De senaste dagarna har debatten om förbud mot tiggeri eller inte ska införas i Sverige blossat upp igen. Då detta nog kan bli ett ganska långt inlägg vill jag direkt säga, att jag är helt emot ett förbud. Ingen tigger för att slippa jobba. Man tigger för att det är den enda försörjning som står till buds! Sverige måste i stället för förbud arbeta än intensivare inom EU för att sätta press på framförallt Rumänien och Bulgarien. De samarbetsavtal som regeringen förra året träffade med Rumänien respektive Bulgarien kommer inte att ge effekt inom de närmaste åren. Dessutom tycks regeringen mist tron på sin egen förmåga att åstadkomma något via dessa avtal. Det är beklagligt.
Regeringen, eller åtminstone delar av den nämligen socialdemokraterna, diskuterar nu frågeställningen offentligt. "Vi måste få bort det. Det strider mot den svenska modellen" säger Stefan Löfvén. Alltså, allt som händer i Sverige år 2016 och som, enligt Stefan Löfvén, inte kan rymmas inom "den svenska modellen" ska bekämpas och helst förbjudas. Visst finns det mycket att värna om i den svenska modellen men när världen förändras så måste väl också Sverige påverkas, eller? Tiggeri på öppen gata har inte setts här på många år. Men betyder det att det inte finns fattiga människor? Nog kan vi se personer samla tomburkar i papperskorgar och rota kring i soptunnor, eller hur? Nog ser vi människor sova i trappuppgångar för att de är hemlösa. Även om hemlösheten kan ha många orsaker så är brist på pengar till hyra ett skäl.
När vi svenskar nu under ett antal år sett tiggare utanför butiken när vi fredagshandlar, då mår vi dåligt. I början dövade de flesta av oss samvetet med en slant i muggen. Men tiggarna fortsatte ju att sitta där och ge oss dåligt samvete trots att statsministern säger att de inte passar in i den svenska modellen. Och nu tycks han ha svenskarna med sig jämfört med för två år sen. Aftonbladet redovisar i en aktuell genomförd opinionsundersökning att 57 % tycker att ett förbud är ett bra förslag. I september 2014 var motsvarande siffra 38 %.
Varför är tiggarna (eller EU-migranterna som de flesta valde att kalla dem för tidigare) här? Den frågan tycks helt bortglömd. Innan vissa sydeuropeiska länders ekonomier kollapsade, sökte sig arbetslösa rumäner och bulgarer (oftast romer) till dessa länder. Där gick det ofta att få tillfälliga jobb under kortare tid. Med den ekonomiska krisen i Sydeuropa vändes blickarna mot Norden bl a Sverige. Den fria rörligheten inom EU gav fler möjligheter. Vad de inte visste var att några tillfälliga jobb som kunde ge pengar i handen att skicka hem inte finns här. Så vad göra? Jo, tigga.
Och nu har en majoritet av svenskarna tröttnat på att se fattiga människor och då är vissa politiker snabba att haka på opinionen. Förbjud tiggeriet så kanske några förlorade röster till Sverigedemokraterna i förra valet återvänder 2018. Framförallt tycks det gälla socialdemokrater och moderater. Widar Anderssons krönika i Corren idag tar upp detta avseende socialdemokraterna.
Men löser det några problem? Kan Sverige förvägra dem att komma hit? Nej, i varje fall inte om man inte tänker ta strid i EU om den fria rörligheten. Alltså kommer fattiga och arbetslösa rumäner och bulgarer förmodligen fortsätta komma även om de blir färre. Ska Sverige ändra på möjligheten att försörja sig på kortvariga jobb? Knappast bl a på grund av det strider mot den svenska modellen. Konsekvens blir alltså att en redan överbelastad polis ska gripa dem. Och ett lika överbelastat rättsväsende ska se till att de blir dömda. Det visar med all önskvärd tydlighet att ett förbud inte är lösningen.
Visar inlägg med etikett Romer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Romer. Visa alla inlägg
lördag 20 augusti 2016
söndag 29 november 2015
Livezilor, Bukarest - Expressen idag
Ett skrämmande reportage av Magda Gad (text) och Christoffer Hjalmarsson (foto) om bostadsområdet Livezilor, Bukarest i Rumänien. Fattigdom, droger, brottslighet, arbetslöshet, socialt utanförskap utan dess like. Och mitt i allt detta elände - barn i alla åldrar. Barn som ser sina föräldrar och deras vänner dagligen droga sig. Självklart ingen ordnad skolgång för dessa barn. Och om några skulle gå i skolan, som är gratis, så hur och var ska de kunna läsa läxor och göra andra förberedelser för att ha nytta av sin skolgång? T ex få sova ordentligt, få mat på bestämda tider. Ja, allt det som i ett normalt fungerande samhälle anses vara en förutsättning för en god uppväxt.
