Kolla reseförsäkringen före utlandsresan!

Igår presenterade regeringen ett förslag till s.k. konsulär katastrofinsats d v s vilken hjälp vi svenskar kan förvänta oss av UD och svenska staten om en stor kris eller katastrof inträffar när vi befinner oss utomlands. Efter flodvågskatastrofen/tsunamin 2004 och Libanonkriget ett par år senare konstaterade regeringen att, trots många förbättringar av svensk beredskap i liknande situationer, ytterligare en fråga behövde utredas och klarläggas. Det handlade om hur och i vilken omfattning svenskar, som drabbas av sådana händelser utomlands, kan hjälpas.

Våren 2007 tillsattes Kommittén om statens ansvar vid katastrofer utomlands med Mats Svegfors som ordförande. Kommittén bestod av parlamentariker från riksdagspartierna, där jag representerade Folkpartiet liberalerna. Utöver den politiska sfären fanns också företrädare för försäkrings- respektive resebranschen. Kommittén lämnade sitt betänkande Konsulär katastrofinsats (SOU 2008:23) våren 2008.

Jag har väntat på att regeringen skulle presentera ett förslag, eftersom det är en viktig fråga för den enskilde medborgaren den dag krisen drabbar vederbörande. De flesta lever i tron att samma service och stöd ges i en sådan situation som när en allvarlig händelse inträffar här hemma.

Kommittén underströk att det i första hand är individen själv som ansvarar för sin säkerhet och inte staten. Jag har inte hunnit läsa propositionen men vad jag kan se av Carl Bildts DN-artikel igår och regeringens pressmeddelande så har lagförslaget samma innebörd.

När blir situationen en katastrof? Det diskuterade vi mycket i utredningen och jag har skrivit kort om det i en artikel i det liberala nyhetsmagasinet NU våren 2008.
"Är då en sådan händelse alltid att betrakta som en katastrof, där staten måste gripa in med en insats? Svaret ges lättast om frågan inriktas på följderna av händelsen. Har människor dödats eller skadats eller finns risk för detta? Antalet berörda svenskar och deras behov av t ex evakuering, sjukvård mm? Finns möjligheter att möta dessa behov via reseföretag, försäkringsbolag m fl? Räcker det drabbade landets egna resurser?"

Diskussionen med försäkringsbranschens företrädare var intressant. Många människor har uppfattningen att försäkringsbolagen lovar runt, när de vill sälja försäkringar. När sedan katastrofen inträffar, då är det krångligt att få ut ersättningen och det tar väldigt lång tid. Mycket ska bevisas. Därför pressade vi branschens företrädare ganska rejält kring frågan: kan medborgarna nu lita på att försäkringen ger täckning?

Efter riksdagsbehandling och beslut under våren kommer nu att finnas ett tydligt regelverk kring ansvarsfördelning mellan staten och medborgarna om och när en katastrof inträffar utomlands, där svenskar drabbas. För att det kommer att inträffa kan vi vara säkra på. Däremot inte var, av vilket slag och i vilken omfattning.

Andra som bloggat i frågan: Juridikbloggen

Landstingets Äldreuppdrag

Dagens landstingsmöte bjöd på intressanta föredragningar kring det s.k. Äldreuppdraget. Ett uppdrag som Vårdsamverkansberedningen jobbar med tillsammans med länets 13 kommuner.
Dagens tema var: "Att vara äldre i Östergötland år 2020". Utöver landstingets egna medarbetare så deltog Barbro Westerholm, riksdagsledamot för (FP) och Äldreboendedelegationens ordförande och Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på SACO.
Rubiken för deras respektive anföranden var "Att vara äldre 2020 - så vill jag ha det".

År 2020 kan tyckas långt borta men det är faktiskt bara tio år dit. Barbro berättade att då är hon 87 år medan Gunnar är tjugo år yngre. Bådas berättelser var mycket inspirerande och även mycket tänkvärda.

En del brukar säga att det enda man vet om framtiden det är att den inte blir det man tror. Trots detta så måste olika samhällsfunktioner ha en planering för det man på mer eller mindre goda grunder kan tro.

