Hemlöshet är alltid en tragedi

I veckans nummer av det liberala nyhetsmagasinet NU är jag gästkrönikör. Min krönika handlar om det man kan kalla den osynliga hemlösheten d v s den syns inte i statistiken. Så beskrivs den av kyrkornas diakoner och av socialtjänsten. Den avser personer som hyresvärdar avvisar vid förfrågan om bostad därför att de har/har haft skulder och/eller betalningsanmärkningar. De nekas per automatik en bostad även om hen nu har en inkomst och kan betala hyran. Läs om 70-åriga Märta i Linköping som ÖstgötaCorrespondenten skrev om den 7 april.

Krönika tidningen NU nr 16/2016

Hemlöshet är alltid en tragedi

”Jag är alldeles hemlös” säger 70-åriga Märta i Östgöta Correspondentens reportage 7 april i år om den dolda hemlösheten i länet. Märta vill inte att artikeln ”blir en snyfthistoria”. Hon vill berätta varför hon idag vid 70 års ålder är hemlös och varit så sen ett år tillbaka. Hon har skulder men inte tillräckligt dålig ekonomi för att få ekonomiskt bistånd från socialtjänsten. Egentligen skulle hennes pension och bostadstillägg räcka till en hyra. Men hyresvärdarna ser bara skulderna och tidigare betalningsanmärkningar.

 Som tidigare kommunpolitiker har jag träffat hemlösa och jag har träffat hyresvärdar. När det är hyresvärdarnas marknad ökar kraven på den som behöver en bostad.  

I Sverige finns fyra hemlöshetssituationer som människor kan befinna sig i enligt Socialstyrelsen. Gemene man tänker väl oftast på s.k. uteliggare, vilka är en av grupperna. En annan grupp är den som saknar en egen bostad när hen skrivs ut från kriminalvården eller behandlingshem. Den tredje gruppen är de som får bostad på den sekundära bostadsmarknaden. Och så den fjärde gruppen. Dit räknas bland annat de som bor tillfälligt och kontraktslöst hos kompisar, bekanta, familj eller andra släktingar. Och där finns 70-åriga Märta!

Märta sover omväxlande hos något av sina barn och deras familjer. Hon känner sig alltid välkommen men det är inte ett eget hem där hon kan ha sina tillhörigheter. Hur vanlig är då Märtas bostadssituation? Ja, enligt kyrkornas diakoner och socialtjänsten så möter de den sortens hemlöshet allt oftare. En hemlöshet som inte syns i statistiken. Och det är betalningsanmärkningar och skulder som är orsaken till att hyresvärdarna sorterar bort dessa bostadssökande utan att kontrollera vilka ekonomiska förutsättningar hen nu har.

Hemlöshet är alltid en tragedi oavsett vem som drabbas. Men det som berörde mig så starkt med Märtas berättelse är att hon faktiskt kan betala en hyra trots tidigare betalningsanmärkningar. Hon har en uppgörelse med kronofogden och betalar av på sina skulder varje månad. Resten av pensionen och ett bostadstillägg räcker till en hyra. Låg visserligen men ändå. För Märta är ett eget hem viktigare än yta och annan ”lyx”.

Att generellt nekas tillträde till den reguljära bostadsmarknaden på grund av betalningsanmärkningar är inte acceptabelt. Vem som helst med en redan låg inkomst kan vid tex arbetslöshet, skilsmässa eller längre tids sjukdom tvingas till akuta ekonomiska lösningar som blir dyrbara utan att för den skull vara en slarvig person. En hyresvärd måste bemöda sig om att träffa bostadssökande och ta reda på de faktiska omständigheterna. Och vid detta möte kan det visa sig att personen, precis som Märta, idag kan betala hyran.

Jag hoppas verkligen att 70-åriga Märta snart får en egen dörr att sätta nyckeln i.