Reportaget berättar att ca 1 miljon människor bor i getton i Rumänien och många är romer. Men den gemensamma nämnare i Livezilor är inte främst etnicitet utan socialt utanförskap. Och ett utanförskap som ingen tror sig kunna lämna genom arbete och försörjning. Livezilor lämnar man bara genom döden. Och de som bor där betraktas - av sig själva och av omgivningen - som levande döda.
Elena, 78 år, bor kvar i den arbetarbostad hon haft sen länge. Under Ceausescu-tiden var det ordning och reda, säger Elena. Då växte det rosor mellan husen. Nu bor bara socialt utslagna i området. Själv väntar hon bara på döden, som hon har förberett väl. Kista och de kläder hon vill begravas i finns framme i lägenheten.
Med den jämförelsen som Elena gör är det lätt att tycka att det var bättre under kommunisttiden.
Men det rumänska folket levde under en enorm ofrihet som alltid i diktaturländer. När kommunismen föll runt om i Östeuropa trodde åtminstone omvärlden att folk skulle få det bättre. Och det har man också fått men det finns också delar av bl a Rumänien där benämningen "helvetesgränd" är befogad.
Medlemskapet i EU skulle bidra till ett bättre liv för landets alla medborgare. Och så kunde det ha blivit om landet använt de ekonomiska möjligheter som medlemskapet medförde. Att regeringen inte gjort så har blivit uppenbart för omvärlden när EU-migranterna (tiggarna) började dyka upp på gatorna i svenska städer. I dagens reportage i Expressen beskrivs att många invånare i Livezilor reser ut bland annat till Sverige för att tigga eller stjäla. Jag hoppas att denna beskrivning inte leder till än mer hot mot rumänska EU-migranter i Sverige. Att människor tigger väcker oftast medlidande men att de medvetet stjäl väcker naturligtvis bara antipati. De svenskar som redan anser att EU-migranterna "bara är här för att stjäla" får tyvärr viss bekräftelse på sin uppfattning. Att både stöld och tiggeri i dessa fall har samma orsaker förbättrar inte situationen.
Sverige har genom både förra och nuvarande regering försökt förmå den rumänska regeringen att minska den sociala utsattheten för de medborgare som lever i misär. Hjälporganisationer som Hjärta till Hjärta, Röda Korset m fl gör ett fantastiskt arbete med de viktigaste delarna nämligen arbete för de vuxna och skolgång för barnen. Men det tar tid för det finns så många områden och så många medborgare som behöver "lyft-hjälp". Och inte bara i Rumänien. Vi ska påminna oss om att de organisationer som framgångsrikt bedriver hjälpverksamhet i Rumänien också gör det i andra länder med likartad social misär för många av sina medborgare.
Reportaget berättar att ca 1 miljon människor bor i getton i Rumänien och många är romer. Men den gemensamma nämnare i Livezilor är inte främst etnicitet utan socialt utanförskap. Och ett utanförskap som ingen tror sig kunna lämna genom arbete och försörjning. Livezilor lämnar man bara genom döden. Och de som bor där betraktas - av sig själva och av omgivningen - som levande döda.
Elena, 78 år, bor kvar i den arbetarbostad hon haft sen länge. Under Ceausescu-tiden var det ordning och reda, säger Elena. Då växte det rosor mellan husen. Nu bor bara socialt utslagna i området. Själv väntar hon bara på döden, som hon har förberett väl. Kista och de kläder hon vill begravas i finns framme i lägenheten.
Med den jämförelsen som Elena gör är det lätt att tycka att det var bättre under kommunisttiden.
Men det rumänska folket levde under en enorm ofrihet som alltid i diktaturländer. När kommunismen föll runt om i Östeuropa trodde åtminstone omvärlden att folk skulle få det bättre. Och det har man också fått men det finns också delar av bl a Rumänien där benämningen "helvetesgränd" är befogad.
Medlemskapet i EU skulle bidra till ett bättre liv för landets alla medborgare. Och så kunde det ha blivit om landet använt de ekonomiska möjligheter som medlemskapet medförde. Att regeringen inte gjort så har blivit uppenbart för omvärlden när EU-migranterna (tiggarna) började dyka upp på gatorna i svenska städer. I dagens reportage i Expressen beskrivs att många invånare i Livezilor reser ut bland annat till Sverige för att tigga eller stjäla. Jag hoppas att denna beskrivning inte leder till än mer hot mot rumänska EU-migranter i Sverige. Att människor tigger väcker oftast medlidande men att de medvetet stjäl väcker naturligtvis bara antipati. De svenskar som redan anser att EU-migranterna "bara är här för att stjäla" får tyvärr viss bekräftelse på sin uppfattning. Att både stöld och tiggeri i dessa fall har samma orsaker förbättrar inte situationen.
