I veckan lämnade socialdemokraternas nye vice ordförande i omsorgsnämnden i Linköping in en motion om stöd till utsatta kvinnor. Det låter ju behjärtansvärt. Men vad innehöll den? Ja, ingenting konkret utan ett uppdrag till omsorgskontoret att göra det de redan gör på uppdrag av den politiska majoriteten (FP, M, KD, C). Redan då (S) hade ansvar för kommunens socialtjänst stod det klart att det finns en grupp mycket utsatta kvinnor, som inte får tillräckligt stöd. Framförallt behövs ett skyddat boende enbart för kvinnor som missbrukar. När vi i den nya majoriteten tillträdde 2007 gav vi omsorgskontoret i uppdrag att se om det fanns möjlighet att flytta om inom de blandboenden (där både kvinnor och män bor) och därigenom frigöra ett särskilt boende för endast kvinnor. Det verkade just då kunna vara en möjlig väg. Dock ökade efterfrågan från både kvinnor och män ganska snabbt därefter och den planerade vägen stängdes. Omsorgsnämnden sökte då pengar i budget från kommunfullmäktige, vilket nämnden inte fick. Planeringen var att starta i höst och sedan ha pengar (4 miljoner kr) för helårsdrift 2010. Uppdraget till omsorgskontoret är nu att tillsammans med Stadsmissionen hitta en lösning för att åtminstone åstadkomma ett akutboende, vilket just nu är det mest angelägna. Jag har gott hopp om att det ska gå i lås under året. Ett sätt att finansiera eventuella kostnader för detta kan nämnden klara bl a genom att hålla igen på kurser och konferenser för ledamöterna. Något som (S) och (V) motsatt sig.
Att nu motionera om ett uppdrag, som redan är givet, är att slå in öppna dörrar. Det är värt att notera att (S) inte föreslår ett skyddat boende för dessa kvinnor. Orsaken är förstås att inte heller deras budgetförslag hade räckt till att starta ett sådant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar