Slut på ledigheten

Augusti! Visserligen sista sommarmånaden enligt almanackan. Men ordet "sista" är en markering av att nästa månadsskifte då är det höst. Nu räds inte jag hösten. Den kan vara helt fantastisk med alla trädens färger. Men dagarna blir kortare och solen inte längre lika värmande. Så är det bara. Och intåget i hösten bekräftar också att ännu ett år snart har gått.

Min blogg har haft semester, en lång sådan. Numera är det bloggen som har semester. Inte jag. För jag är inte längre i s.k. arbetsför ålder d v s pensionär. Och då anses man ha semester året runt. Men vi är inte så många som ser det så faktiskt. Även om man inte lönearbetar så är nog de flesta som orkar sysselsatta med något.

Ja, det var några reflektioner så här i slutet av sommaren. Nu kommer bloggen och jag att aktivera oss igen. Såg någon kommentar om att denna sommar varit den mest nyhetsrika på länge. Annars brukar ju media tala om nyhetstorka den här tiden på året. Men inte i år alltså. Sen kan jag tycka att hellre nyhetstorka än en del av denna sommars nyheter. Terrordåd bland annat i Nice, Orlando i USA och i en kyrka i Frankrike skulle vi alla gärna varit utan.

En stor händelse var ju folkomröstningen i Storbritannien om fortsatt medlemskap i EU eller inte. Att Brexit skulle bli verklighet ville många av oss inte tro. Jag skrev lite kortfattat om det i mitt sista blogginlägg före sommaruppehållet http://linneadarell.blogspot.se/2016/06/brexit-vart-tog-fredstanken-vagen.html. Sedan folkomröstningen har Storbritannien fått ny regering och många britter känner stor osäkerhet inför landets framtida förhållande till övriga Europa. Kommer att bli intressant att följa under hösten.

Intressant att följa fram till början av november blir även presidentvalet i USA. USA:s utveckling är alltid viktigt för omvärlden i och med dess roll som ledande stormakt. Men detta presidentval är alldeles speciellt av flera skäl. En god sak är att för första gången kan en kvinna bli USA:s president. Att USA för åtta år sedan fick en färgad president var stort. Om Hillary Clinton blir USA:s nästa president är minst lika stort. Det skulle få stor betydelse för bilden av att flickor och pojkar, kvinnor och män har lika möjligheter. Och inte bara i USA utan runt om i många länder. Även för unga människor i Sverige.

Det andra goda om Hillary Clinton och Demokraterna vinner presidentvalet är att den mest olämpliga presidentkandidaten som skådats i USA, nämligen Donald Trump, försvinner från den politiska arenan. Den senaste galenskapen denne man uttalat är att Hillary "är djävulen"http://www.dn.se/nyheter/varlden/trump-kallade-clinton-for-djavulen/. Bedömare menar att årets presidentvalkampanj kommer att bli den mest smutsiga och grova någonsin. Vilket är lätt att tro. Tyvärr kommer även Demokraterna och Hillary Clinton delta i detta. Dock inte så grovt hoppas jag verkligen.

Nu vill Louie ha sin lunchpromenad. Så det blir allt för nu.

Högerextremister vill återupprätta den "riktige mannen"

Om ovanstående kan man läsa i dagens Östgöta Correspondenten. I artikeln återges en studie av en amerikansk forskare, som intervjuat nynazister i USA och i Sverige. En vanlig åsikt är att feminismen gjort mannen underlägsen kvinnan och därför behöver den "riktige" mannen d v s den kraftfulle, som kan försörja sin familj återupprättas. Sådana mansideal omfattade också Anders Breivik, vilket framgår av hans manifest och också belyses genom hans klädsel. Konsekvensen av detta mansideal blir förstås att vi jämställda kvinnor inte är "riktiga" kvinnor, eller hur?

Dessa åsikter skulle kunna avfärdas som löjliga och lite mansgrisaktiga i dagens samhälle. Men de är farliga! Professor Stefan Jonsson säger i samma artikel "Förödmjukade män som anser sig ha blivit berövade sin manlighet har förekommit tidigare i historien med förskräckande följder." Och exemplet han visar är hur denna känsla hos tyska soldater efter första världskriget skapade en grogrund för Hitlers framgångar.

Farliga eller ej - slutsatsen måste ändå bli att dessa mäns åsikter om vad som är manligt respektive kvinnligt aldrig får tillåtas ta överhanden i vårt samhälle. I stället blir det än mer angeläget att pojkar och flickor uppfostras att se varandra som jämställda individer oavsett kön.

Läs gärna också den andra intervjun med professor Stefan Jonsson i samma tidning. Rubriken är "Därför kan massakern på Utöja hända igen".