Partiledardebatt

Efter att i närmare två timmar sett på Agendas partiledardebatt är det enkelt att konstatera att om (S), (V) och (MP) skulle få väljarnas förtroende att bilda regering efter 2010 års val så kan Sverige stå inför regeringskris redan innan den nya regeringen tillträtt. Är det möjligt att vänsterpartiet till stora delar kan förväntas överge sin syn på skattepolitiken, på den ekonomiska politiken överhuvudtaget, på skolpolitiken och på Europapolitiken? För att nu bara nämna några av de politikområden, som behandlades i kväll och där Vänsterpartiet verkligen framstår som den mest avvikande av de tre.

Och vem kommer egentligen att ha ledartröjan i en sådan regering? Ja, inte är det Mona Sahlin. Utan att på något sätt gå till kritik mot personen Mona Sahlin - visst är Maria Wetterstrand som person ett mycket starkare kort som ledare!

Men det är naturligtvis inte bara kommande regeringskriser som vore förödande för Sveriges framtida utveckling med en (S)-(V)-(MP)-regering nästa höst. Ta skolpolitiken. De elever som vill välja en renodlad yrkesutbildning kommer inte att få göra det. Menar verkligen Lars Ohly att den som saknar högskolebehörighet i sitt gymnasiebetyg inte kommer att klara av att vara en engagerad och kunnig samhällsmedborgare? Det var ju faktiskt vad han sa i debatten.

Den skolpolitik som förts under åren med (S)-regeringen är, precis som flera tog upp i debatten, orsaken till att Sverige har en högre ungdomsarbetslöshet än flera andra länder. I samband med diskussionen om arbetslösheten så är jag mycket nöjd med att Jan Björklund lyfte det gamla FP-förslaget om en obligatorisk A-kassa. Jag hoppas verkligen att partiet driver den frågan med större kraft än hittills. Jag har själv som riksdagsledamot varit med och skrivit partimotioner i frågan. Nu har vi svart på vitt på att det är den rätta vägen. Även om oppositionen vill påstå att problemen med att arbetslösa måste söka socialbidrag beror på Alliansregeringen så ska man komma ihåg att även under (S)-regeringen så fanns ca 700 000 personer som stod utanför A-kassan av olika skäl. För mig och Folkpartiet är det en viktig princip att trygga och stabila socialförsäkringar är en del av svensk välfärd. Och i denna välfärd ska också en arbetslöshetsförsäkring ingå. Ingen som finns på svensk arbetsmarknad vare sig nu eller i framtiden kan vara säker på att inte någon gång under sin yrkesaktiva tid behöva en omställningsförsäkring. Så fortsätt driv frågan, Jan! Moderaternas samsyn med de fackliga organisationerna i denna fråga motverkar en god lösning just för fackens medlemmar.