Mona Sahlin, Liberal Mångfald och Cecilia Malmström

Mona Sahlin blir alltmer desperat i sin iver att få uppmärksamhet. Idag i DN säger hon att inget annat än en majoritetsregering är acceptabelt och att hon inte vill försätta Sverige i samma situation som 1991-94. Detta med anledning av att (SD) återigen hamnat över 4 % i en opinionsmätning.

Det är riktigt otrevligt att ett främlingsfientligt parti placerar sig över riksdagsspärren. Men, kära Mona, det är 10 månader kvar till valet. Och dessutom är det väljarna som avgör hur landet ska styras.

Om Mona Sahlin ska göra utspel av det här slaget i samband med varje opinionsmätning så ger det snarare uppmärksamhet och draghjälp åt (SD). Och det var väl inte meningen, eller?

Så till något helt annat. Igår kväll var jag med och bildade Östergötlands lokalavdelning av Liberal Mångfald. Tidigare hette organisationen Liberala invandrarförbundet men har nu det betydligt mer spännande namnet Liberal Mångfald och är en sidoorganisation till Folkpartiet Liberalerna.
Kvällen inleddes med ett inspirerande anförande av riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (FP). Därefter bildades en interimsstyrelse med José Kimenga, folkpartist från Norrköping, som ordförande.

Liberal Mångfald Östergötland kommer under 2010 att ha två fokusområden: integration och internationalisering. Årsmöte blir någon gång under första kvartalet och sedan är arbetet i full gång.

I kväll ser jag på nätupplagan av DN att Folkpartiets Cecilia Malmström blir migrationskommissionär. Alla kommentatorer är nöjda och glada utom Mona Sahlin och Kalle Larsson från Vänsterpartiet. Där gnälls det som vanligt.

Cecilia Malmström (FP) ny EU-kommissionär

Stort GRATTIS, Cecilia! Att Du är den bästa kandidaten har jag och många andra påtalat sedan länge. Bra att Reinfeldt insett det också. Lycka till i Bryssel.

Cecilia Malmström ny kommissionär? Självklart!

"Skicka henne till Bryssel" skriver Expressen. "Henne" det är EU-minister Cecilia Malmström (FP). Det är bara att instämma. Kompetent, erfaren på EU-området och övriga utrikesfrågor. Dessutom en kvinna med stor social kompetens. Jag är övertygad om att hon kommer att välkomnas inom hela EU-familjen.

Redan den 3 oktober skrev jag på min blogg att Cecilia bör bli ny kommissionär efter Margot Wallström. Då var Lissabonfördraget inte klart och ingen visste när utnämningar skulle bli aktuella. Nu är det allvar. Fördraget är på plats och den nya kommissionen ska utses. Cecilia Malmström är en självskriven kandidat.

Irlands JA; (S)-löften

Allt tyder på ett JA till EU:s Lissabonfördrag vid Irlands folkomröstning igår (Svd, DN, Aftonbladet, Expressen). Det är utmärkt. Äntligen kan EU:s arbetsformer moderniseras och anpassas till att nu 27 länder är medlemmar. En ny arbetsordning möjliggör också ett fungerande samarbete när, förhoppningsvis, ytterligare länder ansluts.
Det nya fördraget öppnar också för ett effektivare EU vad gäller beslutsförmåga. Det är märkligt hur debatten kan föras från olika håll. Det är inte ovanligt att kritiker till EU-byråkrati samtidigt är emot det nya fördraget. Konsekvens och logik präglar inte alltid folks åsikter.

En del menar att det var odemokratiskt att förmå irländarna att rösta på nytt igen. Jag delar inte den uppfattningen. När orsakerna till förra omröstningens Nej analyserats så visade det sig att flera frågor som skrämt irländarna inte hängde samman med fördraget. Då var det självklart rätt att förtydliga detta från EU:s och irländska politikers sida. Det är väl knappast odemokratiskt! Tvärtom. Råder missförstånd ska dessa klaras ut. Så går det till i alla sammanhang, där människor förväntas ta ställning i olika frågor.

Efter Irlands JA startar igen diskussionen om vem som ska efterträda Margot Wallström som svensk kommissionär. I Expressen idag ger Tomas Bodström luft åt sina tankar. Generös som han vill vara (hör ironin)så föreslår han biståndsminister Gunilla Carlsson från moderaterna, eftersom han anser henne vara en duktig minister. Jag har inget emot Gunilla men jag har ett bättre förslag, nämligen EU-minister Cecilia Malmström (FP). Inte bara för att hon är partikollega utan för hon verkligen brinner för Europasamarbetet och har en gedigen erfarenhet på området. Cecilia har bott i flera av EU-länderna under sin uppväxt. Hon har varit EU-parlamentariker och verkligen jobbat mycket engagerat med bl a frågor kring utvidgningen av EU. Hon är minister med ansvar för EU-frågorna och planeringen inför det nu pågående svenska ordförandeskapet. Den ministerposten är kanske inte den mest synliga för svenska folket men de som vet vad uppdraget innebär kan intyga att Cecilia gör ett gediget arbete. Hon är, vad jag förstår, också mycket uppskattad som person. Jag har suttit i FP:s partistyrelse samtidigt som Cecilia och vet att hennes inlägg alltid är genomtänkta, kloka och grundade på kunskap.

(S), (V) och (MP) skriver idag på DN-debatt att de ska spara miljardbelopp med ny myndighetsstruktur om de kommer till makten efter valet nästa år. Den delen av artikeln är väl inte så märkvärdig. Däremot reagerar jag på inledningsstyckena, där man skriver att de offentliga finanserna måste värnas. Bara jobbskapande investeringar ska prioriteras och att andra utgifter får stå tillbaka. Vart tog Mona Sahlins löften om höjd A-kassa och lägre skatt för pensionärerna vägen? Är det så att de tre partierna är så oense på det ekonomiska området att Sahlin, Östros m fl socialdemokrater måste konstruera en krisstämpel på Sverige, som kräver insatser. På det sättet hoppas man avleda väljarnas förväntningar på bl a höjd A-kassa.

Det blir allt tydligare att utspelet från Mona Sahlin om ett rödgrönt regeringsalternativ inför 2010 var mycket dåligt förberett. Det blir också allt tydligare att statsministerkandidaten i detta alternativ inte självklart är Mona Sahlin. Kanske lurar det en Bodström i kulissen. Den som lever får se.