Sänk straffmyndighetsåldern och ge unga en chans att bryta den kriminella banan i tid

Idag skriver Corren om en 14 åring, som begått - och begår - brott, en del av dem allvarliga. Eftersom han inte är straffmyndig så är det socialtjänsten och inte rättsväsendet som har ansvar för att hans brottsliga bana bryts. Och detta har socialtjänsten inte lyckats med. Utredning får nu visa varför. Men reportaget väcker på nytt frågan om huruvida straffmyndighetsåldern bör sänkas från nuvarande 15 år. Folkpartiets rättspolitiske talesman Johan Pehrson väckte den frågan för några år sedan. Bakgrunden var just signalerna om att för vissa ungdomar - inte många men ändå - räcker inte de insatser som står till buds inom socialtjänstens ram för att förhindra fortsatt brottslighet. Att ge polisen möjlighet att utreda brotten kompletterad med kraftfullare åtgärder från samhällets sida skulle vara till gagn för den unge genom att vägen på brottets bana skulle hejdas i tid. D v s innan den unge begått så grova brott att han/hon riskerar att leva sitt liv som kriminell. Avsikten med fp-förslaget var således inte att sätta 14-åringar i fängelse. Men det blev tidningsrubrikerna, tyvärr. Debatten blev mycket osaklig och för de unga, som skulle varit hjälpta med en annan lagstiftning, saknas forfarande de samhällsinsatserna. När nu Peter Althin som känd brottsmålsadvokat aktualiserat frågan kan kanske debatten starta igen. Oavsett debattnivån bör regeringen utreda förutsättningarna för ett sådant förslag. Framförallt för att ge de mycket unga, som spårat in på fel väg, en chans att bryta den banan innan de - med samhällets goda minne - förstört sin framtid.