsystem som USA tydligen vill hålla fast vid.
En annan del är det starkt protektionistiska inslaget. Den politik som ska återuppbygga välståndet för amerikanarna enligt Trump. Visst är jobb för alla som kan och vill arbeta en nödvändig del för att ge välstånd. Men att åstadkomma dessa jobb genom att stänga gränser och avsluta frihandelsavtal har aldrig givit välstånd någonstans någonsin i världen. Möjligen på väldigt kort sikt men efter en tid kommer isoleringen att bli negativ.
Men nu är Donald vald och installerad. En stor del av USAs befolkning har trott och röstat på honom. Ingenting ändras för att omvärlden kritiserar och till och med hånar Trump. Snarare tycks det trigga honom att leva upp till de beteenden som hans kritiker beskriver.
Hans "krig" med media underlättas av medias eget agerande. Läs gärna Expressens ledarinlägg samt Alex Schulmans. Jag reagerade själv på inslaget i SVTs Rapport igår där USA-korrespondenten inte kunde behärska sin entusiasm när hon berättade om allt bedrövligt som journalister nu kan förvänta sig från Trump och hans administration. Kändes som sandlåda, faktiskt.
Men med det sagt/skrivet så vill jag understryka vikten av att nyhetsförmedling verkligen sker. Som jag skriver inledningsvis så skapar Trumps presidentskap osäkerhet och oro runtom i världen. Desto viktigare är då att nyhetsrapportering och analyser sker på saklig grund.
Visar inlägg med etikett USA. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett USA. Visa alla inlägg
måndag 23 januari 2017
onsdag 9 november 2016
Dagen efter
Morgon den 9 november. Dagen efter. Känns som en rejäl baksmälla. Luften har gått ur. Frågan "hur kunde det sluta så här" kanske dock egentligen inte skulle behöva ställas. För det har ju varit jämnt med övervikt ibland för Clinton ibland för Trump.
En orsak till opinionsinstitutens missar (om det nu är så att de missat) är sannolikt att de som tänkt rösta på Trump inte velat säga det eftersom det känts "fel". Sådant har vi upplevt i Sverige också tex kring Junilistan i EU-val och SD i riksdagsval.
Jag länkar inte just nu trots att snabba analyser finns i mängder i alla media. Vill gärna ta del av de analyser som småningom utkristalliseras när de första chockvågorna lagt sig. Och jag vill fundera på och försöka förstå hur folk tänkt. På vad sätt kan USA bli ett bättre land att leva i med protektionism, med nedrustning av den lilla sjukförsäkring som Obama lyckades genomföra, med Trumps syn på invandring, mur mot Mexiko, med kvinnoförakt mm mm??
Samma tendenser ses i Europa inkl Sverige. Brexit i Storbritannien var ett resultat av liknande strömningar. Folket mot etablissemanget, sägs det. Inte heller i Europa är det lätt att se vad som skulle bli bättre om sådana krafter mobiliseras.
Hillary Clinton måste känna en oerhörd besvikelse. Så mycket engagemang, så mycket bättre politik, så många förväntningar från oss kvinnor över hela världen på att hon skulle lyckas spränga det beryktade glastaket. Någon mer presidentkampanj för hennes del blir det sannolikt inte. Michele Obama lär ha sagt att hon aldrig kommer att kandidera i presidentval. Kanske hon ändrar sig till nästa gång.
En orsak till opinionsinstitutens missar (om det nu är så att de missat) är sannolikt att de som tänkt rösta på Trump inte velat säga det eftersom det känts "fel". Sådant har vi upplevt i Sverige också tex kring Junilistan i EU-val och SD i riksdagsval.
Jag länkar inte just nu trots att snabba analyser finns i mängder i alla media. Vill gärna ta del av de analyser som småningom utkristalliseras när de första chockvågorna lagt sig. Och jag vill fundera på och försöka förstå hur folk tänkt. På vad sätt kan USA bli ett bättre land att leva i med protektionism, med nedrustning av den lilla sjukförsäkring som Obama lyckades genomföra, med Trumps syn på invandring, mur mot Mexiko, med kvinnoförakt mm mm??
