Socialdemokraterna 1 maj 2016?

För 51 år sen gick jag för första och sista gången i ett 1 maj-tåg. Jag hade många vänner som var SSU-are. Jag kände att solidaritet med utsatta människor både i vårt land och i världen var viktigt för mig och jag hade i början av året gått med i SSU. Visst var 1 maj en festdag med engagemang och känsla.
Men...
Var fanns det plats för individens drömmar och önskningar? Skulle hela livet inordnas under kollektivismen?
Några år senare lämnade jag SSU. Kände mig vilsen. Jag trodde ju på solidaritet men också på individens frihet att själv välja och bestämma över sitt liv.
Jag sökte bland alla partiers program och fann det liberala partiet då Folkpartiet idag Liberalerna.
Åtta år efter min första och enda 1 maj-demonstration röstade jag på Liberalerna (fd Folkpartiet).
Där fann jag ett parti som förenade solidaritet med de mest utsatta med individens frihet men med begränsningen att min frihet inte får inskränka någon annans frihet. Fantastiskt! Precis så ville jag att mitt samhälle skulle se ut!

Så vill jag fortfarande att samhället och världen ska se ut.

Vad vill då socialdemokraterna - en del mina gamla SSU-kamrater - 1 maj 2016? Tja! Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfvén vill skapa 5000 nya beredskapsjobb fram till år 2020!!! Dessa jobb ska ha kollektivavtal men inte kvalificera till A-kassa?? Det ska vara jobb i statliga myndigheter som behövs men inte blir gjorda!! Varför, tror du Stefan Löfvén, att de inte blir gjorda trots att de behövs? Jo, för att ingen har råd att betala för dem!

Tomma tunnor skramla mest = Mona Sahlin på GP

I dagens GP beskriver Mona Sahlin allt vad socialdemokraterna påstår sig vilja göra för att åstadkomma fler jobb om de får väljarnas förtroende efter höstens val. Men vilken trovärdighet har hon och partiet med sina löften? De satt vid makten tolv år i streck och hur såg det ut i Sverige efter dessa år? Hög arbetslöshet, över en halv miljon människor ofrivilligt förtidspensionerade varav många unga, som efter en första sjukskrivningsperiod rekommenderades att träda ut ur arbetslivet, ett stort antal unga som lämnade skolan utan fullständiga betyg och därmed missade möjligheten till en fot in på arbetsmarknaden. Det var facit av tolv år med s-regering på jobbområdet.

Alliansens jobbsatsningar har givit resultat men på grund av finanskrisen så är arbetslöheten åter på en hög nivå. Något som Sverige inte är ensamt om. Att vi har en hög ungdomsarbetslöshet hänger bland annat ihop med att så många har en undermålig skolgång. För även om Alliansregeringen med Jan Björklund (FP) som utbildningsminister har förändrat skolan till den kunskapsskola, som Sverige behöver, så dröjer det åtskilliga år att få genomslag i form av resultat. Under ytterligare ett flertal år framöver kommer elever, som inte fått rätt stöd från början av sin skolgång, att lämna skolan dåligt rustade för arbetslivet.

Mona Sahlin skriver i artikeln, att utbildning är det mest effektiva sättet att långsiktigt höja sysselsättningen. Ja, precis Mona, så är det. Men den utbildningen måste människor få med sig redan från grunden. Vuxenutbildningen ska användas för att ge människor en chans att få ett nytt jobb genom att uppdatera kunskaper eller att skaffa sig nya. Att först acceptera att ett stort antal ungdomar inte får chansen redan i ungdomsskolan och sedan lappa och laga genom vuxenutbildningen något år efter avslutad ungdomsskola är inte vare sig mänskligt eller ekonomiskt särskilt klokt.

Arbetsförmedlingen ska bli en Kompetensförmedling, enligt Sahlin. Att arbetsförmedlingen inte fungerat till vad namnet säger att den ska vara har varit känt i årtionden. Men några förändringar gjorde inte s-regeringen under sin tolvåriga regeringstid. Jag är inte helt nöjd med Alliansens något begränsade förändringar heller. Men effektiviteten är i alla fall bättre nu än på många, många år.