Efter utnämningen av ny EU-minister idag frågar bl a SvD:s Ledarbloggen varför Sverige fortsätter att ha en EU-minister när det svenska ordförandeskapet är över. Jag tycker det är en något märklig fråga. Den förra svenska regeringen lyckades aldrig få svenskarna att förstå att Europafrågorna är en del av svensk politik. Få människor i vårt land känner sig som européer. Få är också intresserade av vad EU-medlemskapet betyder. Och om man någon gång då och då hör om att EU-beslut påverkar oss, så är det med negativa förtecken. Hur ofta hör vi inte media beskriva en förändring som "det har EU beslutat".
Jag blir lika irriterad varje gång. Sverige är med och fattar besluten både de goda och de mindre goda. Genom att ständigt framställa förändringar föranledda av beslut på EU-nivå som någonting som andra har beslutat så förstärks bilden av vi och dom trots att Sverige är medlem.
Jag tror att en EU-minister kan ha en positiv effekt på svenskars syn på EU:s roll och vårt ansvar att bidra till utvecklingen i Europa och i världen. Cecilia Malmström påbörjade en informationskampanj inom landet. Nu när ordförandeskapet är över kan förhoppningsvis vår nya minister kunna fortsätta ett medvetandegörande av det svenska medlemskapet.
Så visst behöver Sverige en EU-minister.