Olika media (Corren, DN) berättar idag om en svensk gymnasiestuderande flicka, som rymt hemifrån i veckan, för att ansluta sig till IS. Flickan är, enligt media, född och uppvuxen i Sverige. Efter anmälan från föräldrarna blev hon efterlyst och är nu gripen i Österrike.
Man kan uppröras över att svenskar av båda könen söker sig till en terrororganisation som IS. Men den viktigaste frågan bör vara: VARFÖR? Vad är det som lockar? Vilka livsmål har dessa ungdomar och vilken samhällsutveckling vill de bidra till? Ytterst handlar det ju om ställningstagande för ett samhälle som ingen som växt upp i en demokrati skulle kunna tänka sig att leva i. Och än mer förvånar det mig att ett antal svenska flickor är beredda att slåss för den typ av stat som IS företräder. Av alla förlorare i Islamiska statens samhälle så är ju kvinnorna de mest drabbade!
Vad händer nu efter gripandet? Vem/vilka kan övertyga flickan om att hon valt fel väg? Varken polis eller socialtjänst kan förväntas klara det. Och i tonåren brukar inte föräldrar vara de vuxna som ungdomarna lyssnar mest på. Förhoppningsvis återvänder hon till sina gymnasiestudier. Med en klok skolledning och engagerade ämneslärare kan diskussionerna om samhällsutvecklingen i världen leda till att både denna flicka och andra elever inser att framtiden ligger inte i att förverkliga de budskap som IS förmedlar.