Hur ska välfärdsresurserna skapas, Juholt?

Lyssnade i förmiddags på socialdemokraternas nya partiledare Håkan Juholts första tal i den rollen. Jag förstår att många s.k. vänstersossar är nöjda. Det ligger något i Göran Greiders kommentar om att något sådant har socialdemokrater inte hört de senaste 25 åren.
Det var många vackra ord om hur alla skulle få det bättre. Bättre skola, bättre sjukvård, bättre äldrevård, barnfattigdomen ska avskaffas, kvinnolönerna i den offentliga sektorn ska höjas, etc etc.
Lite elakt kan man ju undra om inte socialdemokraterna under sina långa regeringsinnehav åtgärdat detta. Tydligen inte. För inte ens en socialdemokrat kan väl påstå att partiet lämnat ifrån sig ett så bra Sverige 2006 och ändå förlorat regeringmakten? Inte heller skulle det väl vara särskilt trovärdigt att påstå att Alliansregeringen sabbat alltihop och trots detta blev omvald 2010?

Jag kan inte påminna mig att Juholts tal innehöll ordet "företag" eller för den delen "företagare" annat än i kritiken av vinstsugna vårdföretag och friskolor. Jag hoppas att det beror på någon stunds bristande uppmärksamhet från min sida. Annars är det ju riktigt illavarslande. Och faktiskt helt unikt! Att en nyvald partiordförande för ett av Sveriges största partier 2011 inte tar ordet "företag" i sin mun när han talar om landets framtid. Och än mer anmärkningsvärt när han räknar upp allt som ska förbättras i välfärden. Jag trodde att det bara är vänsterpartiets Lars Ohly som idag på fullt allvar kan påstå att resurser till välfärden kan skapas utan livskraftiga företag och risktagande företagare.

Ett annat ord jag saknade i Juholts tal var "globalisering". Han nämnde EU och Europa och han nämnde USA och han talade om att andra länder t ex Kina tar över den ekonomiska utvecklingen i världen. Men kanske tycker han att begreppet "globalisering" inte är användbart i en ny social demokrati.

Att färdriktningen för socialdemokraternas nye partiordförande är vänster må ju vara. Men att Juholt sprider osäkerhet om det framtida pensionssystemet gjorde mig riktigt bekymrad. Svaret på frågan om hur framtida pensioner ska säkras på en rimlig nivå är: fler människor i arbete och därmed fler arbetade timmar totalt i Sverige. Och det vet socialdemokraterna! Att nu försöka ge sken av att pensionssystemets konstruktion kan behöva omprövas kan innebära en oro vid bedömningen av stabiliteten i Sveriges finanser. En mängd länder runt om i världen avundas oss som kunnat nå en mycket stark majoritet i riksdagen för ett stabilt pensionssystem. Inte minst med tanke på den demografiska utvecklingen.
Alla system behöver ha en kontinuerlig uppföljning, vilket finns när det gäller pensionssystemet. Men det är något annat än det Juholt signalerade i sitt tal.