I fredags höll kommunala handikapprådet (KHR) sitt sista sammanträde för denna mandatperiod. Jag har haft förmånen att vara dess ordförande, utsedd av kommunstyrelsen.
Rådet består av representanter för handikapprörelsen och två politiker från i stort sett varje nämnd. Politikerna företräder majoritet respektive opposition.
Vid starten av denna period fick rådet en sekreterare med ett antal timmar avsatta just för denna uppgift. För tidigare sekreterare har KHR-uppdraget inte preciserats i tid, vilket har inneburit en oregelbundenhet i tidsinsats. Vilket i sin tur lett till mindre strukterat arbete i rådet.
Min egen ambition var att handikapprådet skulle utvecklas till ett organ om inte med makt så i alla fall med ökat inflytande i den kommunala planerings- resp beslutsapparaten. Själv ogillar jag starkt att väljas in i organ som inte förväntas leverera något. Och jag är övertygad om att andra människor känner så också.
Rådet fyra arbetsgrupper har varit aktiva på olika sätt. Gjort studiebesök, kallat till sig föredragande på olika ämnesområden, utrett och redovisat förslag till beslut i KHR. Tack vare sekreteraren har en dialog både internt i kommunen och externt varit ständigt pågående kring frågor som rör förbättringar för personer med fuktionsnedsättning. Inte minst har tillgänglighetsarbetet fått en rejäl skjuts framåt.
KHR i sin helhet har heller inte tvekat att göra skrivelser till berörda organ inom och utom kommunen på för att påtala brister och/eller komma med förslag på förbättringar. Ett nytt handikappolitiskt program har tagits fram och rådet initierade i det sammanhanget ett temasammanträde i fullmäktige kring tillgänglighet och diskriminering.
Inför periodens slut har sekreteraren gjort en sammanställning av vad rådet uträttat och en enkät till alla rådets medlemmar. Enkäten visade på att ledamöterna (både från handikapprörelsen och från kommunens nämnder) har upplevt det meningsfullt och stimulerande att delta i rådets arbete. Förslag om ytterligare utveckling med bl a en ordentlig introduktion vid uppstart av det nya rådet inför kommande mandatpriod lämnades.
Jag delar uppfattningen om att en introduktion behövs. Ju snabbare alla ledamöter är klara över vad som förväntas desto mer kan rådet uträtta och desto roligare blir det att vara ledamot.
Jag blev också väldigt glad över den uppskattning som jag som ordförande och rådets sekreterare fick för det jobb vi gjort tillsammans med att utveckla rådets arbete. Jag hoppas att handikapprådet kan bli en förebild för hur vissa "prat-organ" kan utvecklas till "inflytande-organ" i den kommunala vardagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar