När de första reflektionerna över valutgången (min blogg 16 september) tonat bort har vardagen fyllts av konsekvenser av valresultaten lokalt och regionalt. Och så förstås häpnaden över den nya finansministerns absurda påståenden om "tomma lador". Inte ens Finanspolitiska rådets tillrättavisning fick Magdalena Andersson (S) att sluta påstå detta.
Om det hade funnits någon sanning i hennes uttalanden borde då inte hon och S-MP-regeringen avstått från att ösa ut pengar på nya statliga utgifter i miljardklassen?
Själv har jag bara hunnit kolla lite grand på några få områden i den lämnade budgetpropositionen. Jag ser att löftet om ökat stöd till funktionshinderorganisationerna redan är brutet. Överhuvudtaget svaga skrivningar kring LSS-området och personlig assistans. Förvånansvärt eftersom Miljöpartiet gjort tydliga utfästelser tidigare. Men det var i opposition det!
Den äldreutredning som Alliansregeringen tillsatte i början av året och som kommit ett bra stycke på väg läggs ned rakt av! Där fanns bland annat uppdraget att se hur socialtjänstlagen skulle kunna förtydligas för att öka den enskildes möjligheter att påverka val och omfattning av hemtjänst utan att behöva utredas på socialkontoret. Är ju ändå väl att LOV (Lagen om Valfrihet) behålls vad gäller hemtjänst. Däremot avskaffas vårdvalet på sjukvårdsområdet. Och det redan den 1 januari nästa år, alltså om två månader!
Av löftena om sänkt skatt för pensionärer blev heller inte så mycket. Tydligen inte särskilt prioriterad när valrörelsen är över. Målet är inte ens att utjämningen ska ske under den kommande mandatperioden. Nu nämns år 2020. Däremot är man snabb med att ta bort det extra jobbskatteavdraget för oss som jobbar efter 65. Det ger inga effekter enligt finansminstern. Så att människor både håller sig friska längre, i vissa fall kanske senarelägger delar av sitt pensionsuttag och bidrar med arbetade timmar för välfärdens finansiering det har inget samhällsekonomiskt värde, tydligen. Att (MP)s mål är att människor ska jobba så lite som möjligt är ju väl känt. Men att (S) anammat idén är märkligt. Särskilt i tider av allt större behov av finansiering av välfärden.
Men det finns också en annan faktor bakom denna förändring. Tittar man på vad det minskade skatteuttaget för pensionärer med lägst pension kostar (1,98 mdr) och jämför det med statens inkomst av att ta bort jobbskatteavdraget för pensionärer (1,55 mdr) så kan man konstatera att det handlar om en omfördelning inom pensionärskollektivet. Bostadstillägen för pensionärer höjs. Men samtidigt höjs också högkostnadsskyddet vilket gör det dyrare med läkarvård och mediciner. Eftersom många äldre har behov av både läkarvård och läkemedel så kan också detta betraktas som en omfördelning.
Jag skrev i början av detta inlägg att vardagen efter valet varit fylld av konsekvenserna av lokalt och regionalt valresultat. I Linköping förlorades Alliansmajoriteten på grund av framförallt moderaternas tillbakagång. Men även folkpartiet tappade mandat. Dock bara ett. De röd-gröna (S,MP,V) fick ett mandat mer än Allianspartierna, vilket innebar en vågmästarroll för SD. Efter mycken vånda beslutade FP att tacka ja till inbjudan till samtal med socialdemokraterna och miljöpartiet. Och nu har ett gemensamt "regeringsprogram" formats, där FP fått med mycket av partiets prioriterade valfrågor framförallt vad gäller jobb och skola.
I regionvalet blev det också förlust för den styrande konstellationen, dock inte för FP. Där har nu bildats ett majoritetsstyre bestående av FP, C, MP och S.
Många omprövningar har fått ske efter 2014 års val för att kommuner och landsting/regioner ska kunna styras de kommande fyra åren. Blir en intressant mandatperiod ur många perspektiv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar