Öppet hus på Medborgarkontoret

Igår tillbringade jag några timmar i "politikerhörnan" på Medborgarkontoret, där det var Öppet Hus under lördagen. Riktigt trevliga timmar! Jag gillar den typen av tillfällen till samtal med kommuninvånarna. Trivsam atmosfär, människor som går runt och tar del av samhällsinformation, ställer frågor och - inte minst viktigt - lämnar förslag och synpunkter till både medarbetare och oss som fått förtroendet vid höstens val att företräda dem. Nästan som att vara tillbaka i valstugan.

På medborgarkontoret finns bostads- och tomtförmedling, konsumentvägledning och skuldrådgivning. Ungdomsombuden, äldrelotsarna och kommunens säkerhetsgrupp kan man träffa vissa tider i veckan. Också polis, brottsofferjour och kvinnojour.
Andra som finns på Medborgarkontoret är Resurspoolen som är en frivilligcentral och företrädare för Byrån mot diskriminering.
Här ställer kommunens samhällsbyggnadskontor/-nämnd ut aktuella planer i samband med byggnationer av olika slag.

Medborgarkontoret är inrymt i samma hus och med samma ingång som Huvudbiblioteket. Det gör att tillgängligheten är stor.

Jag hade ganska många besök under mina timmar i "Hörnan". Jag fick med mig en del förbättringsförslag och frågor kring sånt som stått i lokala media senaste tiden. Några kom bara för att hälsa och en person ville bli medlem i Folkpartiet.

Och så, som alltid, några frågor om vad den "stora invandringen" kostar. Jag slutar aldrig att förvånas över att människor kan säga att Sverige nu måste sluta ta emot fler och samtidigt säga att de som behöver skydd ska få det. För mig är det självklart att när människor söker skydd undan förföljelse och krig så ska omvärlden, där Sverige är en del, hjälpa till.

Radiodebatt

Jag lovad i ett tidigare inlägg i veckan att länka Radio Östergötlands debatt om Linköpings framtid.
Nu finns länkenhttp://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3797&grupp=11972&artikel=4010873

Linköpingsdebatt i Radio Östergötland

Radio Östergötland har arrangerat valdebatt i varje kommun i länet och i dag var det Linköpings tur. Ämnen bestäms av radion och är lite olika i olika kommuner. Aktuellt i Linköping är enligt journalisterna segrering mellan kommundelar, bostadsbyggande, äldreomsorg, valfrihet och vem/vilka socialdemokraterna ska regera med om de vinner valet.

Att Linköping har bostadsbrist är kanske inte så konstigt med en befolkningsökning på över 1000 personer varje år den senaste 12 års-perioden. Men visst är det ett problem. Nu är det ju inte i första hand kommunen som bygger utan ett antal företag. Det finns många planer färdiga att ta i bruk, så välkomna att sätta spaden i jorden, säger vi från Alliansen.

Framförallt två kommundelar har under många år präglats av hög arbetslöshet, dåliga skolresultat och lågt valdeltagande. Helt enkelt har de alla de kriterier som karaktäriserar områden på den s.k. utanförskapskartan. Linköping har för de områdena träffat avtal med staten (Nyamko Sabunis departement) om stadsdelsutveckling.

Nu börjar resultaten synas även om det går förfärligt långsamt. Men ett positivt exempel är att i en skola vid senaste läsårsslutet var 6 av 100 elever icke behöriga till ett nationellt gymnasieprogram att jämföra med 11 av 100 i riket. En stor andel av boende i detta område har engagerat sig för att få igång ett kooperativ och ett aktivitetshus. En förening som lagt ner sin verksamhet är nu på gång igen.

Kommunledningen är aktiv på många sätt bl a genom kommunfullmäktiges geografiska utskott i de två stadsdelarna. Folkpartiet har ordförandeposten i båda. Läs gärna om Skäggetorp på Carina Bobergs blogg.

I debatten tyckte förstås oppositionspartierna (S) och (MP) att inte tillräckligt gjorts men förslagen var magra kring vad de själva ville göra. (MP)-representanten talade sig varm för att minska klyftorna men hade inget svar på min fråga om hur.