Samma tendenser ses i Europa inkl Sverige. Brexit i Storbritannien var ett resultat av liknande strömningar. Folket mot etablissemanget, sägs det. Inte heller i Europa är det lätt att se vad som skulle bli bättre om sådana krafter mobiliseras.
Hillary Clinton måste känna en oerhörd besvikelse. Så mycket engagemang, så mycket bättre politik, så många förväntningar från oss kvinnor över hela världen på att hon skulle lyckas spränga det beryktade glastaket. Någon mer presidentkampanj för hennes del blir det sannolikt inte. Michele Obama lär ha sagt att hon aldrig kommer att kandidera i presidentval. Kanske hon ändrar sig till nästa gång.
måndag 31 oktober 2016
USA: Valkampanj eller uppmuntran till politikerförakt?
Om åtta dagar är det presidentval i USA, världens mäktigaste land. Och därmed också världens mäktigaste ledare/president som borde vara en person som åtnjuter stort förtroende och respekt inom som utom landets gränser.
De båda presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump anses vara de mest impopulära presidentkandidaterna någonsin. Det bådar inte gott. Dels för att det kan bli färre än vanligt som verkligen går och röstar. Dels för att vem som än vinner kommer vederbörande att ha lågt förtroende bland folket. Och ett lands ledare behöver ha merparten av sitt folk bakom sig för att kunna genomföra bl a reformer. Och för att ha respekt, tyngd och status i omvärlden. Jag tror inte att ens USA:s president kan åtnjuta detta om vederbörande slänger påståenden och glåpord omkring sig och beter sig som en pajas.
Ibland hörs åsikten att det goda med USA är att där kan vem som helst bli vad som helst, ja t o m president. Om Trump vinner nästa tisdag kommer i alla fall inte jag att tycka att den möjligheten är något att skryta över. Ganska många kommer nog att dela min åsikt kan jag tro.
Oavsett vad man kan tycka om en del av det negativa som Hillary Clinton har i sitt bagage så är hon väl lämpad att bli president. Hon har gedigen och bred erfarenhet och hon kan uppföra sig som det anstår en president. Jag förstår inte hur någon enda amerikan kan tro sig bli stolt över Donald Trump som sitt lands främste företrädare!
Jag tycker inte att kön är ett urvalsinstrument men visst skulle Hillary Clinton bli en stark förebild för kvinnor över hela världen om hon vinner. Tala om att spränga det beryktade glastaket!
Jag vet inte om jag vill skriva att det är en spännande vecka framför USA och oss andra. Känns mer som "det räcker nu". Låt oss få veta resultatet.
De båda presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump anses vara de mest impopulära presidentkandidaterna någonsin. Det bådar inte gott. Dels för att det kan bli färre än vanligt som verkligen går och röstar. Dels för att vem som än vinner kommer vederbörande att ha lågt förtroende bland folket. Och ett lands ledare behöver ha merparten av sitt folk bakom sig för att kunna genomföra bl a reformer. Och för att ha respekt, tyngd och status i omvärlden. Jag tror inte att ens USA:s president kan åtnjuta detta om vederbörande slänger påståenden och glåpord omkring sig och beter sig som en pajas.
Ibland hörs åsikten att det goda med USA är att där kan vem som helst bli vad som helst, ja t o m president. Om Trump vinner nästa tisdag kommer i alla fall inte jag att tycka att den möjligheten är något att skryta över. Ganska många kommer nog att dela min åsikt kan jag tro.
Oavsett vad man kan tycka om en del av det negativa som Hillary Clinton har i sitt bagage så är hon väl lämpad att bli president. Hon har gedigen och bred erfarenhet och hon kan uppföra sig som det anstår en president. Jag förstår inte hur någon enda amerikan kan tro sig bli stolt över Donald Trump som sitt lands främste företrädare!
Jag tycker inte att kön är ett urvalsinstrument men visst skulle Hillary Clinton bli en stark förebild för kvinnor över hela världen om hon vinner. Tala om att spränga det beryktade glastaket!