Sverige har genom både förra och nuvarande regering försökt förmå den rumänska regeringen att minska den sociala utsattheten för de medborgare som lever i misär. Hjälporganisationer som Hjärta till Hjärta, Röda Korset m fl gör ett fantastiskt arbete med de viktigaste delarna nämligen arbete för de vuxna och skolgång för barnen. Men det tar tid för det finns så många områden och så många medborgare som behöver "lyft-hjälp". Och inte bara i Rumänien. Vi ska påminna oss om att de organisationer som framgångsrikt bedriver hjälpverksamhet i Rumänien också gör det i andra länder med likartad social misär för många av sina medborgare.
onsdag 25 september 2013
Romer och registrering
Deltog idag i romernas manifestation i Linköping mot den registrering av romer som uppdagats hos Skånepolisen. God uppslutning, där blandade känslor ventilerades. Ilska, oro, stor besvikelse. Linköpings kommun är en av de fem pilotkommuner som regeringen utsett i projektet romsk inkludering. Inget lätt uppdrag men samarbetet med de olika föreningarna, kommunens olika verksamheter och brobyggarnas fantastiska arbete för projektet framåt.
Flera av brobyggarna deltog idag vid manifestationen och genomgående poängterade de alla att den tillit mellan romer och det svenska samhället som sakta men säkert byggs upp nu riskerar att brista.
Från kommunen talade jag och vår borgmästare och vi försäkrade båda att vi djupt beklagar och tar avstånd från det som framkommit. Jag fick även möjlighet att berätta att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, där jag representerar Folkpartiet, redan startat en granskning. Vid sammanträdet med hela nämnden på torsdag nästa vecka kommer vi med all sannolikhet att besluta om granskning av alla polisdistrikt. Jag har sagt till SVT att jag känner stark oro för att det inte bara är i Skåne det finns register av detta slag.
Flera av brobyggarna deltog idag vid manifestationen och genomgående poängterade de alla att den tillit mellan romer och det svenska samhället som sakta men säkert byggs upp nu riskerar att brista.
Från kommunen talade jag och vår borgmästare och vi försäkrade båda att vi djupt beklagar och tar avstånd från det som framkommit. Jag fick även möjlighet att berätta att Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, där jag representerar Folkpartiet, redan startat en granskning. Vid sammanträdet med hela nämnden på torsdag nästa vecka kommer vi med all sannolikhet att besluta om granskning av alla polisdistrikt. Jag har sagt till SVT att jag känner stark oro för att det inte bara är i Skåne det finns register av detta slag.
torsdag 14 oktober 2010
Romer i Linköping
"Romer från Balkan" var rubriken på ett seminarium, som hölls i Linköping idag. Mycket intressant och lärorikt. När jag åkte dit trodde jag att jag visste åtminstone en hel del om romer. Men icke så. Jag har lärt mig mycket idag.
Tina Kiveliö, som arbetat tillsammans med bl a FP:s tidigare partiledare Maria Leissner i utredningen "Romers rätt" som presenterades i somras och nu är ute på remiss, berättade att det finns mellan 50 000 och 100 000 romer i Sverige. De har olika bakgrund och en av grupperna är romer från Balkan. Både i Sverige och i andra länder finns mycket fördomar mot romer. Ett sätt att bryta dessa fördomar är naturligtvis att skaffa sig kunskap. Jag ska verkligen försöka hinna läsa utredningen.
I övrigt under dagen jobbade vi i grupper. "Vi" var romer med bakgrund från olika länder i det forna Jugoslavien, som nu bor i Linköping, anställda inom olika kommunala verksamheter, några anställda på en vårdcentral, bostadsföretag och några politiker. Varje grupp innehöll någon eller några från varje kategori.
Med ett antal frågor som utgångspunkt för diskussionerna blev grupparbetet mycket givande. Jag är imponerad av med vilken energi många av romerna jobbar för en bra skolgång för barnen, för att föräldrarna ska lära sig svenska och ha jobb och för allas möjlighet till delaktighet i sitt nya samhälle. Det är sällan jag hör "skolan är jätteviktig för barn och ungdomars framtid" så många gånger under en och samma dag som jag gjort idag.
Nu ska vi som företräder kommunen också ta vårt ansvar. Inte bara för att lagen kräver det. Utan framförallt för att möta det engagemang och den vilja till delaktighet som visats från romerna själva.
Tina Kiveliö, som arbetat tillsammans med bl a FP:s tidigare partiledare Maria Leissner i utredningen "Romers rätt" som presenterades i somras och nu är ute på remiss, berättade att det finns mellan 50 000 och 100 000 romer i Sverige. De har olika bakgrund och en av grupperna är romer från Balkan. Både i Sverige och i andra länder finns mycket fördomar mot romer. Ett sätt att bryta dessa fördomar är naturligtvis att skaffa sig kunskap. Jag ska verkligen försöka hinna läsa utredningen.
