onsdag 12 oktober 2022
Sverige i vänteläge ytterligare några dagar
måndag 10 oktober 2022
En spännande vecka väntar
onsdag 28 september 2022
Nu ställer vi av för vintern
Nu är det slutåkt med husbilen för denna säsong. Höstlöven gulnar och plusgraderna kryper nedåt även dagtid. Den här sommaren har vi inte kunnat åka så mycket. Men en fin midsommar i Karlsborg blev det i alla fall.
lördag 24 september 2022
Eftervalsdebatt: Vem tar vem?
Vad avser riksdagsvalet tycks väl mandatfördelningen avgöra och nuvarande statsministern har avgått. 173 mandat för den sittande regeringen och 176 för konstellationen M, KD, L och SD betyder regeringsskifte. Hur den tilltänkta nya regeringen kommer att se ut är dock inte självklart. Min egen åsikt är att SD inte ska ingå. SD är inte ett borgerligt parti, vilket många tycks mena. Man behöver inte bara titta på deras "rötter". Det räcker att ta del av den nuvarande politiken så är det tydligt att partiets grund är nationalkonservativ. Och en sådan utveckling vill jag inte se i vårt land.
Då invänder en del att ca 20 % av väljarna har röstat på partiet och då "måste" de få inflytande. Visst, jag har ingen annan uppfattning i den delen. Väljare vars partier har plats i Sveriges riksdag får inflytande på politiken. Partiet har sina riksdagsledamöter, plats i riksdagens alla utskott där politiken behandlas inför de formella riksdagsbesluten. Varje riksdagsledamot kan skriva motioner, interpellationer och frågor till ministrar och när svar lämnas få stor uppmärksamhet i debatterna. Dessutom öppnas många möjligheter för en riksdagsledamot att göra besök runtom i landet hos företag, myndigheter, organisationer mm. Dels för att lära men också för att hämta ideer till politiska förslag och utspel. Så även om ett parti inte ingår i regeringen så innebär ingalunda uppdraget fyra år i isolering.
Ända sen SD första gången tog plats i riksdagen började folk kritisera att partiet inte fick tillräckligt inflytande och att deras väljare inte respekterades. Men?? Hur många andra partiers väljare har inte under åren fått acceptera att deras parti inte ingått i regering?! Ta t ex Vänsterpartiet. Vill minnas att partiet under Gudrun Schymans storhetstid något val uppnådde 12-13 %. Men del av regering? Nej! Och som någon skrev häromdagen: Kommande mandatperiod kommer Socialdemokraterna och deras 30% av väljarkåren få "nöja sig" med det vanliga riksdagsarbetet. Så ser de demokratiska villkoren ut, eller hur?
Blickar jag ut över landet och kommunvalen ser jag en mängd olika konstellationer träda fram. Nya konstellationer och gamla traditionella konstellationer! Mer eller mindre överraskande beroende på valresultat och ibland beroende på att ett eller flera nya/lokala partier lyckats få mandat i kommunfullmäktige. Det senaste t ex i min hemstad Linköping. Under de cirka trettio år jag själv var aktiv i politiken fanns vid två olika val ett nytt parti. Ett av dem var Studentpartiet vars syfte var att verka under en period och under den tiden förbättra vardagslivet i kommunen för studenterna vid Linköpings Universitet. Något som de lyckades med genom många kloka förslag som fick majoritet i kommunfullmäktige. Det andra partiet jag tänker på var Ny Demokrati. Kanske inte att betrakta som ett lokalt parti eftersom de hade någon form av anknytning till Ians och Berts riksdagsparti med samma namn. Försvann dock efter en mandatperiod liksom på riksplanet.
I årets val lyckades det nystartade lokala partiet Linköpingslistan (LL) komma in i fullmäktige med sju mandat. Partiet har samlat ett stort antal linköpingsbor med bakgrund/erfarenheter från olika delar av samhället. En del medlemmar har tidigare varit engagerade i Liberalerna lokalt. Partiet bygger sin sammanhållning på den gemensamma viljan/ambitionen att genomföra politik som är bra för den enskilde invånaren och därmed för Linköpings kommun som helhet. Själv tycker jag att LL:s program känns mycket som ett socialliberalt sådant. Jag kommer säkert att följa partiets insatser här på min blogg under mandatperioden.
onsdag 21 september 2022
Partiernas förmåga att ta ansvar för valresultat
Visst bär vi som väljare ansvar för valresultaten oavsett om det är på nationell, kommunal eller regional nivå. Men eftersom vi väljare rimligen inte kan samordna oss så ligger hela ansvaret på partierna på de olika nivåerna att hantera valresultaten så klokt som möjligt. Med klokt menar jag både ur demokratiperspektiv och ur perspektivet sakpolitiska beslut. På det nationella planet finns som bekant ett antal kriser där det brådskar med att finna lösningar. Här vilar också ett stort ansvar på kommande riksdag och regering att bibehålla Sverige som ett land där respekten för alla människors lika värde genomsyrar kommande beslut. Jag är djupt oroad över att så många väljare valt att rösta på SD. Samtidigt så kan jag förstå dem som menar att de mer etablerade partierna inte klarat att genomföra en politik för en bra integration, för en skola, som uppfyller kraven på att ge alla elever förutsättningar till ett liv i egen försörjning och ett rättsväsende som förmår stoppa den ökande kriminaliteten. Dock har inte valdebatterna visat att den politiken fullt ut finns hos något parti tyvärr. Hårdare tag (vad det nu är), längre straff och utvisningar ur Sverige av brottsdömda icke-medborgare är knappast det enda som krävs.
måndag 19 september 2022
Valet är över och hösten är här
tisdag 10 maj 2022
Ibland kan det gå fort att fatta beslut
Den 24 februari i år (2022) invaderade Ryssland Ukraina. Den dagen var socialdemokraterna fortfarande motståndare till medlemskap i försvarsalliansen NATO. "Tvåhundra år av alliansfrihet har tjänat Sverige väl" löd det ständiga svaret på några andra riksdagspartiers fråga om inte Sverige borde söka medlemskap.
Nu, inför kommande söndag den 15 maj 2022, tyder allt på att den socialdemokratiska regeringen kommer att, tillsammans med Finland, meddela att en ansökan om svenskt medlemskap i nämnda NATO föreslås inlämnas. Eftersom det finns majoritet för en sådan i riksdagen så kommer den att bifallas. Ibland kan det gå fort att fatta beslut!
Själv är jag inte så tveksam till att Sverige ansöker om NATO-medlemskap mot bakgrund av hur säkerhetsläget i vår närhet radikalt förändrats. Även om jag sörjer över att visionen "ett Europa för fred och frihet" redan tycks kraschad. Aldrig trodde jag, att jag, född samma år som andra världskriget avslutades, skulle uppleva den förändring i omvärlden som vi nu bevittnar.
Såg nyligen ett TV-program där för- och nackdelar med svenskt medlemskap i NATO diskuterades på ett sakligt, seriöst sätt. Även om jag, som jag skriver ovan, inte är så tveksam till svenskt medlemskap, så tycker jag att det ligger mycket i Svenska Freds argumentation kring Sveriges möjligheter att fortsättningsvis vara en röst för kärnvapennedrustning i världen. Men jag vill tro att det är förenligt. För vem vill egentligen ha kärnvapen?! Även om man inser att länder måste ha ett försvar. För det kommer troligen alltid att finnas ledare i ett eller flera länder i världen som inte kan nöja sig med det utrymme man har att styra över.