Jag vet inte om jag vill skriva att det är en spännande vecka framför USA och oss andra. Känns mer som "det räcker nu". Låt oss få veta resultatet.
tisdag 2 augusti 2016
Slut på ledigheten
Augusti! Visserligen sista sommarmånaden enligt almanackan. Men ordet "sista" är en markering av att nästa månadsskifte då är det höst. Nu räds inte jag hösten. Den kan vara helt fantastisk med alla trädens färger. Men dagarna blir kortare och solen inte längre lika värmande. Så är det bara. Och intåget i hösten bekräftar också att ännu ett år snart har gått.
Min blogg har haft semester, en lång sådan. Numera är det bloggen som har semester. Inte jag. För jag är inte längre i s.k. arbetsför ålder d v s pensionär. Och då anses man ha semester året runt. Men vi är inte så många som ser det så faktiskt. Även om man inte lönearbetar så är nog de flesta som orkar sysselsatta med något.
Ja, det var några reflektioner så här i slutet av sommaren. Nu kommer bloggen och jag att aktivera oss igen. Såg någon kommentar om att denna sommar varit den mest nyhetsrika på länge. Annars brukar ju media tala om nyhetstorka den här tiden på året. Men inte i år alltså. Sen kan jag tycka att hellre nyhetstorka än en del av denna sommars nyheter. Terrordåd bland annat i Nice, Orlando i USA och i en kyrka i Frankrike skulle vi alla gärna varit utan.
En stor händelse var ju folkomröstningen i Storbritannien om fortsatt medlemskap i EU eller inte. Att Brexit skulle bli verklighet ville många av oss inte tro. Jag skrev lite kortfattat om det i mitt sista blogginlägg före sommaruppehållet http://linneadarell.blogspot.se/2016/06/brexit-vart-tog-fredstanken-vagen.html. Sedan folkomröstningen har Storbritannien fått ny regering och många britter känner stor osäkerhet inför landets framtida förhållande till övriga Europa. Kommer att bli intressant att följa under hösten.
Intressant att följa fram till början av november blir även presidentvalet i USA. USA:s utveckling är alltid viktigt för omvärlden i och med dess roll som ledande stormakt. Men detta presidentval är alldeles speciellt av flera skäl. En god sak är att för första gången kan en kvinna bli USA:s president. Att USA för åtta år sedan fick en färgad president var stort. Om Hillary Clinton blir USA:s nästa president är minst lika stort. Det skulle få stor betydelse för bilden av att flickor och pojkar, kvinnor och män har lika möjligheter. Och inte bara i USA utan runt om i många länder. Även för unga människor i Sverige.
Det andra goda om Hillary Clinton och Demokraterna vinner presidentvalet är att den mest olämpliga presidentkandidaten som skådats i USA, nämligen Donald Trump, försvinner från den politiska arenan. Den senaste galenskapen denne man uttalat är att Hillary "är djävulen"http://www.dn.se/nyheter/varlden/trump-kallade-clinton-for-djavulen/. Bedömare menar att årets presidentvalkampanj kommer att bli den mest smutsiga och grova någonsin. Vilket är lätt att tro. Tyvärr kommer även Demokraterna och Hillary Clinton delta i detta. Dock inte så grovt hoppas jag verkligen.
Nu vill Louie ha sin lunchpromenad. Så det blir allt för nu.
Min blogg har haft semester, en lång sådan. Numera är det bloggen som har semester. Inte jag. För jag är inte längre i s.k. arbetsför ålder d v s pensionär. Och då anses man ha semester året runt. Men vi är inte så många som ser det så faktiskt. Även om man inte lönearbetar så är nog de flesta som orkar sysselsatta med något.
Ja, det var några reflektioner så här i slutet av sommaren. Nu kommer bloggen och jag att aktivera oss igen. Såg någon kommentar om att denna sommar varit den mest nyhetsrika på länge. Annars brukar ju media tala om nyhetstorka den här tiden på året. Men inte i år alltså. Sen kan jag tycka att hellre nyhetstorka än en del av denna sommars nyheter. Terrordåd bland annat i Nice, Orlando i USA och i en kyrka i Frankrike skulle vi alla gärna varit utan.