Jag är inte landstingsledamot men eftersom mötet var öppet för allmänheten tog jag chansen att lyssna. Rubriken "Att vara äldre i Östergötland år 2020" kan enkelt översättas till "Att vara äldre i Linköping år 2020". Allt som sades var inte nytt för mig men inspirerade ändå till tankar om hur jag kan tala om denna framtidsplanering i valrörelsen.

Barnperspektivet i LSS

Regeringen lämnar inom kort en LSS-proposition till riksdagen. En av de viktigaste förslagen är att barns inflytande regleras i LSS (Lag om stöd och service till funktionshindrade) på samma sätt som i socialtjänstlagen (SoL).

”Många syns inte men finns ändå” skrev Barnombudsmannen i sin årsrapport redan 2002. Rapporten handlade om barns osynlighet i lagstiftningen bl a LSS. Hittills har barn sällan givits möjlighet att komma till tals vid bedömning av insatser för barnet självt eller i familjen. För även utformningen av stödet till en förälder med funktionsnedsättning påverkar barnen i familjen.

Men nu blir det ändring på det. Läs min artikel i Corren idag.

Andra angelägna förändringar är bestämmelser om tillstånd och tillsyn rörande anordnandet av personlig assistans, som hittills varit i stort sett oreglerat. Också detta är förslag från LSS-utredningen.

Mycket återstår att göra från regeringens sida för att ta tillvara utredningsförslagen. Jag hoppas att Socialdepartementet inte dröjer för länge för då finns risk att utredningsmaterialet inte är helt aktuellt. Trots att representationen i kommittén var mycket bred så fanns en mängd förslag och synpunkter i remissvaren. Jag förstår att det tar tid att bearbeta dem men utredningen lämnades dock redan i augusti 2008 så det börjar bli dags för ett något högre tempo.

Näringsdepartementet på fel spår beträffande kommunal näringsverksamhet

Nu vill Näringsdepartementet återigen utreda möjligheter att ge kommunerna laglig rätt att ha vinstdrivande bolag. År 2007 utreddes huruvida det var möjligt att ge kommuner och landsting ett generellt undantag från självkostnadsprincipen när de agerar på en konkurrensutsatt marknad.
När lagförslaget presenterades blev kritiken från bl a Konkurrensverket och Svenskt Näringsliv bitsk. Konkurrensverket menade och menar fortfarande enligt en intervju med konkurrensrådet Per-Arne Sundbom i Riksdag & Departement att problemet är att kommunerna i stor utsträckning bedriver olaglig verksamhet. Det vore bättre att se över kommunallagen enligt Sundbom. Tydligare gränser för vad kommunerna får göra och bättre rättsliga medel för företagen är en bättre väg att gå, enligt Konkurrensverket.

En förändring i rätt riktning har regeringen dock genomfört. Den nya lagen handlar om konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet och gäller sedan årsskiftet. Det nya är att domstol kan förbjuda en kommun, ett kommunalt företag eller ett landsting att bedriva en viss näringsverksamhet om den snedvrider eller hämmar konkurrensen.

När nu Näringsdepartementet tagit detta steg för att rensa upp i den kommunala bolagsdjungeln, varför då tillsätta en utredning som upplevs gå i motsatt riktning? Dessutom med i stort sett samma inriktning som den som sågades för ett par år sedan.
Obegripligt som jag ser det. I stället borde en regering, som vill öka det privata företagandet i landet, ytterligare begränsa den kommunala näringsverksamheten.

Jubileumsfest hos Folkpartiet i Motala

Mina liberala vänner i Motala avslutade igår kväll sitt hundraårsjubiléum med en fest på restaurang Bella Notte. 100-årsdagen inföll förra året 2009 och har uppmärksammats i olika sammanhang under ett års tid. Höjdpunkt och avslutning av firandet skedde alltså igår i samband med föreningens årsmöte.

Särskilt inbjudna var riksdagsledamöter och fd riksdagsledamöter från Östergötland samt Gunnar Andrén från Stockholm. Gunnar är riksdagsledamot för FP och har tidigare varit chefredaktör för det liberala nyhetsmagasinet NU. Han har mycket kunskap om FP:s historia och en fantastisk insikt om vad som hänt runtom i FP-landet under årens lopp och om personer som betytt mycket för partiet. Utöver ett intressant anförande så fick han äran att utdela Karl Staaf-medaljer till välförtjänta folkpartister i Motala.

