Ett obegripligt valresultat

Två dagar har gått sedan valdagen den 14 september. Två dagar av diskuterande och försök att förstå hur det kunde gå som det gjorde. En framgångsrik regering förlorar medborgarnas förtroende till förmån för en "röd-grön röra". Och Sverigedemokraterna (SD) får 12,9 procent, vilket motsvarar nära 450 000 nya väljare sedan förra valet 2010.
2010 var det lätt att förklara deras framgång med den främlingsfientliga politiken. Och den har säkert spelat stor roll för många som röstat på partiet även i detta val. Men är det verkligen så illa ställt i Sverige att 12,9 procent av väljarkåren är rasister eller åtminstone främlingsfientliga? Jag vill inte tro det. Vartefter intervjuer med väljare finns i dagstidningarna kan man se att missnöjda pensionärer tycks vara en del av väljarkåren. Det handlar om den s.k. pensionärsskatten, det handlar om uppfattade brister i äldreomsorgen. (SD) lovade att både minska skatten och att ge mer pengar till äldreomsorgen. Och finansieringen? Ja, förstås, minskad invandring. Men är det så enkelt att "bara" minska invandringen så frigörs pengar till annat i statsbudgeten? Vad händer med de personer som redan fått asyl och nu pluggar svenska och söker jobb? Och med deras barn som börjat skolan i Sverige? Och med de ensamkommande flyktingbarnen/-ungdomarna? Ska de återförvisas till sina forna hemländer för att "bli hjälpta på plats" som Jimmie Åkesson tjatat om under hela valrörelsen som exempel på att (SD) inte alls har något emot flyktingar.

Nog skrivet nu om (SD) för den här gången. Lär finnas anledning att återkomma till dem under den kommande mandatperioden.

Alliansregeringen fick alltså inte förnyat förtroende. Alla partierna förlorade. Moderaterna allra mest. Men valresultatet för mitt parti, Folkpartiet, är också bedrövligt. Ett otroligt arbete under åtta från partiledare Jan Björklund och många andra för att få för Sverige nödvändiga skolreformer på plats belönades med en valförlust på 1,7 procent. Varför? Ja det får valanalysen utvisa men kanske kunde tempot varit några lägre så att implementeringen underlättats. Kanske något mindre kaxighet och något mer lyssnande. Goda intentioner till trots - genomförande av nödvändiga förändringar
i den omfattningen som skett och sker behöver ske i takt med den yrkeskår som ska genomföra dem.
Och så den olycksaliga PISA-rapporten i våras! Och den sanslöst ohederliga debatten som följde därefter. ALLA visste att rapporten avspeglade de elever som lämnade grundskolan våren 2012. Men debatten fördes som om eleverna gått hela sin skoltid under Jan Björklunds tid som skolminister. Särskild fräcka var socialdemokrater och miljöpartister. Tyvärr kommer de att kunna ta åt sig äran av de sannolikt bättre resultaten i nästa PISA-undersökning eftersom de nu tycks bli regeringspartier under kommande fyra år.

Hur gick det då för Folkpartiet i min hemkommun Linköping? Ja, trots en mycket aktiv valrörelse ända sen i våras inför EU-valet och nästan utan uppehåll till valdagen den 14 september så blev resultatet inte vad vi hoppats. Som det ser ut i dagsläget så tappar vi ett mandat i fullmäktige.
Även här tappade (M) och Alliansen och (SD) fördubblade från 3 till 6 mandat. Men det är mycket jämnt och än är inte alla röster sluträknade.