Mellandagsreflektioner

Måndag den 27 december och alla juldagar är avklarade. För vår familj en bra helg med möjlighet att träffas över generationerna eftersom alla varit/är friska. Av nyhetsrapporteringen kan jag se att så inte varit fallet för alla. Och för sjukvårdpersonalen ännu en jul med många arbetspass och få, om ens några, möjligheter till ledighet.

Samtidigt som vi kunnat se resenärsköerna på Arlanda för semesterresor till varmare länder. Och kanske än fler extraturer för sjukvårdspersonalen efter helgerna på grund av nysmittade. Ja, vem har sagt att livet är rättvist!

Några dagar kvar av 2021. Med både spänning och viss bävan blickar jag mot 2022. Spänning som jag alltid känt och fortfarande känner inför ett nytt år. Viss bävan numera - pandemi, oroligheter i världen och även i vårt land. Men jag är trots allt mer optimist än pessimist. Lokala Corren har idag en sida med rubriken Vad händer 2022? Ja mycket intressant faktiskt. En del som planeras men som kanske inte kan genomföras. Men några händelser kommer med säkerhet att genomföras. Val till riksdag, kommun och landsting i Sverige den 11 september t ex. Datumet känns inte så bra på grund av de minnen som dagen förknippas med. Men ingen styr över almanackan och sen några år genomförs val i Sverige den andra söndagen i september. Och i år råkar den söndagen vara den 11 september. 

Ett annat valdatum är den 8 november då det är mellanårsval i USA. Då väljs representanthuset och en tredjedel av senaten. Måtte demokraterna lyckas hålla Trump-anhängarna stången! 

Parlamentsval i Ungern i april eller maj också av intresse inte minst inom EU-samarbetet.   

Mycket annat kommer förstås att inträffa. Till detta lär både denna blogg och andra att återkomma.

Regeringskris, virusmutationer men också vikten av bevakning av demokrati och mänskliga rättigheter på Internationella funktionsrättsdagen

Öppnar man en dagstidning, tittar på TV-nyheter eller lyssnar på radion så finner man bland annat orden regeringskris och virusmutationer. Och visst - verkligheten ska inte undanhållas. Inte heller ska allvaret i företeelserna/händelserna nedtonas. Men när det vissa dagar börjar kännas som att det är mediernas chans att ganska lättvindigt presentera "nya" nyheter, då tröttnar åtminstone jag på att lyssna/titta/läsa. Vilket i sig är en fara för då kanske jag missar någon viktig nyhet, som verkligen är en nyhet. Och som jag behöver känna till. Kanske Folkhälsomyndighetens nya råd just på grund om larmet kring ny mutation. 

Ja, jag kanske inte ska klaga på nyhetsrapporteringen. För visst är det skönt att leva i ett land där nyheterna inte bestäms av myndigheter eller av landets politiska ledning, som det ju faktiskt är i vissa länder. 

Men vi kan väl unna oss att glädjas åt att åtminstone regeringskrisen - den senaste - är avverkad, eller? Jo, det kan vi nog vara ganska säkra på. Knappast något av riksdagens nuvarande partier kan väl tänkas vilja genomföra ett extraval under kommande vår. Om nästan exakt tio månader genomförs 2022 års val till riksdag, regioner och kommuner. Även om datumet den 11 september förknippas med sorg så får vi tro att det inte gäller den 11 september 2022 i Sverige. Spekulationer kring vad Sverige kan förvänta sig inför regeringsbildning hösten 2022 tänker jag vänta med.

I fredags (3 dec) inföll den Internationella funktionsrättsdagen. Jag skrev om vikten av att ständigt betänka att demokrati och mänskliga rättigheter alltid måste bevakas, respekteras och återvinnas. Artikeln Min frihet får inte innebära någon annans ofrihet var införd i ÖstgötaCorrespondenten och MotalaVadstena tidning. Tyvärr uppmärksammas inte dagen särskilt mycket. Mindre för varje år faktiskt. Trots att det borde vara tvärtom eftersom alltfler bakslag för såväl demokrati som mänskliga rättigheter sker runtom i världen. Så även här i Sverige faktiskt. Det vill vi inte alltid tro. Men jag ger några exempel i artikeln, Jag blir glad för dina kommentarer!

Nu avslutar jag detta lite smågnälliga inlägg med att tillönska en fortsatt GLAD ADVENT!