FN-kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter riktar på nytt skarp kritik mot Sverige för att inte leva upp till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Kritiken refereras bland annat i tidningen Dagen.
Kritiken avser de nya asyllagarna, samernas rättigheter som ursprungsfolk och begränsningarna inom personlig assistans för personer med funktionsnedsättningar.
Beträffande personlig assistans rekommenderar kommittén staten att ompröva de ekonomiska nedskärningar och de behörighetskriterier som gäller rätten till personlig assistans för personer med funktionsnedsättningar, vars rättigheter borde väga tyngre än ekonomiska överväganden.
Ylva L Hartmann, folkrättsexpert på Fonden för mänskliga rättigheter, även kallad MR-fonden, säger i artikeln, att ett övergripande problem i regeringens hållning till den här FN-konventionen är att regeringen hanterar rättigheterna som "politiska överväganden och något som man kan prioritera bort i besparingar". Och det är ju precis så som alla berörda och också vi som är engagerade för denna fråga nu upplever. Den verkliga bekräftelsen på att det är så regeringen ser på denna rättighetslagstiftning är finansminister Magdalena Anderssons uttalande om att besparingar måste ske på assistansersättningen på grund av det omfattande flyktingmottagandet.
Hartmann lyfter också regeringens ofta förekommande hänvisning till det kommunala självstyret. "Det gör att man kan dribbla bort en del av de här frågorna" säger hon.
Jag utgår från, inte minst mot bakgrund av Sveriges omfattande insatser för en plats i FN:s säkerhetsråd, att svenska regeringen anser FN och dess olika organ och konventioner är värda respekt. Dock har de berörda departementen (Social- resp Kultur) avböjt att kommendera FN-rekommendationerna till Sverige. Jag hoppas att detta avböjande beror på semester och inte på nonchalans.
2 kommentarer:
Normalt brukar ju FN:s kritik tas på allvar av medlemsländerna och felaktigheter rättas till.
Denna totala nonchalans borde leda till någon form av sanktioner. Men så länge det räcker med "skäm" så händer ingenting! Tydligen viktigare att hantera globala frågor på ett sätt som ger eko i stora världen än att följa upp konventionen om mänskliga rättigheter i Sverige.
Ja, eftersom sanktioner tydligen saknas så är det desto viktigare att vi som bryr oss om att mänskliga rättigheter tillämpas både i Sverige och i världen i övrigt,uppmärksammar hur regeringen nu kommer att hantera denna allvarliga kritik. Om inget händer behövs ett kraftfullt opinionsarbete.
Skicka en kommentar