Behovet av kompetensutveckling inom LSS-området

Under två veckor har behovet av kompetensutveckling inom LSS-området debatterats i Dagens Samhälle. Först ut var Karl Grunewald som en vecka senare fick svar av barn- och äldreminister Maria Larsson (KD). Lika engagerat som Grunewalds inlägg var, lika avslaget ointresserat tedde sig - tyvärr - ministerns svar (DS nr 13). Här kan Du läsa mitt inlägg i veckans upplaga av samma DS.

Lyft kompetensfrågorna med det snaraste!

Karl Grunewald kritiserade i nr 12 regeringen för att personal inom främst LSS- omsorgen för personer med funktionsnedsättning inte fått något kompetenslyft. Tyvärr visar inte ansvarig minister, Maria Larsson (KD), i sitt svar i nr 13 att staten kommer att ta det ansvaret heller. Psykiatrisatsningarna är bra, men bidrar inte till kompetensutvecklingen för övriga delar av funktionshinderområdet.

Kompetenshöjning inom LSS-området berör inte bara omsorgspersonal i boenden och andra verksamheter. Det handlar i lika stor utsträckning om personal på alla nivåer och politiker, vilket LSS-kommittén underströk mycket tydligt. Signalerna om att det råder obalans mellan teori och praktik det vill säga mellan vad lagen föreskriver och vad som i verkligheten tillämpas måste tas på allvar. Denna obalans leder till kvalitetsbrister.
För att uppnå god kvalitet måste det finnas kunskaper om funktionsnedsättningar och insikt om de värderingar som ligger till grund för lagstiftningen. Det sistnämnda upplever jag alltemellanåt ha tappats bort under de snart tjugo år som gått sedan LSS infördes.
När LSS-kommittén 2008 betonade behovet av kompetensutveckling i sitt slutbetänkande, var uppmaningen till regeringen att överväga en samlad och framtidsinriktad satsning på kompetensutveckling och långsiktig personalförsörjning inom hela funktionshinderområdet, och det handlar inte bara om LSS.
Även den nationella rapporten Investera nu! från 2004 innehöll förslag om åtgärder för kompetensförsörjning på funktionshinderområdet, utöver äldreomsorgen. Oavsett regering så har förslagen på LSS-området inte förverkligats.
Ännu finns tid att ta till vara LSS-kommitténs förslag, men det brådskar annars riskerar vissa delar att behöva uppdateras. Fullt användbar är dock den del som handlar om kompetensutveckling. Ett Kompetenslyft är önskvärt med det snaraste!
Linnéa Darell
Kommunalråd (FP) och ordf, omsorgsnämnden, Linköping; tidigare ledamot LSS-kommittén

Jag hoppas att någon på Socialdepartementet reagerar och framförallt agerar.

En som reagerat idag är RBU:s förbundsjurist, vilket gladde mig.

"Hej Linnéa!

Tack för en bra debattartikel i Dagens Samhälle idag! RBU står givetvis också bakom kravet på en kompetenssatsning.

Med vänlig hälsning,

Henrik Petrén

Förbundsjurist"

Var för övrigt på en fantastisk musik- och teaterföreställning idag. Om den har jag skrivit på min lokala Corre-blogg. Se här http://www.corren.se/bloggar/blogentry.aspx?blogg=5326965&entry=5607689

Vart tog elallergikerna vägen?

SVT:s regionala nyhetsprogram Östnytt har gjort en uppföljning av ett inslag som sändes för 10 år sedan och handlade om elallergi. Då var frågan "het" kring hur personer som inte tålde all den strålning som förekom på grund av ökningen av antalet mobiltelefoner, datorer och master. I Linköpings kommun hade några år tidigare möjlighet till bostadsanpassningsbidrag införts för den som behövde få sin bostad elsanerad för att kunna bo kvar. Andra bostadsmöjligheter prövades av omsorgsnämnden. Några personer "provbodde" men bestämde sig för att flytta därifrån. Idag finns fortfarande en person kvar i det särskilda boende, som kommunen tillhandahöll.
I TV-inslaget kommenterar jag det faktum att sedan år 2005 har ingen sökt bostadsanpassningsbidrag för elsanering. Med tanke på hur utvecklingen varit och fortfarande är vad gäller telefoner och annan utrustning som ansågs framkalla allergi, så är detta anmärkningsvärt. Men kanske är det så att strålningen inte längre är så intensiv att den förorsakar omfattande besvär. Det vore ju verkligen fantastiskt.

Många personer upplevde sig missförstådda och kränkta när deras besvär inte togs på allvar. Man jämförde med larmrapporterna om amalgamskador, som inte togs på allvar från början. Så småningom fick dock de drabbade rätt. Amalgamet var boven och många blev tvungna att sanera sina tandfyllningar. Något liknande har dock inte skett avseende elallergi. Forskare är fortfarande tveksamma till elallergikernas egna uppfattningar om orsaken till deras problem.

Hur eller hur - människor upplever sig sjuka och detta måste på något sätt mötas. I Linköping har vi valt att försöka hjälpa dem som drabbats. 

Årsmöteslördag

Igår hade Folkpartiet i Östergötland årsmöte i Finspång med integrationsminister Erik Ullenhag som gäst och årsmötestalare. Se min partikollega José Kimengas blogg.

Förbundsstyrelsen fick ny ordförande, Mathias Sundin, oppositionsråd i Norrköping, vilket Radio Östergötland uppmärksammar idag.

Årsmötet biföll en motion av Kjell Fransson, Motala. Motionen "Öka underhållet och reinvesteringarna av järnvägsnätet" ska skickas till partistyrelsen och dessutom bli en motion till höstens landsmöte. Jag ser på DN-debatt att infrastrukturministern tycker att regeringen satsar "historiskt mycket pengar" på järnvägsunderhåll. Det må vara "histoiskt mycket pengar". Men om dessa pengar inte är tillräckliga för det behov som finns efter årtionden av socialdemokratisk misskötsel så behövs än större tillskott.
Nu ankommer det på oss som är ombud på landsmötet i oktober att argumentera väl så motionen blir bifallen.

Kvinnojourernas ideella engagemang ovärderligt

Kvinnojouren i Motala berättade i fredags att de allt som ofta får samtal från företag som vill veta vad en kvinnojour gör. Detta har skapat oro för att Kvinnojourerna kan bli utkonkurrerade.
Av den anledningen blev jag kontakt av Radio Östergötland eftersom Linköping är en kommun som upphandlar verksamhet av olika slag och av olika entreprenörer.
Lyssna på inslaget här http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=504&artikel=4421074.

Mitt svar är att det ideella engagemang, som finns hos Kvinnojourerna, aldrig kan ersättas av vare sig kommunal eller privat verksamhet. Men det är viktigt att skilja ut olika verksamheter till skydd och stöd för kvinnor. Kommunerna bedriver idag skyddat boende (såväl akutboende som permanentboende) och ett sådant boende kan också drivas av annan på uppdrag av och med avtal från en kommun. Men som sagt - Kvinnojourernas ideella engagemang ska ha fortsatt stöd och gärna öka.

Nej-tack till Juholts första inbjudan

Sveriges Radio, Ekot, rapporterar idag att Juholts första frieri till de tre fackliga organisationerna får nobben. Det handlar om hans inbjudan till LO, TCO och SACO om överläggningar kring pensionssystemet. Jag kommenterade konsekvenserna av att öppna för sådana överläggningar i mitt inlägg igår. Bra att TCO och SACO nu tackar nej till separata samtal med ett av partierna i pensionsuppgörelsen. Klokt av dem att hänvisa till att det finns en formell grupp med regeringspartierna och socialdemokraterna. Det är där utvärdering ska diskuteras. TCO:s ordförande Sture Nordh anger dessutom ytterligare skäl för att nobba Juholt, nämligen att TCO är politiskt obundna. En lärdom för en socialdemokratisk ledare 2011.

