Visst har märkliga domar förekommit tidigare och olämpliga nämndemän avslöjats tidigare. Men den dom i Solna tingsrätt som refererats de senaste dagarna är bland de sämsta jag sett. DN refererar ur domen uttalanden som inte hör hemma i vårt samhälle och dessutom strider mot de lagar som ska tillämpas i Sverige.
Åklagaren hade yrkat på att mannen skulle dömas för misshandel, efter att han åtalas för att bland annat ha slagit sin partner flera gånger i ansiktet, dragit henne i håret och tryckt en klacksko i kvinnans ansikte.Händelsen ägde rum i april 2015 och i domen från mitten av februari från Solna tingsrätt frias mannen, vilket nyligen uppmärksammades av The Local. Juristdomaren och en moderat nämndeman ville fälla mannen, men eftersom de två andra centerpartistiska nämndemännen ville fria mannen blev röstningen oavgjord. Då ska utgången bli den lindrigaste för den tilltalade. Som domskäl skriver tingsrätten bland annat att kvinnan ”lämnat en berättelse utan att visa några känslor, vilket inte framstår som självupplevt” och att hon ska ha ”utnyttjat hans kärlek till henne och hans ”dumhet” för att kunna ta över hans lägenhet”. ”Det är inte ovanligt att kvinnor felaktigt hävdar att de blivit misshandlade och hotade och på så sätt låtsas att de är i behov av ett skyddat boende för att få en lägenhet” skriver tingsrätten vidare. ”Det normala i ”dessa kretsar” är vidare att en kvinna berättar för släkten att hon blir misshandlad om hon blir det så att saken kan lösas inom familjen. Det faktum att (kvinnan) inte sagt till hans släktingar att han slog henne, utan i stället anmälde det till polisen, minskar hennes trovärdighet ytterligare. (Mannens) familj verkar vara en bra familj, till skillnad från hennes, vilket också har betydelse för bedömningen av skuldfrågan” skriver tingsrätten. Domen har lett till att debatten om politiskt tillsatta nämndemän vara eller icke vara återupplivats. Själv tycker jag att frågan mer handlar om bristande lämplighet hos de båda individerna oavsett de tillsatts av ett parti (i detta fall Centerpartiet) eller inte. Påståendena om att kvinnan borde anmält misshandeln till släkten i stället för till polisen strider ju helt mot de rättsprinciper som tillämpas i vårt land. Tvärtom bör ju kvinnor uppmuntras att våga göra en polisanmälan. Än obehagligare än synsättet att bra eller mindre bra familj "har betydelse för bedömningen av skuldfrågan". Menar de båda nämndemännen att vi ska ett rättsväsende som tar hänsyn till status på samhällsstegen?! Och ska det i så fall gälla i alla typer av rättslig prövning? Eller "bara" när kvinnor misshandlats i en relation?