Intressant om förluster i välfärden

I Dagens Samhälle nr 20/2016 skriver Nima Sanandaji, chef för tankesmedjan European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR) en tankeväckande artikel med rubriken "Välfärdens förluster behöver diskuteras". Artikeln kan ses som en motvikt mot uppmärksamheten på vinster i välfärden.
I artikeln beskrivs en utredning som kartlagt de stora sjukhusens ekonomi. Utredningen visar att den stora utmaningen i stället handlar om det rakt motsatta, nämligen förluster i välfärden.
I artikeln beskrivs bl a Konkurrensverkets kartläggning som visar att 48 % av de offentligt drivna vårdcentralerna gick med underskott år 2012.

Den nystartade tankesmedjan ECEPR (se ovan) har gått igenom årsredovisningar från åren 2012, 2013 och 2014 för landsting och regioner i Sverige. Ett fåtal av sjukhusen visar plusresultat. Övriga drivs med omfattande förluster enligt tankesmedjans redovisning. Förlusterna synes dessutom ha ökat under de granskade åren.

Föreställningen att vinster i välfärden är det stora problemet dominerar fortfarande det politiska samtalet enligt artikelförfattaren. Vilket är lätt att instämma i. Författarens slutkläm är
"Är det inte dags att rikta större fokus mot förlusterna i välfärden, och diskutera hur de kan åtgärdas? När tillsätter regeringen en utredning om hur vi kan få bukt med denna aktuella samhällsutmaning?"

Ja, Stefan Löfvén, när tillsätter regeringen en sådan utredning?

Näringsdepartementet på fel spår beträffande kommunal näringsverksamhet

Nu vill Näringsdepartementet återigen utreda möjligheter att ge kommunerna laglig rätt att ha vinstdrivande bolag. År 2007 utreddes huruvida det var möjligt att ge kommuner och landsting ett generellt undantag från självkostnadsprincipen när de agerar på en konkurrensutsatt marknad.
När lagförslaget presenterades blev kritiken från bl a Konkurrensverket och Svenskt Näringsliv bitsk. Konkurrensverket menade och menar fortfarande enligt en intervju med konkurrensrådet Per-Arne Sundbom i Riksdag & Departement att problemet är att kommunerna i stor utsträckning bedriver olaglig verksamhet. Det vore bättre att se över kommunallagen enligt Sundbom. Tydligare gränser för vad kommunerna får göra och bättre rättsliga medel för företagen är en bättre väg att gå, enligt Konkurrensverket.

En förändring i rätt riktning har regeringen dock genomfört. Den nya lagen handlar om konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet och gäller sedan årsskiftet. Det nya är att domstol kan förbjuda en kommun, ett kommunalt företag eller ett landsting att bedriva en viss näringsverksamhet om den snedvrider eller hämmar konkurrensen.

När nu Näringsdepartementet tagit detta steg för att rensa upp i den kommunala bolagsdjungeln, varför då tillsätta en utredning som upplevs gå i motsatt riktning? Dessutom med i stort sett samma inriktning som den som sågades för ett par år sedan.
Obegripligt som jag ser det. I stället borde en regering, som vill öka det privata företagandet i landet, ytterligare begränsa den kommunala näringsverksamheten.