En stor händelse var ju folkomröstningen i Storbritannien om fortsatt medlemskap i EU eller inte. Att Brexit skulle bli verklighet ville många av oss inte tro. Jag skrev lite kortfattat om det i mitt sista blogginlägg före sommaruppehållet http://linneadarell.blogspot.se/2016/06/brexit-vart-tog-fredstanken-vagen.html. Sedan folkomröstningen har Storbritannien fått ny regering och många britter känner stor osäkerhet inför landets framtida förhållande till övriga Europa. Kommer att bli intressant att följa under hösten.
Intressant att följa fram till början av november blir även presidentvalet i USA. USA:s utveckling är alltid viktigt för omvärlden i och med dess roll som ledande stormakt. Men detta presidentval är alldeles speciellt av flera skäl. En god sak är att för första gången kan en kvinna bli USA:s president. Att USA för åtta år sedan fick en färgad president var stort. Om Hillary Clinton blir USA:s nästa president är minst lika stort. Det skulle få stor betydelse för bilden av att flickor och pojkar, kvinnor och män har lika möjligheter. Och inte bara i USA utan runt om i många länder. Även för unga människor i Sverige.
Det andra goda om Hillary Clinton och Demokraterna vinner presidentvalet är att den mest olämpliga presidentkandidaten som skådats i USA, nämligen Donald Trump, försvinner från den politiska arenan. Den senaste galenskapen denne man uttalat är att Hillary "är djävulen"http://www.dn.se/nyheter/varlden/trump-kallade-clinton-for-djavulen/. Bedömare menar att årets presidentvalkampanj kommer att bli den mest smutsiga och grova någonsin. Vilket är lätt att tro. Tyvärr kommer även Demokraterna och Hillary Clinton delta i detta. Dock inte så grovt hoppas jag verkligen.
Nu vill Louie ha sin lunchpromenad. Så det blir allt för nu.
torsdag 4 november 2010
Kongressval i USA
Förkrossande förlust för Obama, skriver DN idag med anledning av kongressvalet i USA i veckan. Efter två år har Obama inte ansetts gjort det han lovade anser en del. Förändringarna har inte gått fort nog. Andra, tydligen ganska många, har upptäckt att det inte var de förändringar, som de ville ha, som Obama menade i valrörelsen.
Det är inte lätt att vara en majoritet till lags. Med finanskris, jobbkris och samtidigt ett behov av att införa en sjukförsäkring för alla dem, som inte kommer i närheten av social trygghet idag borde det vara orimligt att förvänta sig positiva resultat efter två år vid makten.
Men väljares krav och förväntningar är inte sällan orimliga. Oavsett var i världen val genomförs.
Jag hoppas verkligen att republikanerna inte lyckas stoppa sjukförsäkringsreformen. Och att jobben växer fram vartefter finanskrisen klingar av. Om ytterligare två år är det presidentval!
Det är inte lätt att vara en majoritet till lags. Med finanskris, jobbkris och samtidigt ett behov av att införa en sjukförsäkring för alla dem, som inte kommer i närheten av social trygghet idag borde det vara orimligt att förvänta sig positiva resultat efter två år vid makten.
Men väljares krav och förväntningar är inte sällan orimliga. Oavsett var i världen val genomförs.
Jag hoppas verkligen att republikanerna inte lyckas stoppa sjukförsäkringsreformen. Och att jobben växer fram vartefter finanskrisen klingar av. Om ytterligare två år är det presidentval!
måndag 22 mars 2010
Sjukvårdsreform i USA
Det var verkligen spännande att följa slutspurten kring beslutet om Obamas sjukvårdsreform i USA. "Yes, we can" kan nu uttalas med större tyngd än under valrörelsen, då begreppet mer stod för förhoppningar. Rapporteringen från USA handlar om omröstningsresultatet 219-212 och att det är ett historiskt beslut.
Även om segern var knapp så är det dock en seger för drygt 30 miljoner amerikaner och för Obama själv, hans medarbetare och delar av det Demokratiska partiet. Det måste vara fruktansvärt frustrerande för en ledare att ha ett för landet bra förslag men ändå inte ha hela sitt parti med sig.
