Medierna rapporterar att den 32-åriga kvinnan "Kim" nu fått sluta sina dagar. "jag är glad och lättad" skrev hon i ett sms till DN.
Jag tycker Socialstyrelsen gör en rätt markering när man tydliggör vad som gjorts från sjukhusets sida, nämligen att patienter har rätt att avstå från vidare behandling. Läs mer vad jag tycker i debatten om dödshjälp på mitt blogginlägg från den 18 mars.
Visar inlägg med etikett Dödshjälp. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Dödshjälp. Visa alla inlägg
torsdag 6 maj 2010
torsdag 18 mars 2010
När ska livet ta få ta slut?
Läser brevet, som återges i media, från den mycket svårt sjuka 31-åriga kvinnan. Hon har en medfödd sjukdom som efter en operation som barn gjorde henne helt förlamad. Hela livet har hon levt med hjälp av respirator. Nu vill hon att hjälpmedlen stängs av så hon får dö medan livet är någorlunda värdigt. Hon är helt medveten om det beslut hon tagit.
En sådan här begäran måste vara det svåraste man ställs inför som läkare. Läkaretiken handlar om att bota och lindra. Möjligen kanske man skulle kunna säga att i detta fall innebär en avstängning av respiratorn att sjukvården lindrat. Någon bot finns ju uppenbarligen inte att ge.
Det är lätt att associera kvinnans vädjan till frågan om dödshjälp eller inte. Även om den frågan är oerhört svår så har jag tagit ställning. Aktiv dödshjälp kan aldrig bli tillåtet enligt lag. I fullt friskt tillstånd kan man tro sig veta hur man vill ha det om man skulle bli svårt sjuk eller få en omfattande funktionsnedsättning. Men när man väl är där är nog inte avgörandet lika självklart.
Jag har mött så många personer med grava funktionsnedsättningar, som dessutom drabbats av svåra sjukdomar, som har en livsvilja av guds nåde. Att legalisera aktiv dödshjälp skulle skapa en stor oro. Var går gränserna? Kommer jag själv alltid att ha sista ordet? Redan idag hör man ibland oron hos gamla för att sjukvården inte ska "satsa" behövlig operation och annan vård om man drabbas av svårare sjukdom. Nu är det ju inte så att sjukvården nedprioriterar på grund av ålder men oron finns där ändå. Hur skulle det vara om aktiv dödshjälp vore tillåten?
Trots denna min åsikt så anser jag att den här kvinnans vädjan ska bifallas om hon bevisligen är vid sina sinnens fulla bruk och att det är ställt utom allt tvivel att hon själv skrivit brevet till Socialstyrelsen.
Dock måste ett bifall vara ytterst tydligt i att det bara avser just denna person i denna speciella situation. Det får aldrig, aldrig kunna åberopas som skäl för att avbryta behandling för någon annan, som inte själv kan besluta över sitt liv eller sin död.
Länkar: Aftonbladet, SvD
En sådan här begäran måste vara det svåraste man ställs inför som läkare. Läkaretiken handlar om att bota och lindra. Möjligen kanske man skulle kunna säga att i detta fall innebär en avstängning av respiratorn att sjukvården lindrat. Någon bot finns ju uppenbarligen inte att ge.
Det är lätt att associera kvinnans vädjan till frågan om dödshjälp eller inte. Även om den frågan är oerhört svår så har jag tagit ställning. Aktiv dödshjälp kan aldrig bli tillåtet enligt lag. I fullt friskt tillstånd kan man tro sig veta hur man vill ha det om man skulle bli svårt sjuk eller få en omfattande funktionsnedsättning. Men när man väl är där är nog inte avgörandet lika självklart.
Jag har mött så många personer med grava funktionsnedsättningar, som dessutom drabbats av svåra sjukdomar, som har en livsvilja av guds nåde. Att legalisera aktiv dödshjälp skulle skapa en stor oro. Var går gränserna? Kommer jag själv alltid att ha sista ordet? Redan idag hör man ibland oron hos gamla för att sjukvården inte ska "satsa" behövlig operation och annan vård om man drabbas av svårare sjukdom. Nu är det ju inte så att sjukvården nedprioriterar på grund av ålder men oron finns där ändå. Hur skulle det vara om aktiv dödshjälp vore tillåten?
Trots denna min åsikt så anser jag att den här kvinnans vädjan ska bifallas om hon bevisligen är vid sina sinnens fulla bruk och att det är ställt utom allt tvivel att hon själv skrivit brevet till Socialstyrelsen.
Dock måste ett bifall vara ytterst tydligt i att det bara avser just denna person i denna speciella situation. Det får aldrig, aldrig kunna åberopas som skäl för att avbryta behandling för någon annan, som inte själv kan besluta över sitt liv eller sin död.
Länkar: Aftonbladet, SvD
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)