 

Svenskarna och EU enligt SIFO

SVT rapporterar idag att svenskarna har blivit mer negativa till EU. Vilken överraskning! Hade inte behövts en SIFO-mätning för att konstatera det. Under alla år som Sverige varit medlem - och dessförinnan med för den delen - så har befolkningens uppfattning för och emot unionen varierat alltefter dagsaktuella händelser.
Som flyktingfrågorna hanterats så kan jag tycka att den ökande tveksamheten har förtjänats. Att det europeiska samarbetet inte höll för den påfrestning som flyktingkatastrofen på Medelhavet inneburit blev säkert chockartat för många européer både i Sverige och i många andra EU-länder.
Sen finns naturligtvis de som menar att t ex Ungern reagerat helt rätt. Men de har väl sannolikt inte haft någon tilltro till samarbete i betydelsen gemensamt ansvar i kris tidigare heller. Nu har de bara fått sin negativa inställning och misstro stärkt.

Asylprövning ska grundas på skyddsbehov inte på könstillhörighet

Många debattörer har de senaste veckorna uppmärksammat det faktum är Sverige nu har en överskott på män jämfört med tidigare något mer jämnare könsfördelning i befolkningen. Orsaken till mansöverskottet idag och framöver beror på att betydligt fler pojkar/män än flickor/kvinnor kommer hit som flyktingar. Eftersom synen på kvinnors och mäns rättigheter och skyldigheter skiljer sig ganska avsevärt i många av de länder som merparten flyktingar för närvarande kommer ifrån menar en del debattörer att Sverige ska begränsa mottagandet av pojkar/män till förmån för flickor/kvinnor.
En sådan debattör är Catharina Alpkvist som i Corren den 18 februari gav sin bild av hur hon ser på asylpolitiken. 
Den utveckling hon vill se stämmer dåligt med asylrättens grunder, vilket jag också påpekar i mitt svar till henne. Självklart ska alla som bosätter sig i Sverige följa de lagar och regler som finns här, vilket jag också beskriver i artikeln. Men vi ska komma ihåg att patriarkala strukturer i andra länder inte bara drabbar kvinnor. Där finns utsatta minoriteter, HBT-personer och personer med funktionsvariationer som har starka skyddsbehov. Att pojkar/män bland dem skulle vägras asyl i vårt land på grund av förväntat mansöverskott här är fullständigt orimligt.
I det liberala nyhetsmagasinet NU nr 7/16 finns en mycket bra artikel i detta ämne. Undertecknare är företrädare för Liberala Ungdomsförbundet, Liberala Studenter, HBT-liberaler och Funktionella Liberaler. Artikeln finns tyvärr inte på nätet men kolla gärna i papperstidningen på närmsta bibliotek.

Kostnadsjakt sker på olika grunder

Efter tre veckor publicerade idag Corren min artikel om hur regeringen respektive Försäkringskassan bedömer orsakerna till kostnadsökningarna inom assistansersättningen resp sjukförsäkringen. Kommentera gärna!

Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år

I år 2016 har Sverige en födelsedag väl värd att fira, nämligen Tryckfrihetsförordningens tillkomst 1766. Det är detta historiska riksdagsbeslut från december 1766 som är grund för vår möjlighet som medborgare att fritt uttrycka tankar och åsikter i tryckt form utan myndigheters rätt att förhandsgranska eller på annat sätt utöva censur. Då infördes även offentlighetsprincipen dvs rätten att offentliggöra allmänna handlingar utan att straff kunde utdömas.
Correns avgående chefredaktör Anna Lindberg skriver om denna för vår demokrati så betydelsefulla förordning (Corren 31/12-15).
En person som bör nämnas särskilt i samband med Tryckfrihetsförordningens tillkomst är Anders Chydenius. Om hans roll i detta sammanhang kan man läsa i skriften Riksdagen, en svensk historia, av Stig Hadenius.

Inför 2016

 Önskar alla ett Gott Nytt År! Låt oss hoppas att de som nu är på flykt finner en fristad någonstans i världen. Tyvärr är vårt land inte längre en möjlig fristad. Låt oss också hoppas att den lilla glimt av chans till fredssamtal beträffande Syrien som kunnat skönjas de senaste veckorna kommer att leda till riktiga fredssamtal.

 

God Jul

Önskar alla en God Jul!