Länkar: Politikerbloggen, Expressen, DN, SvD, Corren
Bloggar: Rasmus Jonlund, Carina Boberg,
Även om segern var knapp så är det dock en seger för drygt 30 miljoner amerikaner och för Obama själv, hans medarbetare och delar av det Demokratiska partiet. Det måste vara fruktansvärt frustrerande för en ledare att ha ett för landet bra förslag men ändå inte ha hela sitt parti med sig.
Länkar: Politikerbloggen, Expressen, DN, SvD, Corren
Bloggar: Rasmus Jonlund, Carina Boberg,
fredag 26 februari 2010
USA och sjukförsäkringsreform
Blir det någon sjukförsäkringsreform i USA? Det verkar osäkert, tyvärr. USA är ett fantastiskt land på många sätt. Individens frihet är stor och möjligheterna att lyckas "bli något" även om förutsättningarna från början inte är så gynnsamma är stora åtminstone för det stora flertalet. Alla politiska förslag som kan anas innebära att staten ökar sin makt över medborgarna ifrågasätts och dissekeras in i minsta detalj.
Men värnet av individens frihet och ifrågasättandet av statens makt och ansvar får ibland negativa konsekvenser. Min socialliberala syn på frihet innebär att den enes frihet inte får innebära ofrihet för någon annan.
Miljontals människor saknar helt ett ekonomiskt skydd vid sjukdom i USA. Hillary och Bill Clinton såg problemen och försökte göra någonting åt dem men deras förslag stoppades. Nu försöker Obama. Men även han stöter på motstånd av samma slag. Hos Republikanerna men också inom hans eget parti Demokraterna finns motståndare. Och skälen är att en reform kostar för mycket och att staten inte ska lägga sig i.
Det blir fortsatt intressant att följa Obamas arbete. Än så länge verkar han och de demokrater som förstår värdet av en sådan reform vara fast beslutna att jobba vidare med förslaget. Jag hoppas de lyckas. Yes, you can, Obama, säger jag.
Se artikel i dagens DN om de senaste turerna kring reformförslaget.
Men värnet av individens frihet och ifrågasättandet av statens makt och ansvar får ibland negativa konsekvenser. Min socialliberala syn på frihet innebär att den enes frihet inte får innebära ofrihet för någon annan.
Miljontals människor saknar helt ett ekonomiskt skydd vid sjukdom i USA. Hillary och Bill Clinton såg problemen och försökte göra någonting åt dem men deras förslag stoppades. Nu försöker Obama. Men även han stöter på motstånd av samma slag. Hos Republikanerna men också inom hans eget parti Demokraterna finns motståndare. Och skälen är att en reform kostar för mycket och att staten inte ska lägga sig i.
Det blir fortsatt intressant att följa Obamas arbete. Än så länge verkar han och de demokrater som förstår värdet av en sådan reform vara fast beslutna att jobba vidare med förslaget. Jag hoppas de lyckas. Yes, you can, Obama, säger jag.
Se artikel i dagens DN om de senaste turerna kring reformförslaget.
måndag 9 november 2009
Ett steg närmare en sjukvårdsreform i USA
Förhoppningsvis får Obama igenom sin sjukvårdsreform. Enligt DN idag har representanthuset accepterat. Visserligen återstår att baxa den igenom senaten också, men något mer hoppfullt tycks det ändå.
onsdag 5 november 2008
GRATTIS Amerika!
GRATTIS Amerika till ett klokt val av president! Det är lätt att glädjas med alla de amerikaner som äntligen fått ett erkännande som fullvärdiga medborgare. Jag tänker främst på den färgade delen av befolkningen. Alla de som på 60-talet fick sina förhoppningar grusade när Martin Luther King mördades. Vilken revansch!
Också en kvinna på presidentposten hade varit en oerhörd framgång. Jag hoppades länge på Hillary Clinton. Nu blev det inte en kvinna denna gång heller. Kanske låg det henne i fatet att Bill blandade sig i kampanjen lite för mycket. Kanske blev Hillary även nu "kvinnan bakom en framgångsrik man" fast det borde ha varit tvärtom. Jag undrar om jag nånsin får uppleva att kvinnor bedöms som självständiga individer och utifrån egna kvaliteer och kompetenser.
