måndag 5 mars 2018

Olämpliga nämndemän

Visst har märkliga domar förekommit tidigare och olämpliga nämndemän avslöjats tidigare. Men den dom i Solna tingsrätt som refererats de senaste dagarna är bland de sämsta jag sett. DN refererar ur domen uttalanden som inte hör hemma i vårt samhälle och dessutom strider mot de lagar som ska tillämpas i Sverige.

 Åklagaren hade yrkat på att mannen skulle dömas för misshandel, efter att han åtalas för att bland annat ha slagit sin partner flera gånger i ansiktet, dragit henne i håret och tryckt en klacksko i kvinnans ansikte.Händelsen ägde rum i april 2015 och i domen från mitten av februari från Solna tingsrätt frias mannen, vilket nyligen uppmärksammades av The Local. Juristdomaren och en moderat nämndeman ville fälla mannen, men eftersom de två andra centerpartistiska nämndemännen ville fria mannen blev röstningen oavgjord. Då ska utgången bli den lindrigaste för den tilltalade.  Som domskäl skriver tingsrätten bland annat att kvinnan ”lämnat en berättelse utan att visa några känslor, vilket inte framstår som självupplevt” och att hon ska ha ”utnyttjat hans kärlek till henne och hans ”dumhet” för att kunna ta över hans lägenhet”. ”Det är inte ovanligt att kvinnor felaktigt hävdar att de blivit misshandlade och hotade och på så sätt låtsas att de är i behov av ett skyddat boende för att få en lägenhet” skriver tingsrätten vidare.  ”Det normala i ”dessa kretsar” är vidare att en kvinna berättar för släkten att hon blir misshandlad om hon blir det så att saken kan lösas inom familjen. Det faktum att (kvinnan) inte sagt till hans släktingar att han slog henne, utan i stället anmälde det till polisen, minskar hennes trovärdighet ytterligare. (Mannens) familj verkar vara en bra familj, till skillnad från hennes, vilket också har betydelse för bedömningen av skuldfrågan” skriver tingsrätten.                                                                                                                                         Domen har lett till att debatten om politiskt tillsatta nämndemän vara eller icke vara återupplivats. Själv tycker jag att frågan mer handlar om bristande lämplighet hos de båda individerna oavsett de tillsatts av ett parti (i detta fall Centerpartiet) eller inte. Påståendena om att kvinnan borde anmält misshandeln till släkten i stället för till polisen strider ju helt mot de rättsprinciper som tillämpas i vårt land. Tvärtom bör ju kvinnor uppmuntras att våga göra en polisanmälan. Än obehagligare än synsättet att bra eller mindre bra familj "har betydelse för bedömningen av skuldfrågan". Menar de båda nämndemännen att vi ska ett rättsväsende som tar hänsyn till status på samhällsstegen?! Och ska det i så fall gälla i alla typer av rättslig prövning? Eller "bara" när kvinnor misshandlats i en relation?  

måndag 5 februari 2018

Mobilfria klassrum

Alltför ofta motsvarar nog rubriken många lärares högsta önskan. Liberalerna skriver idag på
DN-debatt att det behövs en lagstiftning för att undanröja det stök och bristande arbetsro som alltför ofta präglar dagens klassrum. Enligt Skolverket uppger en majoritet av svenska lärare att arbetet i klassrummet varje dag störs av elevers användning av sms, chatt, spel och sociala medier. Och även elever uppger att användandet av mobiltelefoner på lektionerna är störande.

Det finns svenska skolor där mobilfrihet råder. Enligt en Novus-undersökning anser 77 procent av lärarna att en mobilfri skola är bra framförallt för att det har en positiv inverkan på arbetsron i klassrummet. Också en majoritet av eleverna gillar det. Sveriges mest populära skola, Internationella Engelska skolan är mobilfri. Till denna skola finns fler än 150 000 barn i kö. Skolan är känd för arbetet med att ha studiero i sina klassrum. Ganska talande för vad elever och lärare uppskattar. Och förmodligen också föräldrarna.  

Sveriges elevråds ordförande Erik Nordlund svarar det är bättre att elever och lärare kommer överens om vad som ska gälla i klassrummet. Jag delar i grunden den uppfattningen. MEN varför ser det då ut som det gör i alltför många klassrum?!

Det finns, som Nordlund helt riktigt påpekar, redan idag möjligheter att begränsa mobilanvändningen i klassrummen. Skollagen har möjliggjort detta sedan år 2007. Men uppenbarligen har skolledningar, lärare, elever och föräldrar tillsammans inte kunnat omsätta denna lagstiftning i lokala regler.

Nu är inte svenska klassrum de enda ställena i samhället där mobilanvändningen blivit alltmer störande. Jag tror att alla som vistas på en arbetsplats där det förekommer sammanträden kan vittna om hur oerhört störande det är när deltagarna ägnar mer uppmärksamhet åt sin telefon eller Ipad än åt att aktivt delta i mötet. Finns det något tristare som föredragande på ett möte eller som föreläsare på en kurs/konferens än deltagare som antingen springer ut och in med telefonen i handen eller sitter böjda över den/Ipaden? Och detta är vuxna människor! Vuxna människor som borde vara våra barns/ungas förebilder!

Där finns nog en del av svaret varför de flesta skolor inte lyckats använda den lagstiftning som redan finns för att åstadkomma studiero för eleverna och en vettig arbetsmiljö för lärarna. Respekten för varandra och för det som ska uträttas saknas i det sammanhanget i arbetslivet och fortplantar sig ganska naturligt till den del av arbetslivet som utgörs av den svenska skolan. Den överdrivna användningen av mobiltelefoner finns också i många hem på fritiden.

För mig som liberal är lösningar på problem självklart inte i första hand förbud. Men när en människas frihet inskränker en annan människas frihet då sätter jag stopp även om det innebär förbud.