Idag berättar SVT:s Rapport om "läger" i Stockholms utkant, där EU-migranter bor i förhoppningen om att få ett jobb i Sverige. Tyvärr blir oftast enda utvägen att sätta sig på gatan och tigga.
"Tiggare" från vissa EU-länder, eller EU-migranter som de bör benämnas, syns numera inte bara i storstäderna utan runtom i landet.
En del säger att detta är baksidan av den fria rörligheten. Men det är inte den fria rörligheten inom EU som är problemet. Problemet är att vissa länder som t ex Rumänien och Bulgarien inte tar ansvar för sina medborgare. Inga socialförsäkringssystem, inga jobb. Dessutom fruktansvärd diskriminering av framförallt romer.
Den fria rörligheten har gjort det möjligt för dessa utsatta människor att förflytta sig från vardagseländet i hopp om att kunna återvända hem med pengar till mat och husrum för sina familjer. Tyvärr blir resultatet sällan det man hoppats.
Även om den fria rörligheten i detta sammanhang sällan hjälper den enskilde så har omvärlden fått upp ögonen för vad som sker i vår närhet. Jag får ofta som kommunpolitiker frågor från Linköpingsbor som undrar vad kommunen gör för att hjälpa. Stadsmissionen, kyrkorna och kommunen samarbetar kring ett nystartat Crossroads och förhoppningsvis kan ett härbärge öppnas under vintern.
Jag blir glad över att så många kommuninvånare uttrycker att de är stolta över att kommunen hjälper dessa människor i stället för att försöka förbjuda dem att sitta på gatorna. Endast Sverigedemokraterna har i kommunfullmäktige föreslagit förbud. De påstod i debatten att de hade Linköpingsborna bakom sig men det betvivlar jag starkt. Några få kanske men absolut inte en majoritet.
Många undrar också vad gör Sverige som medlemsstat i EU och vad gör EU-politikerna. Det görs en hel del från EU:s sida men det får inte effekt på grund av framförallt korruption i de länder som berörs. Thomas Hammarbergs artikel i gårdagens DN visar att det behövs betydligt kraftfullare åtgärder. Enskilda medlemsstater som t ex Sverige skulle också kunna utöva starkare påtryckningar.
Den 25 maj röstar vi om vilka parlamentariker som ska företräda oss i EU-parlamentet de kommande fem åren. Ställ frågor till partiernas kandidater om vad hon/han tänker göra för att EU-migranterna ska slippa denna förnedrande tillvaro och i stället ges möjlighet att skapa ett drägligt liv i sitt eget hemland.