Hoppas nu att både det amerikanska folket och omvärlden förstår att det även för en ny och entusiastisk president tar tid att genomföra alla önskvärda förändringar. Det negativa som åstadkommits under flera mandatperioder går inte att förändra på ett eller ett par år. Jämför med medias krav i Sverige på Alliansregeringen. På några månader förväntades utanförskapet vara brutet. Det utanförskap som skapats under tolv år (!) av vänsterregeringen.
Svenska partier har studerat kampanjmetoder i USA. Här har vi mycket att lära. Inte den del som brukar benämnas negativ kampanj. Det har vi redan alldeles för mycket av i Sverige. Däremot engagemanget och volontärarbetarna, som ringer väljare, som knackar dörr och på andra sätt sprider information om kandidaternas och partiernas politik. Första testet på om vi kan omsätta lärdomarna i verkligheten blir nästa års EU-val.
Jag har sett en del dokumentärer från USA under valrörelsen. Det som slår mig allra mest är med vilken öppenhet amerikanarna visar sitt stöd för kandidater och partier. Här hukar vi helst i buskarna. Speciellt borgerliga väljare. Inte heller ska man diskutera politik på middagar och fester. Då riskerar man att "förstöra" tillställningen. Själv har jag valt metoden att inte inleda samtalet på politik. Men om någon annan gör det då nappar jag direkt. Även om jag idag lärt mig att lyssna lite bättre så avstår jag inte från att säga vad jag tycker. Ännu har jag inte behövt lämna någon fest för att jag "förstört" stämningen. Jag tror faktiskt att det finns ett större intresse än vad många tror att få diskutera aktuell politik.
Nu får det bli en förmiddagsfika och en ny titt på nyhetsrapporteringen från USA.
Också en kvinna på presidentposten hade varit en oerhörd framgång. Jag hoppades länge på Hillary Clinton. Nu blev det inte en kvinna denna gång heller. Kanske låg det henne i fatet att Bill blandade sig i kampanjen lite för mycket. Kanske blev Hillary även nu "kvinnan bakom en framgångsrik man" fast det borde ha varit tvärtom. Jag undrar om jag nånsin får uppleva att kvinnor bedöms som självständiga individer och utifrån egna kvaliteer och kompetenser.
Hoppas nu att både det amerikanska folket och omvärlden förstår att det även för en ny och entusiastisk president tar tid att genomföra alla önskvärda förändringar. Det negativa som åstadkommits under flera mandatperioder går inte att förändra på ett eller ett par år. Jämför med medias krav i Sverige på Alliansregeringen. På några månader förväntades utanförskapet vara brutet. Det utanförskap som skapats under tolv år (!) av vänsterregeringen.
Svenska partier har studerat kampanjmetoder i USA. Här har vi mycket att lära. Inte den del som brukar benämnas negativ kampanj. Det har vi redan alldeles för mycket av i Sverige. Däremot engagemanget och volontärarbetarna, som ringer väljare, som knackar dörr och på andra sätt sprider information om kandidaternas och partiernas politik. Första testet på om vi kan omsätta lärdomarna i verkligheten blir nästa års EU-val.
Jag har sett en del dokumentärer från USA under valrörelsen. Det som slår mig allra mest är med vilken öppenhet amerikanarna visar sitt stöd för kandidater och partier. Här hukar vi helst i buskarna. Speciellt borgerliga väljare. Inte heller ska man diskutera politik på middagar och fester. Då riskerar man att "förstöra" tillställningen. Själv har jag valt metoden att inte inleda samtalet på politik. Men om någon annan gör det då nappar jag direkt. Även om jag idag lärt mig att lyssna lite bättre så avstår jag inte från att säga vad jag tycker. Ännu har jag inte behövt lämna någon fest för att jag "förstört" stämningen. Jag tror faktiskt att det finns ett större intresse än vad många tror att få diskutera aktuell politik.
Nu får det bli en förmiddagsfika och en ny titt på nyhetsrapporteringen från USA.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)