måndag 19 september 2022

Valet är över och hösten är här

Sen en vecka tillbaka har Sverige ett valresultat. Ett valresultat som tyder på att en ny regering kommer att tillträda. När vet vi ännu inte. Efter valet 2018 tog regeringsbildningen 134 dagar. Så länge behöver det kanske inte ta denna gång. Men helt lätt blir det inte nu heller. Visserligen finns det en mer tydlig majoritet med 176 mandat mot 173. Men om man betänker att dessa 176 mandat fördelas på fyra partier som i flera avgörande frågor har motsatta åsikter om vilka politiska förslag som framöver kan läggas fram till riksdagen för beslut så är inte regeringsbildningen helt enkel. Och faktiskt så kan innehållet inte avvakta till dess politiken ska prövas av riksdagen. Mycket av en ny regerings planer bör ingå i den regeringsförklaring som ska inleda den nya mandatperioden. Idag har den s.k. talmansrundan inletts. Kommer väl knappast innehålla några överraskningar utan beskedet blir att moderaternas Ulf Kristersson får uppdraget att försöka bilda regering.

Ser att Ulf Kristersson tydligen sagt till talmannen (enligt SVT) att han återkommer på söndag (25 sept). Under den vecka, som väntar på det beskedet, lär media frossa i spekulationer kring vilka partier som kan komma att ingå i den nya regeringen. Det kommer att finnas spekulationer mer eller mindre trovärdiga. Förmodligen kryddade med uttalanden från respektive parti vilka krav man ställt/ställer på Kristersson. Och - förstås - kompletterade med kritik från övriga fyra riksdagspartier inklusive den avgående regeringens ministrar. Puh!! Hur mycket av dåligt debattklimat kan vi väljare förväntas att orka med innan många vänder ryggen till helt och hållet. Kritiken mot hur valdebatterna skötts av partierna är ganska skoningslös på många håll.

Även om jag också tyckte illa om debattklimatet och kände att jag inte ville lyssna till mer så är min största oro för att det demokratiska samtalet avstannat. För det är ovärdigt partier och dess företrädare att sänka nivån på det sätt som skett i årets valrörelse. Blir intressant att se valforskarnas utvärderingar kring varför valdeltagandet sjönk så mycket som 3-4 % i ett val som av de flesta bedömare var ett av de viktigaste på många år. Detta med tanke på såväl inhemsk som omvärldsrelaterad framtida utveckling.

Så några mindre bekymmersamma reflektioner. Som alltid i mitten av september är det dags för höststädning i trädgården. Utöver det lite småtrista att sätta undan trädgårdsmöblerna, klippa träd som växt mer än önskvärt 
så är det faktiskt ganska njutbart med vackra höstfärger. 





















tisdag 10 maj 2022

Ibland kan det gå fort att fatta beslut

 Den 24 februari i år (2022) invaderade Ryssland Ukraina. Den dagen var socialdemokraterna fortfarande motståndare till medlemskap i försvarsalliansen NATO. "Tvåhundra år av alliansfrihet har tjänat Sverige väl" löd det ständiga svaret på några andra riksdagspartiers fråga om inte Sverige borde söka medlemskap. 

Nu,  inför kommande söndag den 15 maj 2022, tyder allt på att den socialdemokratiska regeringen kommer att, tillsammans med Finland, meddela att en ansökan om svenskt medlemskap i nämnda NATO föreslås inlämnas. Eftersom det finns majoritet för en sådan i riksdagen så kommer den att bifallas. Ibland kan det gå fort att fatta beslut! 

Själv är jag inte så tveksam till att Sverige ansöker om NATO-medlemskap mot bakgrund av hur säkerhetsläget i vår närhet radikalt förändrats. Även om jag sörjer över att visionen "ett Europa för fred och frihet" redan tycks kraschad. Aldrig trodde jag, att jag, född samma år som andra världskriget avslutades, skulle uppleva den förändring i omvärlden som vi nu bevittnar. 

Såg nyligen ett TV-program där för- och nackdelar med svenskt medlemskap i NATO diskuterades på ett sakligt, seriöst sätt. Även om jag, som jag skriver ovan, inte är så tveksam till svenskt medlemskap, så tycker jag att det ligger mycket i Svenska Freds argumentation kring Sveriges möjligheter att fortsättningsvis vara en röst för kärnvapennedrustning i världen. Men jag vill tro att det är förenligt. För vem vill egentligen ha kärnvapen?! Även om man inser att länder måste ha ett försvar. För det kommer troligen alltid att finnas ledare i ett eller flera länder i världen som inte kan nöja sig med det utrymme man har att styra över.