För snart två veckor sedan redovisade Folkpartiet sitt förslag inför landsmötet om att förstatliga skolan (DN 20/10-09). Jag kommenterade det på min blogg samma dag. Den kommunalisering, som socialdemokraterna genomförde under Göran Perssons tid som skolminister har blivit precis så olycklig som många befarade. Sverige har inte längre en likvärdig skola i hela landet. I spåren av detta får många elever inte de grundkunskaper (läsa, skriva, räkna) som varje elev behöver för att ha en god chans att klara resten av studietiden.
Ett färskt exempel på det kan man läsa om i Linköpings Tidning idag. En undersökning visar att 15 % av gymnasieeleverna behöver lässtöd. I många Alliansstyrda kommuner, bl a Linköping, satsas nu resurser på att lära de nya grundskoleeleverna att läsa, skriva och räkna. Av naturliga skäl ger denna förstärkning inte resultat på gymnasiet förrän om ett antal år.
Det är naturligtvis inte rimligt att barn och ungdomar ska gå nio år i grundskolan och först på gymnasiet få stöd att lära sig det mest basala, nämligen läsning. Det är ingen ursäkt att det ofta handlar om invandrarelever. Stöd som behövs ska ges i grundskolan.
Corren har också aktualiserat situationen i skolorna främst då ur perspektivet bristande arbetsro. Tyvärr saknas länk till dagens krönika, där Johan Sievers skriver om lärarnas utsatta situation. Han lyfter också frågan om varför lärare inte vill uttala sig för media. Enligt Sievers beror det på konkurrensen mellan skolorna (kommunala och friskolor). Det kan säkert vara en orsak. Om man på en skola med ordningsproblem tror att man får fler elever genom att sopa problemen under mattan, så tror man fel. Elever som redan går där och deras föräldrar är inte tysta.
En annan orsak till att lärare och skolledning inte vill diskutera med journalister kan också vara på vilket sätt media vinklar det som sägs. Att göra stort reportage med negativa vinklingar ena dagen och låta ansvariga kommentera dag två kan nog avskräcka en del. En saklig debatt utan säljande löpsedelsrubriker skulle vara till nytta för skolans framtid.
I Svd idag skriver ordföranden i Lärarnas Riksförbund(LR) Metta Fjelkner om behovet av statlig styrning över skolan. "Vi kan inte låta skolor misslyckas år efter år" skriver hon bland annat. LR presenterar ett förslag till statligt finansieringssystem för att råda bot på den brist på likvärdighet som finns i dagens skola. Jag kan inte så här rakt av bedöma vad som är genomförbart av förslaget. Men det är välkommet att fler än de politiska partierna vill bidra till den förändring, som är nödvändig.
I artikeln redovisar Fjelkner också en undersökning som visar att en stor majoritet av lärare, elever och föräldrar vill att staten tar ett större ansvar just på grund av att många kommuner inte prioriterar resurser till skolan. Något för oppositionsrådet Jakob Björneke (S) i Linköping att ta till sig, när han på sin blogg raljerar över FP-förslaget att förstatliga skolan. Lyssna på väljarna, Jakob!
Idag lär Socialdemokraterna debattera sin framtida skolpolitik på kongressen. Mona Sahlin och andra (S)-politiker säger ofta att de vill ha en kunskapsskola men inte en skola á la Jan Björklund (nuvarande utbildningsministern). Ska bli intressant att se och höra hur den då ska se ut. Och kommer kongresen till äventyrs att formulera en skolpolitik för kunskap och bildning så försvinner de mesta av dessa ambitioner i en eventuell röd-grön regering, eftersom vänsterpartiet har rakt motsatt uppfattning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar