måndag 23 oktober 2017

#metoo-kampanjen var nödvändig

Ingen har velat tro att en kampanj likt #metoo skulle behövas. Men nu vet vi. Det behövdes en ögonöppnare. På ett stort antal platser genomfördes igår torgmöten med stor uppslutning. Företag - inte minst i mediavärlden - och organisationer - bland annat inom idrotten samlar nu chefer och medarbetare för diskussion i ämnet sexuella trakasserier och övergrepp. På några håll har redan huvuden fått rulla. Samtidigt får användandet av sociala medier i sammanhanget inte bli forum för felaktiga utpekanden och ge utrymme för anklagelser som i grunden handlar om besvikelser och försmåddhet och därmed behov av hämnd.

Hur har det kunnat bli så här och så vanligt förekommande? Man kan i alla fall konstatera att tafsande och andra sexuella trakasserier och övergrepp inte startade i Sverige hösten 2015 när många män från andra länder kom hit som flyktingar. Något som påståtts eller i alla fall antytts i media och av framförallt Sverigedemokraterna. En uppfattning som fått visst fäste hos befolkningen framförallt bland dem som är emot invandring.

Regeringen bjuder idag in till samtal med arbetsmarknadens parter i frågan ur ett arbetsmiljöperspektiv. Såg på Facebook någon kommentar kring att det väl snarare är en uppfostringsfråga än en fråga för politiken. Min tro är att den behöver diskuteras i alla sammanhang där människor möts. De flesta som vittnat de här dagarna har utsatts på jobbet och eller inom föreningslivet bl a inom idrotten.

När våldtäkter tidigare har uppmärksammats i offentliga - även i privata - samtal så har det ofta handlat om tjejers klädsel. Och vid polisförhör och rättegångar har frågor ställts till den drabbade kvinnan på ett sätt som bara kan tydas som att "har du så korta kjolar och/eller urringade tröjor så får du väl räkna med att det lockar killar". Underförstått att klädseln inbjuder till tafsande och till och med till våldtäkt. Då vill jag bara påminna om att korta kjolar inte är någon ny företeelse. Slutet av 1960-talet hade vi som då var unga också mycket korta kjolar under några år. Äldre människor förfasade sig så som den äldre generationen oftast gjort (och kanske fortfarande gör) över unga och deras klädmodeMen jag kan inte minnas att vi tjejer behövde vara mer försiktiga när vi gick ut än vi varit tidigare. 

Nej, något annat har förändrats. Det handlar, tror jag, om bristen på respekt för varandra som människor. Mitt i alla vittnesmål från kvinnor i samband med #metoo- kampanjen ska vi inte glömma att också män idag blir utsatta för tafsande, sexuella trakasserier och övergrepp både av andra män och av kvinnor. Låt vara att det inte alls är av den omfattning som kvinnor utsätts (vad som är känt i alla fall) men det förekommer trots allt. Har aldrig hört att det skulle bero på killars klädsel!

Jag brukar säga till unga tjejer att din kropp är just DIN kropp. Ingen annan får ostraffat röra något annat som du äger. Således inte heller din kropp. Och vad gäller din klädsel så kan du gå ut naken om du skulle vilja. Möjligen kan du gripas för förargelseväckande beteende. Men du kan aldrig bära ansvaret för att någon tafsar eller på annat sätt våldför sig på dig och din kropp!

Låt oss nu innerligt hoppas att de samtal i media, på arbetsplatser, inom organisationer, hemma vid köksborden och överallt annars där de uppstår och behövs, leder till förändrade beteenden. Och att samtalen aldrig upphör. Debatt och diskussion kring frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män och respekt för alla människors lika värde måste alltid pågå för att inte glömmas bort.   

torsdag 21 september 2017

Budgetproppen förstärker bilden av syftet att kraftigt inskränka rätten till personlig assistans

Gårdagens budgetproposition innehöll reformer för 40 miljarder kronor. Mycket är lovvärt, annat mindre angeläget ja t o m helt onödigt och en del som behövt ingå saknades. En av de viktiga poster som saknades är resurser till LSS-insatsen personlig assistans. Många som borde fått assistans om Försäkringskassan - och regeringen - följt grundprinciperna i lagstiftningen får numera avslag alternativt kraftig reducering av timmar trots att behoven inte förändrats.

Eftersom människors behov - rätt till insats - inte försvinner så måste kommunerna träda in. En kommun har alltid det yttersta ansvaret när behov av stöd finns. Och detta rider nu ansvarig minister på. Många kommuner har snabbt ökande socialbudgetkostnader på grund av denna hantering från regeringen och Försäkringskassan. Då hade det varit högst rimligt att statsbudgeten innehållit kompensation till kommunerna. Men så icke. DN skriver om detta idag.

Denna uteblivna kompensation förstärker bilden av att regeringens syfte är att kraftigt inskränka möjligheterna till personlig assistans för de som är i behov av sådan. När ansvarig minister i nämnda DN-artikel påpekar att LSS-området inte alls är bortglömt genom att hänvisa till en mindre uppräkning av schablonersättningen samt 350 mkr till habiliteringsersättning då undrar nog många med mig om hon överhuvudtaget förstår vad som pågår.

onsdag 20 september 2017

Ännu ett avslöjande kring vidriga förhörsmetoder av barn

Så har ännu ett fall kring hur ett barn har förhörts under vidriga förhållanden. DN skriver om det s.k.Saxmordet i Södertälje år 2001 där en pojke hittades död. Hans kompis som då var 12 år förhörs och till sist "erkänner".
Alltså ännu ett fall liknande pojken Kevin där två bröder "fälldes" för mord.

Det som hittills kommit fram kring förhörsmetoder och övrig handläggning är så grymt att man bara vill gråta. Det är ändå inte längre än sexton år sedan och då borde kunskap funnits kring hur svenskt rättsväsende ska sköta förhör med misstänkta barn.

Nu öppnas även detta fall på nytt. Det är bra och absolut nödvändigt.

Läs hela intervjun med Sara

Igår skrev jag om Sara, som hoppas att Sverige gör det möjligt för henne att få tillgång till det läkemedel hon behöver. Då fanns inte intervjun med henne digitalt. Idag har Corren lagt ut den.

tisdag 19 september 2017

Ska 35 mkr skattepengar användas till elcykelpool eller till behandling med särläkemedel?

Rubrikens fråga kanske tycks egendomlig. Men läs hela inlägget och reflektera. Kommentera gärna.

I ÖstgötaCorrespondenten idag (finns tyvärr inte digitalt)läser jag om Sara, som lider av en s.k. sällsynt diagnos och hennes förhoppning om att få tillgång till den medicin som finns men som ännu inte används i Sverige. Sara lider av SMA (Spinala muskelatrofier). Sjukdomen leder till muskelsvaghet och muskelförtvining. Sara har fick sin diagnos vid ett och ett halvt års ålder. När hon var tre år fick hon sin första elektriska rullstol.

Tidigare har det inte funnits någon bot. Men i december 2016 godkändes ett nytt läkemedel i USA och under 2017 har godkännande skett inom EU inkl i Sverige. Hos Sara väcktes naturligtvis förhoppningar. Förhoppningar om att kanske slippa mista fler förmågor, kanske t o m återfå några. Och att kunna fortsätta att arbeta.

Men.... ett godkännande av läkemedel betyder inte per automatik att det används. Läkemedlet Spinraza är mycket dyrt. Dylika läkemedel kallas särläkemedel och den totala kostnaden för den typ av läkemedel motsvarar bara tre till fyra procent av Sveriges totala läkemedelskostnader. Men kostnaden för att behandla varje berörd patient kan uppgå till flera miljoner kronor per år. Detta på grund av att utvecklingskostnaderna slås ut på ett litet antal patienter.

