Pågående migrationssamtal

Det har väl knappast undgått någon samhällsintresserad svensk att regeringen tillsammans med övriga riksdagspartier försöker komma fram till en långsiktigt hållbar uppgörelse kring hur Sverige ska hantera migrationsfrågor när den nu gällande ordningen upphör i juli 2021. Att en långsiktig hållbar överenskommelse behövs tycks vara det (nästan) enda som förenar partierna. Hur den ska se ut är betydligt svårare att enas kring. Efter flyktingkatastrofen 2015 och det snabbstopp eller "andrum" som advokat Viktor Banke skriver i boken med samma namn beslutades så har det varit svårt att se hur ett riksdagsbeslut kring en långsiktigt hållbar migrationspolitik ska se ut. Liberalernas Fredrik Malm beskriver tre problem som måste åtgärdas (tidningen NU nr 27/20). De tre problemen är, enligt Malm,
-att det idag saknas konsekvens för de som stannar kvar i Sverige trots avslagsbeslut, vilket har skapat ett misstroende mot migrationspolitiken. Vilket bland annat har gynnat främlingspolitiska strömningar i samhället.
-att det finns brister i rättssäkerheten d v s det råder alltemellanåt tvivel kring hur väl underbyggt ett beslut är. Sådana beslut är livsavgörande för individen och hög rättssäkerhet måste garanteras.
-att kostnaderna för ett omfattande flyktingmottagande är stora initialt. Inte minst på grund av den svenska stelbenta arbetsmarknadspolitiken, som gör att människor inte kommer i arbete och egen försörjning så snabbt som möjligt.

Utöver snabbstoppet genom riksdagsbeslutet sommaren 2016 tillkom även den s.k. gymnasielagen 2018 beslutat av en oenig riksdag och med avrådan från Lagrådet. Personligen tyckte jag då och tycker fortfarande att riksdagens alla partier kunde ansträngt sig mer att gemensamt försökt hitta en lösning för dessa ungdomar som kommit rejält i kläm genom beslutet 2016. Med fler som tänkt kanske lagen blivit mer begriplig. För tanken var god om än svår att genomföra med hög rättssäkerhet som grund. Som nyvald partistyrelseledamot i Liberalerna hösten 2017 upplevde jag att det var "väldigt bråttom" för både (L) och en del andra partier att besluta om avslag på förslaget. Man ville helt enkelt inte hitta en kompromiss till gagn för dessa ungdomar.
Därför blev jag mycket glad när jag läser dagens DN-artikel https://www.dn.se/debatt/stark-svensk-humanitet-lat-de-ensamkommande-stanna/. Artikeln är undertecknad av bl a Hans Blix (L) tidigare utrikesminister. Artikeln är så fylld av humanism, mänsklig värme och klokskap så jag skulle egentligen vilja citera hela texten. Men jag väljer artikelförfattarnas slutbudskap och rekommenderar de som läser mitt inlägg att ta del av hela artikeln. Övriga artikelförfattare är Jan Eliasson (S) tidigare utrikesminister samt Alf Svensson (KD) tidigare biståndsminister.

Det är därför dags att göra rätt när det gäller Sveriges hantering av barn och unga som kom till vårt land i samband med den stora flyktingströmmen 2015/2016. Regering och riksdag ska snart besluta om migrationskommitténs förslag till en långsiktigt hållbar, human, rättssäker och effektiv framtida migrationspolitik. Det är en svår och grannlaga uppgift. Man bör börja med att rätta till den misslyckade hanteringen av dessa ungdomar. För den hanteringen har Sverige mött kritik från bland annat Human rights watch och FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.

Permanenta uppehållstillstånd bör beviljas ungdomarna som kom hit innan den tillfälliga lagen trädde i kraft, sommaren 2016. Låt ungdomarna äntligen få andas ut, tryggt fortsätta sina liv här och bidra till Sveriges framtid. De – och många med dem – har väntat länge nog på detta. Så kan ett sår i vårt samhälle börja läkas och Sveriges humanitära traditioner stärkas.

Läs kloka Peter Wolodarski

Den här veckan har de flesta av mina blogginlägg haft anknytning till flyktingsituationen i världen. Och idag tänker jag "bara" uppmana mina läsare att ta del av kloka Peter Wolodarskis inlägg i dagens DN.
Mina blogginlägg under veckan
Ge flyktingarna lagliga vägar till Europa
Murar ett trubbigt vapen
Bättre än väntat för ensamkommande flyktingbarn

Härbärge öppnas i Linköping för EU-migranter

I mitt senaste blogginlägg skrev jag om EU-migranterna, eller tiggarna på våra gator, som en del uttrycker det. Idag har kommunstyrelsen tagit beslut om bidra ekonomiskt till ett härbärge under vintern. Både härbärget och andra insatser som mat, kläder, möjlighet att duscha och att få rådgivning sker hos Stadsmissionen tillsammans med kyrkor i Linköping.
Ryttargårdskyrkan upplåter sin motionshall som sovsal under vintern, läs mer på Corren.

Precis som när socialdemokraternas tidigare partiledare Göran Persson varnade för social turism när de baltiska staterna kom med i EU, så tror en och annan att det ska välla in EU-migranter till kommunen när de får övernattningsmöjligheter. Det tror jag inte alls. Det är i sanning ingen lyxtillvaro för dessa rumäner, bulgarer m fl, som kommer till vårt land i hopp om att få ihop lite pengar till familjens försörjning i hemlandet.
Vad har de att berätta vid hemkomsten som skulle locka andra att resa hit?
De kan berätta att de fått en hyggligt bemötande, de flesta dagar lite mat, en varm dusch och under den kallaste tiden fått sova inomhus i en sovsal med många andra.
Men drömmen om ett jobb för att tjäna ihop pengar till familjen hemma, den drömmen gick inte i uppfyllelse i Sverige heller.

Som jag också skrev i mitt tidigare blogginlägg så måste påtryckningarna öka gentemot bl a Rumänien och Bulgarien att verkligen ta krafttag för att den egna befolkningen ska kunna försörja sig. I en artikel i DN idag skriver folkpartisterna Lotta Edholm och Erik Scheller att de insatser som självklart ska göras för de enskilda individer som tar sig hit, borde "faktureras" deras hemländer.
För det saknas inte möjligheter i dessa länder. T ex så har Rumänien inte utnyttjat mer än 20 % av tillgängliga medel ur den Europeiska socialfonden under den senaste sexårsperioden, enligt Edholm och Scheller.