Det är alltid så roligt att komma till Motalas folkpartister. Man känner sig verkligen välkommen och medlemmarna verkar ha mycket trevligt tillsammans. Kjell Fransson, som är föreningens ordförande och partiets kommunalråd, är en riktig samarbetsmänniska, vilket förstås påverkar hela avdelningen.

Jag har haft förmånen att vara i Motala många gånger. Först som ledamot av FP:s partistyrelse och sedan som riksdagsledamot. Alla inbjudna fick berätta några minnen med speciell koppling till Motala. Den nu så aktuella Skepparpinan hör till mina minnen förstås. Att räkna förbipasserande tunga fordon från ett rum i kommunhuset hör inte till vanligheterna vid politikerbesök. Men det var ett effektivt sätt att engagera mig och andra rikspolitiker att kämpa för ett byggande av förbifarten och bron. Nu har det givit resultat. I veckan tecknades byggavtal och om några månader (när snön smält) tas första spadtaget.

Motala är en av de kommuner i landet, där socialdemokrater varit ganska orubbade vid makten. Ända tills 2006. Nu är FP med och styr och det med den äran. Kommunen har utvecklats, framtidstron spirar och gamla surdegar som det tidigare s-styret inte klarat av på årtionden löses nu undan för undan. Det är bara att önska nuvarande kommunledning med folkpartivännerna i spetsen ett stort LYCKA TILL inför valet i höst! Själv bidrar jag gärna i egenskap av riksdagskandidat.

Let´s Dance

Har sett på kvällens Let´s Dance i TV4. En trevlig underhållning och njutbart att se framförallt de professionella dansarna. Några av dem tycks väl ändå ha en hopplös uppgift.
Nu befriades Marcus Birros "tränare", i kväll eftersom tittarna inte tyckte att han skulle dansa vidare. Juryn, som till skillnad från vissa tittare, bedömer uppvisningen på golvet, har nog tyckt så länge.
Min tro att många tittare röstar efter något annat än dansuppvisningen styrks av att Willy fortfarande dansar vidare. Återstå att se hur länge. Man får väl i allsin dar hoppas att karln inte vinner hela tävlingen.

Nu blir det en titt på Facebook och sedan sängen med boken "Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?" av Nisse Simonsson. Maken är på logemöte(det blir nog sent) och hunden har gått och lagt sig efter vår kvällspromenad.

Allt om den nya lärarutbildningen

I lördags skrev jag om den del som handlar om lågstadielärarutbildningen. Idag har utbildningsminister Jan Björklund och högskoleminister Tobias Krantz, båda folkpartister, presenterat hela paketet, läs här.

Hur mottas då förslaget från lärarhåll? Här några synpunkter från de båda lärarförbunden.

Det förslag som regeringen presenterar idag till ny lärarutbildning får starkt stöd från Lärarnas Riksförbund, samtidigt som kravet på en ny lärarlegitimation ökar. — Det absolut bästa med det nya förslaget är att regeringen vågar differentiera lärarutbildningen utifrån skolans verksamhet och behov, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Läs mer om vad Lärarnas Riksförbund tycker.

Sveriges Lärarförbunds ordförande Eva-Lis Sirén: "Regeringen har lyssnat på oss"Lärare som undervisar från förskoleklass och uppåt får i propositionen en minst fyraårig utbildning, något Lärarförbundet länge har krävt för alla delar av lärarutbildningen.- Regeringen har lyssnat på oss när det gäller lärare som ska undervisa i år 4-6 och nu får möjlighet att fördjupa sig. Vi är också glada över att utbildningen för lärare i år 7-9 ger ämnesdjup i tre ämnen och omfattar 4,5 år, säger Eva-Lis Sirén.
Men hon ger också lite ris läs här.

Av naturliga skäl dröjer det ett antal år innan den nya lärarutbildningen får effekt för eleverna ute i klassrummen. Men Folkpartiet och Alliansregeringen har levererat det man lovade. Vissa dagar känns det bättre än vanligt att vara folkpartist. Idag är en sådan dag!

Andra som bloggat om lärarutbildningen: Ulf Nilsson, Johan Pehrson, Lärarförmedlarna
Media som refererar: DN, SvD