Det s.k. NT-rådet ger rekommendationer till hur regioner/landsting ska förhålla sig till nya läkemedel. I detta fall har NT-rådet begärt en hälsoekonomisk bedömning av läkemedlet Spinraza och tidigast i november i år kan ett beslut förväntas. En sådan analys betyder att rådet sätter ett pris på den förbättrade hälsan och livskvaliteteten som läkemedlet kan ge. Om ett visst takpris överstigs avråds sjukvården att ta läkemedlet i bruk trots att det är godkänt för användning.
Spinraza är det första läkemedlet mot SMA. I USA kostar behandlingen cirka 6,8 miljoner första året och därefter 3,4 miljoner/år och patient. Antag att kostnaden skulle vara densamma i Sverige så skulle tio års behandling för Sara kosta 37,4 miljoner. Jag gör den uträkningen för att relatera till en annan planerad samhällskostnad jag beskriver nedan.

Alltså - det är inte en patients möjlighet till en bättre hälsa och ett så normalt liv som möjligt trots sin sjukdom, som är helt avgörande. En vanlig kommentar från regioner/landsting kring särläkemedelskostnader är att de riskerar att "tränga undan" annan vård.

I samma tidning samma dag läser jag att min egen kommun Linköping ska besluta att avsätta 35 miljoner kronor under tio år för att inrätta en elcykelpool. Kostnadsfördelningen under perioden är 10 mkr år ett och sedan 2,8 mkr/år. Alltså i stort sett samma kostnad som skulle räcka för att region Östergötland skulle kunna ge Sara tio års behandling.

Visst - jag vet att cykla (även med elcykel) ger hälsovinster och jag vet också att det är en annan offentlig kassa. Men i båda fallen handlar det om användandet av allas våra skattepengar, som politiken fått förtroendet att disponera till medborgarnas bästa.

Några kommer säkert att tycka att det är bättre att låta några hundra personer få råd att cykla till jobbet mot en billig penning än att sjukvården spenderar motsvarande miljoner på att ge en enda människa möjlighet att jobba och i övrigt leva ett någorlunda gott liv trots en svår och livslång sjukdom. Jag delar inte den uppfattningen. Dessa cyklister - åtminstone merparten - kan själva förbättra sina levnadsvillkor av egen kraft och med egen finansiering. Men en sjuk person kan inte själv bekosta ett läkemedel som den offentliga sjukvården knappt anses ha råd med.

tisdag 12 september 2017

Vi måste alla ta avstånd från nazistpartiernas framfart

Nazister på gatorna på judarnas heligaste dag - Jom Kippur. Detta sker i Sverige 2017. Alla har rätt att demonstrera i vårt land. Visst! Debatten tycks nu mest handla om den olämpliga marschvägen. Och jag håller med debattören Willy Silberstein när han i Aftonbladet vädjar till Dan Eliasson om att förmå poliskollegorna i Göteborg att ändra vägen så att deltagarna i synagogan ska slippa se nazisterna med allt vad det innebär känslomässigt för dem.

Dock får den diskussionen inte göra att vi glömmer att nazisternas framfart i vårt land måste hejdas. Den debatten måste pågå ständigt. Vi har misslyckats med att hejda Sverigedemokraternas allt ökande inflytande. Ska vi även misslyckas med att hejda nazistpartierna? Nej, menar jag, det får inte ske. Vi måste alla hjälpas åt att beskriva vad den ideologin och dess anhängare står för och vad de vill med Sverige och i andra länder där de blir alltmer framträdande. Om knappt ett år är det val i Sverige. Det är hög tid att nu börja intensifiera debatten!

måndag 4 september 2017

Staten ska inte underlätta spelmissbruk.

Idag skriver bl a DN och Expressen om socialdemokraternas Kombispel. Tydligen tillämpas kreditförsäljning, vilket har lett till att omkring 8 000 personer drivits till Kronofogden för obetalda lottprenumerationsavgifter. Kassören Roger Berzell menar att regler ska följas för lotterier/spel men att en del personer ändå hamnar snett.

