Hård FN-kritik mot Sverige igen

FN-kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter riktar på nytt skarp kritik mot Sverige för att inte leva upp till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Kritiken refereras bland annat i tidningen Dagen.

Kritiken avser de nya asyllagarna, samernas rättigheter som ursprungsfolk och begränsningarna inom personlig assistans för personer med funktionsnedsättningar.

Beträffande personlig assistans rekommenderar kommittén staten att ompröva de ekonomiska nedskärningar och de behörighetskriterier som gäller rätten till personlig assistans för personer med funktionsnedsättningar, vars rättigheter borde väga tyngre än ekonomiska överväganden.

Ylva L Hartmann, folkrättsexpert på Fonden för mänskliga rättigheter, även kallad MR-fonden, säger i artikeln, att ett övergripande problem i regeringens hållning till den här FN-konventionen är att regeringen hanterar rättigheterna som "politiska överväganden och något som man kan prioritera bort i besparingar". Och det är ju precis så som alla berörda och också vi som är engagerade för denna fråga nu upplever. Den verkliga bekräftelsen på att det är så regeringen ser på denna rättighetslagstiftning är finansminister Magdalena Anderssons uttalande om att besparingar måste ske på assistansersättningen på grund av det omfattande flyktingmottagandet.

Hartmann lyfter också regeringens ofta förekommande hänvisning till det kommunala självstyret. "Det gör att man kan dribbla bort en del av de här frågorna" säger hon.

Jag utgår från, inte minst mot bakgrund av Sveriges omfattande insatser för en plats i FN:s säkerhetsråd, att svenska regeringen anser FN och dess olika organ och konventioner är värda respekt. Dock har de berörda departementen (Social- resp Kultur) avböjt att kommendera FN-rekommendationerna till Sverige. Jag hoppas att detta avböjande beror på semester och inte på nonchalans.

Asylprövning ska grundas på skyddsbehov inte på könstillhörighet

Många debattörer har de senaste veckorna uppmärksammat det faktum är Sverige nu har en överskott på män jämfört med tidigare något mer jämnare könsfördelning i befolkningen. Orsaken till mansöverskottet idag och framöver beror på att betydligt fler pojkar/män än flickor/kvinnor kommer hit som flyktingar. Eftersom synen på kvinnors och mäns rättigheter och skyldigheter skiljer sig ganska avsevärt i många av de länder som merparten flyktingar för närvarande kommer ifrån menar en del debattörer att Sverige ska begränsa mottagandet av pojkar/män till förmån för flickor/kvinnor.
En sådan debattör är Catharina Alpkvist som i Corren den 18 februari gav sin bild av hur hon ser på asylpolitiken. 
Den utveckling hon vill se stämmer dåligt med asylrättens grunder, vilket jag också påpekar i mitt svar till henne. Självklart ska alla som bosätter sig i Sverige följa de lagar och regler som finns här, vilket jag också beskriver i artikeln. Men vi ska komma ihåg att patriarkala strukturer i andra länder inte bara drabbar kvinnor. Där finns utsatta minoriteter, HBT-personer och personer med funktionsvariationer som har starka skyddsbehov. Att pojkar/män bland dem skulle vägras asyl i vårt land på grund av förväntat mansöverskott här är fullständigt orimligt.
I det liberala nyhetsmagasinet NU nr 7/16 finns en mycket bra artikel i detta ämne. Undertecknare är företrädare för Liberala Ungdomsförbundet, Liberala Studenter, HBT-liberaler och Funktionella Liberaler. Artikeln finns tyvärr inte på nätet men kolla gärna i papperstidningen på närmsta bibliotek.

Så var det 2015

Nytt år, nya föresatser eller hur det nu är man brukar säga.
Med tanke på hur politikeråret 2014 slutade så får man hoppas att ett nytt år innebär en förnyelse av den politiska debatten. Det är inte ofta jag brukar benämna politisk debatt som käbbel. Men just nu känner jag att diskussionen om vilket blocks företrädare som sa vad på kvällen den 2 december börjar bli tjatig. Låt oss slippa mer av den varan på det nya året!

Det finns mängder av tunga uppgifter för svensk politik att ta itu med. Och för oss alla som medborgare att tänka till om och att delta i det offentliga samtalet kring.
Inte minst avseende flyktingmottagandet, som min partikollega Reza Zarenoe skriver om i Corren nyligen. Vägen framåt måste vara att finna vägar till arbete och egen försörjning, inte att försvåra möjligheterna att söka skydd i vårt land. I likhet med Reza Zarenoe delar jag inte KD:s förslag, som jag tycker var ett populistiskt förslag för att komma in i den politiska debatten. Ta t ex den del som handlade om att sänka etableringsersättningen för att "tvinga" fram ett aktivare deltagande i arbete och sysselsättning. Vilken vardag lever kristdemokraterna i, undrar jag? Fråga vilken flykting som helst om hen vill ha ett jobb så är svaret JA. Men det finns ju inga jobb för dem att få hur gärna de än vill. Etableringsersättningen är inte överdådig vågar jag påstå. 308 kr/dag x 5 dagar/vecka för en ensamstående vuxen person vid deltagande i heltidsaktiviteter.

Som sagt, bättre förslag behöver tas fram under 2015. Förslag där utgångspunkten inte är att begränsa svenskt mottagande utan att ge bättre möjligheter till jobb och försörjning.

Många andra frågor behöver också debatteras och politiska förslag förhandlas och beslutas. Mer om detta i kommande blogginlägg.