TV-reklam, bloggande och skolpolitik

Åter i jobb efter en fantastisk påsk. Åtminstone om man som jag älskar sol och värme. Helgen har varit bra i övrigt också. Lagom blandning av slappa, motionera, lite garderobsstädning, korsord, mat och TV-tittande. A´propå det sistnämnda: Du milde så tröttsamt med denna reklam. Jag har inget emot reklamfinansiering men måste reklamen vara såå.. töntig och måste den visas såå.. ofta under ett och samma program!

Media rapporterade i helgen om att politikerbloggandet - framförallt riksdagsledamöternas - är fiasko. Orsak: att så få kommenterar inläggen. Verkar nyhetstorka, tycker jag. För egen del bloggar jag för att nå ut till människor i allmänhet och för att jag gillar att skriva. För mig är bloggandet ett perfekt forum för att få "skriva av mig". Visst är det kul med kommentarer men allra roligast är att notera antalet besökare på bloggen. Har precis installerat en räknare och kan se att jag under förra veckan hade 111 besökare varav 40 nya. Precis som jag själv läser vad andra bloggare skriver utan att fördenskull skicka kommentarer till dem. Ju mer känd en blogg och bloggaren är desto fler besökare men inte nödvändigtvis fler kommentarer. Så seriösare granskning, tack, innan fiasko-stämpeln sätts.

Idag är socialdemokraterna upprörda över Jan Björklunds skolpolitik igen. Den här gången gäller det möjligheten att stänga av bråkiga grundskoleelever under en utredningstid på max en vecka. Det kan låta hårt men är naturligtvis avsett att användas bara i de mest extrema fall av störande uppträdande. Och snart kommer (S) att komma med liknande förslag fast lite omskrivet.

Nu är det dags för lunch och därefter presidiemöte i omsorgsnämnden.

Annika Östberg igen

Några rader till dem som upprörts över mitt tidigare inlägg. Sverige har under flera år engagerat sig för att Annika Östberg skulle kunna få avtjäna sitt straff här. Nu har denna diplomati lyckats. Hennes mamma får möjlighet att på gamla dar träffa sin dotter. Att glädjas åt detta förtar inte i något avseende respekten för anhöriga till offren för Annikas brott. Hon har avtjänat 28 år och fortsätter nu att avtjäna straff i Sverige.

Annika Östberg hemma i Sverige

Nyheterna idag på morgonen kunde berätta att Annika Östberg nu landat på svensk mark och förts till kvinnofängelset Hinseberg. Östberg har varit fängslad i USA och dömd till mellan 25 år och livstid. Flera försök har gjorts för att hon skulle få avtjäna straffet i Sverige och därmed kunna återförenas med sin mamma. En glädjens dag för Annika, hennes mamma och för de i regeringen som hjälpt till. Och för oss andra som följt Annika öde.

Senaste nytt

Har avslutat dagen med TV4 Nyheterna. Hemska bilder från det jordbävningsdrabbade Italien, Vanja Lundby-Wedin på besök hos byggjobbare och börsfrossa i USA. Ja, det är verkligen stort som smått på 20 minuter. Lite kvällslektyr och sedan en god natts sömn. Innan jag stänger detta inlägg bara en info: jag har placerat min blogg på Bloggkartan.se. http://bloggkartan.se/registrera/14005/linkoeping

Mer pengar till kommuner och landsting

Bra att regeringen idag aviserar ekonomisk förstärkning till kommuner och landsting. Huruvida det är tillräckligt kan jag inte bedöma på rak arm. En översyn av balanskravet - inom ramen för en ansvarsfull ekonomisk politik, naturligtvis - som innebär incitament för kommun- och landstingspolitiker att sköta ekonomin välkomnas. Denna översyn är ett resultat av idogt förhandlande från Folkpartiets sida i regeringen. Vår partiledare Jan Björklund förde fram kravet bl a i samband med FP-riksmötet i Linköping för en månad sedan.

För framtiden finns det anledning för alla partier att finna en samsyn på ekonomiska prioriteringar mellan de olika politiska nivåerna och att tala samma språk. Det behovet finns oavsett konjunkturer och ekonomiska kriser. Jag förstår om medborgarna tycker att kommunerna inte tar ansvar för kärnverksamheterna skola och äldreomsorg när man upplever lokala besparingar på dessa områden. Detta samtidigt som man hör företrädare för regering och riksdag tala om satsningar på just dessa områden.

(S) slår in öppna dörrar

I veckan lämnade socialdemokraternas nye vice ordförande i omsorgsnämnden i Linköping in en motion om stöd till utsatta kvinnor. Det låter ju behjärtansvärt. Men vad innehöll den? Ja, ingenting konkret utan ett uppdrag till omsorgskontoret att göra det de redan gör på uppdrag av den politiska majoriteten (FP, M, KD, C). Redan då (S) hade ansvar för kommunens socialtjänst stod det klart att det finns en grupp mycket utsatta kvinnor, som inte får tillräckligt stöd. Framförallt behövs ett skyddat boende enbart för kvinnor som missbrukar. När vi i den nya majoriteten tillträdde 2007 gav vi omsorgskontoret i uppdrag att se om det fanns möjlighet att flytta om inom de blandboenden (där både kvinnor och män bor) och därigenom frigöra ett särskilt boende för endast kvinnor. Det verkade just då kunna vara en möjlig väg. Dock ökade efterfrågan från både kvinnor och män ganska snabbt därefter och den planerade vägen stängdes. Omsorgsnämnden sökte då pengar i budget från kommunfullmäktige, vilket nämnden inte fick. Planeringen var att starta i höst och sedan ha pengar (4 miljoner kr) för helårsdrift 2010. Uppdraget till omsorgskontoret är nu att tillsammans med Stadsmissionen hitta en lösning för att åtminstone åstadkomma ett akutboende, vilket just nu är det mest angelägna. Jag har gott hopp om att det ska gå i lås under året. Ett sätt att finansiera eventuella kostnader för detta kan nämnden klara bl a genom att hålla igen på kurser och konferenser för ledamöterna. Något som (S) och (V) motsatt sig.
Att nu motionera om ett uppdrag, som redan är givet, är att slå in öppna dörrar. Det är värt att notera att (S) inte föreslår ett skyddat boende för dessa kvinnor. Orsaken är förstås att inte heller deras budgetförslag hade räckt till att starta ett sådant.

Ingen generation har fått drömjobbet redan från början

Tidningen ExtraÖstergötland skriver idag om ungdomsarbetslösheten. Tidningen och arbetsförmedlingen är bekymrade över att 25 % av dem mellan 15-25 år som är arbetslösa saknar A-kassa och tvingas leva på socialbidrag. Att som utredaren på Af sucka över att ungdomarna får "hanka sig fram på vikariat eller visstidsanställningar" som inte förlängs är lite överdrivet, tycker jag. För de allra flesta har inträdet på arbetsmarknaden varit förknippat med att hanka sig fram på vikariat eller visstidsanställning. Om de förlängs eller inte har aldrig berott bara på lågkonjunktur. Även i goda tider förlängs inte alla vikariat eller visstidsanställningar. När den man vikarierat för återvänder i tjänst försvinner jobbet för vikarien. Det vet man redan när man anställs. Visstidsanställning beror ofta på att arbetsgivaren vill pröva arbetstagarens lämplighet och kompetens. Då gäller det att visa intresse, passa tider etc även om det inte är drömjobbet man erbjudits. För de, tyvärr alltför många. som inte skött sin skolgång, är chansen till fortsatt anställning än mindre gynnsam.
Jag möter ibland unga människor som tror att "förr" fick alla drömjobbet genast efter skolan. Så var det ju inte alls. "Hankat sig fram på vikariat eller visstidsanställningar" har nog de flesta av oss som idag är etablerade på arbetsmarknaden gjort. En viktig skillnad mellan förr och nu är att tidigare generationer var uppfostrade med insikten om att var och en måste försörja sig hur trist jobbet än var. Ville man ha något roligare jobb fick man - med hjälp av studielån - förbättra sin utbildning. En annan möjlighet var att sköta det jobb man fått så bra att man kunde avancera eller få rekommendationer till ett annat mer kvalificerat och roligare jobb.
Det har aldrig varit lätt att vara ung. Svårigheterna växlar över tid. Men det blir lättare även för dagens unga om man inser att man inte kan få drömjobbet från början och att allt man anser sig behöva i form av bostad, prylar, kläder mm det får man jobba ihop till successivt.