Jag lägger ut länken till debatten när den finns på Radio Östergötland. Nu ska jag titta på TV:s partiledardebatt med Allianspartierna.

Återinvigt Flygvapenmuséum i Linköping

Flygvapenmuséet i Linköping har byggt ut lokalmässigt men framförallt kvalitetsmässigt och återinvigdes idag av kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth. Under minst 15 år har det funnits behov och önskemål om att kunna bygga ut och under förra mandatperioden motionerade jag och flera andra östgötska riksdagsledamöter om detta i riksdagen.

Alliansregeringen har visat ett intresse. Därtill kom fyndet och bärgningen av DC 3:an, som sköts ner 1952. Att den skulle föras till Flygvapenmuséet och visas för allmänheten var naturligt. För att genomföra detta blev utbyggnaden nödvändig, vilket säkert bidrog till regeringens beslut.

Det är en upplevelse, som ger rysningar, att ta del av planet, vissa tillhörigheter från besättningen och läsa om historien kring nedskjutningen. En nyttig historielektion och en påminnelse om vad som varit.

En annan intressant och värdefull - och fantastiskt bra gjord - utställning är den som handlar om åren under det kalla kriget. Kopplingen till hur Sverige utvecklades illustrerat av familjen Folkessons hem levandegör historien på ett pedagogiskt och lättillgängligt sätt.

Jag är stolt som Linköpingsbo att detta intressanta muséum finns här. Jag hoppas att alla utbildningar från förskola till högskola/universitet nyttjar denna historiska guldgruva.
I muséet finns också ett Science Center. Där kan man som besökare prova på att vara flygledare, lära sig om hur man flyger och mycket mer.

Många ville se de återöppnade muséet idag (se Corren) och jag hoppas att många både Linköpingsbor och människor från när och fjärran gör ett och gärna fler besök där. Självklart är tillgängligheten hög (alla kommer in) och det finns restaurang och möjligheter att köpa intressanta böcker och - förstås - souvenirer med flyganknytning.

Så varmt välkomna, säger jag som Linköpingsbo.

Köpläge

"Köpläge" kunde Linköpingsborna läsa på Correns förstasida i veckan som gick. Vad handlade då detta om? Jo, att kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall (M) är beredd att öppna för en diskussion om försäljning av Cloetta Center. Intresse för köp finns från LHC.

Jag delar Pauls uppfattning att en diskussion bör föras om möjlig försäljning. Men en mängd förutsättningar måste vara uppfyllda innan en sådan idé kan förverkligas.

Nationaldagsfirande

Har varit på nationaldagsfirande i Linköping. Var som det ska vara en sådan dag. Soligt, varmt, många människor i alla åldrar, vajande flaggor. I år prövade arrangörerna en nya variant med fanborg och folkdans på torget i Gamla Linköping. Sedan gick fanborgen och musikkåren vidare till Valla friluftsområde, där resten av firandet hölls. Återstår att se vad Linköpingsborna tycker om den uppdelningen. Kändes lite ödsligt på friluftsområdet, tyckte jag. Det är trots allt inte så enormt många människor, som deltar.

Det är bara fem år sedan nationaldagen första gången firades som helgdag. Den 1 december 2004 beslöt riksdagen att från och med 2005 skulle Annandag Pingst utgå som "röd dag" och den 6 juni i stället bli helgdag. Nationaldag har den 6 juni varit sedan 1983. Därefter fanns flera gånger förslag i riksdagsmotioner om att göra dagen också till helgdag. Men först 2004 biföll alltså en majoritet av riksdagen detta. Som motiv anfördes att (citat ur propositionen):
"det svenska språket, den svenska historien, det svenska kulturavet och det svenska samhällssystemet utgör stora delar av den nationella identiteten som i en tid med ökad internationalisering förefaller blir mer och mer betydelsefull". Att göra nationaldagen till helgdag skulle, enligt propositionen, vara ett sätt att visa att nationaldagen är värd ett större utrymme än den hade haft hittills.

Själv var jag lite kluven till nationaldagsfirandet i början. Det är naturligtvis inte fel att vara stolt över sitt land och dess traditioner. Men det får inte betyda att andra stängs ute. Så har det dock inte blivit. Tvärtom. I Linköping och på många andra orter välkomnas nya svenska medborgare med en särskild ceremoni just den 6 juni.

I min kommun har en sådan ceremoni hållit före nationaldagsfirandet startade. En folkpartimotion på 1990-talet av tidigare kommunfullmäktigeledamoten Nils-Åke Gustafsson bifölls och ceremonin har sedan dess varit en tradition.

Några länkar till vad som skrivs om nationaldagsfirandet idag: DN, Kent Persson (m), Åsa Carlsson - Liberal

Budgetberedning och chatt med medborgarna

Hela dagen idag har jag suttit på budgetberedning (fortsätter imorgon). Alla nämnder redovisar förslag kring hur verksamheten ska utformas i konkret budget 2011-2012 samt en fortsättning i form av plan ytterligare 2 år. I Linköping har vi sedan 2009 två-årsbudgetar. Än så länge är erfarenheterna goda.
Eftersom kommunen fortfarande känner av efterdyningarna av finanskrisen så är budgetramarna ganska snäva. Nu ska kommunfullmäktige ta den slutgiltiga budgeten först i november, vilket förhoppningsvis betyder att det finns ett bättre ekonomiskt utrymme.

För omsorgsnämnden, där jag är ordförande, är läget (som vanligt) ansträngt. I en växande kommun växer också de sociala behoven. Ett snitt av befolkningen har funktionsnedsättningar av något slag. Andra har till och från sociala problem som t ex missbruk, psykisk ohälsa, våld i relationer osv. Barn som far illa blir ofta en konsekvens.

Linköping har en bra standard på sin omsorgsservice enligt de kvalitetsmätningar som görs med jämna mellanrum. Det finns heller inte någon hemlöshet, vilket ofta förekommer i större kommuner. Tillgängligheten till stöd och behandling vid begynnande alkohol- och drogmissbruk är hög, vilket leder till att färre personer utvecklar ett omfattande missbruk med allt vad det innebär för individen själv och hans eller hennes anhöriga.

I det långa perspektivet betyder dessa kvalitéer att kostnader hålls nere. En tillfällig finanskris får inte rasera dessa förutsättningar. Om detta har jag talat idag.

Eftersom sommaren har kommit just idag med en varm och vacker kväll så var det inte så många som var intresserade av att chatta kring omsorgsfrågor med mig och omsorgsnämndens vice ordförande. Men tre chattare hörde i alla fall sig under den timme vi satt där. Läs frågorna och svaren här.

Flygjubiléum i Linköping

Att Linköping är Sveriges flygstad nummer 1 vet väl "alla", eller? Att JAS Gripen och alla dess föregångare tillverkats här är nog känt. Men kanske är det inte lika känt hur mycket annat av Linköpings utveckling som har varit och fortfarande är beroende av flyget.

Men nu ska det bli ändring på det. I år firar Svenskt Flyg 100 år. Detta ska firas och naturligtvis då i Linköping. Mellan 10 och 13 juni hålls en mängd evenemang och kulminerar med en stor flyguppvisning söndagen den 13:e. Arrangörerna räknar med upp till 50 000 besökare.

Dagen före, lördagen den 12 juni, är det nyinvigning av Flygvapenmuséet, som byggts ut och om. Det är verkligen en högtidsdag. Så många turer och planer innan äntligen ett besked kom från staten att pengar avsatts. Många av de värdefulla historiska plan som hittills stått utomhus och riskerat att förstöras kommer nu att kunna visas under tak.
Jag är en av de östgötska riksdagsledamöter som vid flera tillfällen motionerat om behovet av resurser till en utbyggnad. En annan är socialdemokraten Berndt Sköldestig från Mjölby. Tyvärr gick han bort för några år sedan och hann alltså inte uppleva resultatet av sina ansträngningar.

Jag lär ha anledning att blogga om flygets hundraårsjubiléum fler gånger under våren och sommaren. Just nu ser jag fram emot att få se ett "nytt" Flygvapenmuséum.

Mer om jubiléet och vad Linköping kommer att uppmärksamma runtom hundraåringen kan Du se i Correns artikel.