I övrigt under dagen jobbade vi i grupper. "Vi" var romer med bakgrund från olika länder i det forna Jugoslavien, som nu bor i Linköping, anställda inom olika kommunala verksamheter, några anställda på en vårdcentral, bostadsföretag och några politiker. Varje grupp innehöll någon eller några från varje kategori.
Med ett antal frågor som utgångspunkt för diskussionerna blev grupparbetet mycket givande. Jag är imponerad av med vilken energi många av romerna jobbar för en bra skolgång för barnen, för att föräldrarna ska lära sig svenska och ha jobb och för allas möjlighet till delaktighet i sitt nya samhälle. Det är sällan jag hör "skolan är jätteviktig för barn och ungdomars framtid" så många gånger under en och samma dag som jag gjort idag.
Nu ska vi som företräder kommunen också ta vårt ansvar. Inte bara för att lagen kräver det. Utan framförallt för att möta det engagemang och den vilja till delaktighet som visats från romerna själva.
lördag 31 juli 2010
Diskriminering
Trots lagar mot diskriminering på olika områden så utsätts ändå människor för kränkande och till och med brottsliga handlingar, som har sin grund i diskriminering. Corren har idag ett reportage (länk saknas tyvärr) om situationen för hbt-personer i Linköping. Även om det är bättre idag än för ett tiotal år sedan så vågar inte alla vara öppna med sina livsmönster.
Min partikollega och landstingspolitiker Reza Zarenoe säger till tidningen att han vill att Östergötland ska bli ett hbt-län. Två förslag har Reza. En jämlik vård där också hbt-personer har rätt till barn genom provrörsbefruktning utan att behöva betala och ett bra bemötande. Dessutom vill Reza ha fler hälsokommunikatörer, som kan sprida kunskap i dessa frågor.
Läs mer om artikeln på Carinas blogg.
Annan omfattande diskriminering utsätts romer för i Sverige (och runtom i Europa och övriga världen). Igår redovisade Maria Leissner (också folkpartist bl a tidigare partiledare) utredningen "Romers rätt - en strategi för romer i Sverige."
Läs om utredningen och Delegationen för romska frågor på regeringskansliets hemsida. Se också integrationsminister Nyamko Sabunis uttalanden samt hennes Nyhetsbrev.
Utredningen kring romers situation är en mycket sorglig läsning om utanförskap. Jag upphör aldrig att förvånas över hur djupt rotade fördomarna mot romer är i Sverige än idag. Att det nästan utan att alls ifrågasättas kan förekomma att romska kvinnor körs ut ur butiker eller - om de hunnit komma in - bevakas därför att de på grund av fördomar tros vara ute för att stjäla. I Norrköping ifrågasattes en deltagare i konferens på ett hotell när hon tog en kopp kaffe. Ifrågasättande gällde om hon hade på hotellet att göra! Kvinnan anmälde hotellet och fick rätt till slut efter dom i Hovrätten. Bra så men det räcker uppenbarligen inte för att få slut på den diskriminerande behandlingen av romer.
Min partikollega och landstingspolitiker Reza Zarenoe säger till tidningen att han vill att Östergötland ska bli ett hbt-län. Två förslag har Reza. En jämlik vård där också hbt-personer har rätt till barn genom provrörsbefruktning utan att behöva betala och ett bra bemötande. Dessutom vill Reza ha fler hälsokommunikatörer, som kan sprida kunskap i dessa frågor.
Läs mer om artikeln på Carinas blogg.
Annan omfattande diskriminering utsätts romer för i Sverige (och runtom i Europa och övriga världen). Igår redovisade Maria Leissner (också folkpartist bl a tidigare partiledare) utredningen "Romers rätt - en strategi för romer i Sverige."
Läs om utredningen och Delegationen för romska frågor på regeringskansliets hemsida. Se också integrationsminister Nyamko Sabunis uttalanden samt hennes Nyhetsbrev.
Utredningen kring romers situation är en mycket sorglig läsning om utanförskap. Jag upphör aldrig att förvånas över hur djupt rotade fördomarna mot romer är i Sverige än idag. Att det nästan utan att alls ifrågasättas kan förekomma att romska kvinnor körs ut ur butiker eller - om de hunnit komma in - bevakas därför att de på grund av fördomar tros vara ute för att stjäla. I Norrköping ifrågasattes en deltagare i konferens på ett hotell när hon tog en kopp kaffe. Ifrågasättande gällde om hon hade på hotellet att göra! Kvinnan anmälde hotellet och fick rätt till slut efter dom i Hovrätten. Bra så men det räcker uppenbarligen inte för att få slut på den diskriminerande behandlingen av romer.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)