Dagen efter

Intressant att idag - dagen efter socialdemokraternas nye partiledares installationstal - studera ledarsidornas kommentarer. Roligt, fick kongresskamraterna på gott humör, men.. Att talet var en rejäl vänstersväng tycks de flesta vara ense om. Och konstigt vore det väl annars. I mitt förra blogginlägg kommenterade jag att Juholt nästan inte alls nämnde "företag" eller "företagare". Bara då han kritiserade vinstsugna vårdföretag och dito friskolor. Ser att åtminstone DN och SvD noterat detsamma. Jag utgår från att när det blir vardag imorgon så kommer detta faktum att få ett större utrymme i debatten om vart socialdemokratin är på väg.

Hur ska välfärdsresurserna skapas, Juholt?

Lyssnade i förmiddags på socialdemokraternas nya partiledare Håkan Juholts första tal i den rollen. Jag förstår att många s.k. vänstersossar är nöjda. Det ligger något i Göran Greiders kommentar om att något sådant har socialdemokrater inte hört de senaste 25 åren.
Det var många vackra ord om hur alla skulle få det bättre. Bättre skola, bättre sjukvård, bättre äldrevård, barnfattigdomen ska avskaffas, kvinnolönerna i den offentliga sektorn ska höjas, etc etc.
Lite elakt kan man ju undra om inte socialdemokraterna under sina långa regeringsinnehav åtgärdat detta. Tydligen inte. För inte ens en socialdemokrat kan väl påstå att partiet lämnat ifrån sig ett så bra Sverige 2006 och ändå förlorat regeringmakten? Inte heller skulle det väl vara särskilt trovärdigt att påstå att Alliansregeringen sabbat alltihop och trots detta blev omvald 2010?

Jag kan inte påminna mig att Juholts tal innehöll ordet "företag" eller för den delen "företagare" annat än i kritiken av vinstsugna vårdföretag och friskolor. Jag hoppas att det beror på någon stunds bristande uppmärksamhet från min sida. Annars är det ju riktigt illavarslande. Och faktiskt helt unikt! Att en nyvald partiordförande för ett av Sveriges största partier 2011 inte tar ordet "företag" i sin mun när han talar om landets framtid. Och än mer anmärkningsvärt när han räknar upp allt som ska förbättras i välfärden. Jag trodde att det bara är vänsterpartiets Lars Ohly som idag på fullt allvar kan påstå att resurser till välfärden kan skapas utan livskraftiga företag och risktagande företagare.

Ett annat ord jag saknade i Juholts tal var "globalisering". Han nämnde EU och Europa och han nämnde USA och han talade om att andra länder t ex Kina tar över den ekonomiska utvecklingen i världen. Men kanske tycker han att begreppet "globalisering" inte är användbart i en ny social demokrati.

Att färdriktningen för socialdemokraternas nye partiordförande är vänster må ju vara. Men att Juholt sprider osäkerhet om det framtida pensionssystemet gjorde mig riktigt bekymrad. Svaret på frågan om hur framtida pensioner ska säkras på en rimlig nivå är: fler människor i arbete och därmed fler arbetade timmar totalt i Sverige. Och det vet socialdemokraterna! Att nu försöka ge sken av att pensionssystemets konstruktion kan behöva omprövas kan innebära en oro vid bedömningen av stabiliteten i Sveriges finanser. En mängd länder runt om i världen avundas oss som kunnat nå en mycket stark majoritet i riksdagen för ett stabilt pensionssystem. Inte minst med tanke på den demografiska utvecklingen.
Alla system behöver ha en kontinuerlig uppföljning, vilket finns när det gäller pensionssystemet. Men det är något annat än det Juholt signalerade i sitt tal.