Ett bra Kommunfullmäktigemöte

Idag syntes de ideologiska skillnaderna mellan Allianspartierna och de röd-gröna vid fullmäktigesammanträdet. Statsbidraget för 2010 på 108 mkr fördelades. Regeringens avsikt med dessa statsbidrag av engångskaraktär är att kommunerna ska hålla välfärdssektorn så skadeslös som möjligt i samband med finanskrisen. Jag har kallat dem "överlevnadspengar", d v s pengar i väntan på att skatteintäkterna återgår till normal nivå. Allianspartierna i Linköping har fördelat dessa 108 mkr och de tidigare (2009) ca 75 mkr på skola, vård och omsorg. Nödvändiga jobbsatsningar finansieras med överskottet från förra året.

Men socialdemokraterna anser att jobbsatsningar ska tas av de extra statsbidragen. Man var så ivrig att visa att man prioriterar jobbsatsningar framför allting annat så man t o m föreslog åtgärder, som redan pågår.

I omsorgsnämnden, som jag företrädde i debatten, har (S) och (V) inte haft något enda förslag. När vi i Alliansen valde att fastställa en preliminär internbudget för 2010 i väntan på dagens beslut om statsbidrag, så avstod oppositionen från att delta i beslutet. De föreslog att nämnden skulle överlämna frågan till kommunstyrelsen!!
Idag lät det i debatten som om oppositionen hade egna förslag. Men de var påkomna häromdagen och endast redovisats i kommunstyrelsen och nu - idag - i fullmäktige. Det föranledde mig att tala om "tomma tunnor som skramlar". Då fick jag höra att jag tycktes ha ätit taggtråd??

Oftast har vi ett bra debattklimat i Linköpings fullmäktige. Men idag märktes dels att valrörelsen börjat och dels att oppositionen är tomhänt vad gäller alternativ i den ekonomiska politiken.

Jag tycker det är en bra debatt när de ideologiska skillnaderna blir synliga. En del, även politiker, säger, att i kommunpolitiken betyder ideologierna ingenting. Jag delar inte den uppfattningen. Visserligen förhandlas många ärenden fram till ett enigt, långsiktigt beslut beroende på att skillnaderna inte är så stora. Men t ex budget, frågor om medborgarnas valfrihet till service, skola och liknande kompromissas inte om. Så visst är ideologin viktig även i kommunpolitiken. Varför ska väljarna annars rösta i kommunalval?

Idag inleddes mötet med en tematimme. Ämnet var "Våldsutsatta kvinnor" och kom till på mitt initiativ. Stadsmissionen i Linköping har en mycket hög kompetens vad gäller att möta dessa kvinnor i behandling. Omsorgsnämnden har flera avtal med dem kring olika insatser. En av de ansvariga därifrån berättade på ett oerhört skickligt och berörande sätt om hur en del kvinnor i Linköping som både är missbrukare (alkohol och andra droger) och dessutom utsätts för våld lever i sin vardag. Jag hoppas att alla ledamöter tog in och förstod att vi politiskt har ett ansvar att hjälpa.

Glädjande befolkningsutveckling

Linköpings kommuns befolkning ökar mer än väntat (Corren). Det känns bra att bo och verka i en attraktiv kommun som Linköping är. Ökningen bidrar till ytterligare förstärkning av den Fjärde storstadsregionen, där de båda största städerna Linköping och Norrköping är motorer. God utbildning med bl a Universitetet betyder mycket och även arbetsmöjligheter och en bra kommunal service. Kommunikationer som gör det möjligt att pendla även till Stockholm är skapligt bra men kan förbättras betydligt. Den idag presenterade snabbtågsutredningen (SvD) inger hopp om att vår efterlängtade Ostlänk kanske kan komma tillstånd inom en snar framtid. Med restiden en timme Linköping-Stockholm blir Linköping och Fjärde storstadsregionen än mer attraktiv att bosätta sig i.

Finns det då inga negativa effekter av en storstadsliknande utveckling? Även om de positiva effekterna överväger så innebär en ökad befolkning också att vissa sociala problem ökar. Jag har emellanåt påtalat vikten av att räkna in kostnader för att t ex drogmissbruk, viss ungdomsproblematik och viss typ av våldsbrottslighet ökar. Det känns som att svära i kyrkan men är ändå nödvändigt. Ju större medvetenhet desto bättre beredskap att förebygga.

Fler kameror eller?

ÖstgötaCorrespondentens artikelrubrik om den påstått spruckna Alliansen igår visar på lokala medias behov av saftiga rubriker. Upphovet till artikeln är att vid kommunstyrelsens möte på tisdageftermiddagen var Allianspartierna inte ense om att tillstyrka fler övervakningskameror på bussarna i Linköping. Folkpartiet och Centern var emot medan (M) och (KD) var beredda att tillstyrka. Att ett mångårigt politiskt samarbete skulle spricka på denna fråga känns verkligen osannolikt.

Därmed inte sagt att ärendet är oviktigt. Kanske hade fler Linköpingsbor ägnat sakfrågan en reflektion om rubriksättningen hade speglat ämnet kameraövervakning. Personligen har jag länge haft synpunkter på den ständigt ökande strömmen av kameraärenden till kommunstyrelsen. Men det är också viktigt att ta människors otrygghet på allvar, vilket jag bloggat om tidigare. Jag hoppas att tisdagens beslut i kommunstyrelsen att se över omfattningen av kameror i övervakningssyfte leder till en diskussion om andra alternativ för att medborgarna ska känna trygghet och att brott ska kunna förhindras.

Frågan om övervakningssamhället och värdet av att skydda den personliga integriteten finns numera på agendan i olika sammanhang. Själv har jag just nu utredningarna "Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel" samt "Signalspaning för polisiära behov" på mitt skrivbord. Känns som spännande och viktig läsning.

Härlig invigningssöndag i Ulrika

Måndag igen! Helgen har varit en jobbarhelg med LSS-debatt i Stockholm i lördags och ingvigning av gruppbostad i Ulrika igår. Omsorgsnämnden har startat ett gruppboende för personer med utvecklingsstörning i Ulrika ca 4 mil utanför Linköping. Företaget Frösunda Assistans har fått entreprenaduppdraget. De som bor kommer att ha sin dagliga verksamhet ute på olika företag i bygden. Det finns ett härligt engagemang på denna ort för att möjliggöra en utveckling. När nu skolan blev kvar - om än med ett nödrop - så ökar naturligtvis förutsättningarna för att befolkningen ska öka. Men det krävs också arbetstillfällen. Idag är resekostnaderna höga vid pendling.
Engagemanget igår vid invigningen var på topp. Säkert 25-30 personer hade mött upp. Det var musik, tipspromenad, kaffe, glögg, lussekatter och pepparkakor. Korv med bröd gick också att köpa. Och så förstås lotterier. Själv vann jag ett härligt fårskinn, som blir skönt att ligga på för vår lilla vovve. Fem personer från entreprenadföretaget deltog. Allifrån VD till lokala representanter. Det märks att Linköpings kommun är attraktiv att driva verksamhet i.
Omsorgsnämnden har utsett mig till kontaktpolitiker för Ulrikaverksamheten. Ska bli spännande att följa deras arbete.

Imorgon beslutar kommunfullmäktige om budget för 2009 och 2010. Det blir en lång dags färd mot natt. Sammanträdet börjar kl 9.00 och är säkert inte slut förrän omkring 22.00. Så bloggkommentarerna får vänta till onsdag.

Vi måste fortsätta motarbeta nazism och främlingsfientlighet

I kväll har jag deltagit i en manifestation i Linköping med anledning av Kristallnatten 1938. Manifestationen anordnades av samtliga fullmäktigepartier i Linköping. Upprinnelsen till arrangemanget var ett medborgarförslag från fp-medlemmen Maud Ericsson. Allt eftersom åren går - nu 70 år sedan Kristallnatten - riskerar kunskapen om NaziTyskland att glömmas bort. När ingen som var med kan berätta, ökar möjligheterna för de krafter, som vill påstå att judeförföljelserna och koncentrationslägren inte funnits, att bli lyssnade till. Detta måste motverkas med all kraft! Berättelser och fakta måste föras vidare i all framtid. Och när nazismens fula tryne dyker upp på torgen i Linköping och annorstädes måste vi alla vara där och säga ifrån.