Enligt svensk Lotterilag är kreditförsäljning förbjudet. Men det finns undantag som synes i lagtexten nedan.

Förbjudna förfaranden

37 § Det är inte tillåtet för den som anordnar ett lotteri enligt denna lag att lämna kredit för insatser i lotteriet. Detsamma gäller för den som är ombud för den som anordnar lotteriet.
Om det finns synnerliga skäl, får Lotteriinspektionen beträffande ett visst lotteri medge undantag från förbudet i första stycket. Lag (2004:1066).

Med facit i hand är det lätt att konstatera att lagändringen inte borde kommit till stånd och att den nu bör avskaffas snarast möjligt. Staten ska inte underlätta för medborgarna att riskera att hamna i spelberoende.

måndag 3 juli 2017

Liberalernas dag i Almedalen

Såg och lyssnade till partiledare Jan Björklunds tal på TV i kväll. Ett bra tal med fokus på den del av verkligheten som inte vare sig liberaler eller övriga allianspartier brukar tala så mycket om, nämligen de allt ökande klyftorna i samhället.
Det finns en serie radioprogram som benämns Ett nytt Sverige.Något som det behöver talas om från alla politiska partier. Och då ur perspektivet vad som behöver göras för att det nya Sverige ska utvecklas positivt. Det finns så många brister trots att vårt land egentligen borde ha alla goda förutsättningar att klara den förändrade verkligheten. Och det var det Jan Björklund talade om.

Liberalerna har idag presenterat rapporten "Så blir Sverige möjligheternas land". Jag har inte hunnit läsa den än men den handlar sammanfattningsvis om en politik för att öka friheten och minska klyftorna mellan de som fötts i Sverige och de som flyttat hit. Jag skulle nog vilja säga att det finns klyftor även inom den svenskfödda befolkningen. De klyftorna kanske inte kan sägas öka men de finns. Jag tänker framförallt på alla de ungdomar som inte får det stöd i skolan som de behöver och enligt skollagen har rätt till och som vid 18-20-års ålder saknar utbildning tillräckligt för att komma ifråga på den arbetsmarknad som just nu skriker efter folk.

Finns all anledning att återkomma med kommentarer kring dagens liberala rapport. Av det lilla jag hunnit ta del av och efter ha lyssnat på Björklunds tal så bör nu det som sammanfattningsvis brukar kallas för "integrationsfrågan" stå på dagordningen varje dag fram till valdagen den 9 september nästa år.

Igår skrev jag på min blogg att jag efter referaten av vänsterpartiets Jonas Sjöstedts tal trodde att han och partiet lämnat paradfrågan Vinster i välfärden. Men jag bedrog mig. I dag går JS till angrepp på Jan Björklund i denna fråga genom en artikel i Aftonbladet. Ja, så fel jag hade om Vänsterpartiet. Och så fel Jonas Sjöstedt har i vinstdebatten!

söndag 2 juli 2017

Start i Almedalen och slut(?) på Bråvalla

Så drog då Almedalsveckan igång årgång 2017. En årgång som av många bedömare benämns som start på nästa års valrörelse. Hur det blir med den saken visar sig väl men det är inte osannolikt.

Först ut idag var Vänsterpartiet med partiledare Jonas Sjöstedt. Om jag uppfattat mediarapporteringen korrekt så var tydligen huvudnumret dygnetruntöppna vårdcentraler. Inte kanske främst för patienterna utan för att avlasta dagens överbelastade sjukvård. Detta kan lösas redan idag och förmodligen utan nya pengar till sjukvården. Om vi som patienter slutar tro att vi får bättre sjukvård om vi åker till sjukhuset för alla slags krämpor och i stället har tilltro den -oftast - kompetenta sjukvård som kan ges på vårdcentralen så behöver inte sjukhusen och akutmottagningarna digna under arbetsbördan. Resurser från den s.k. slutna sjukvården kan då föras över till primärvårdens vårdcentraler. Men visst, Jonas Sjöstedt, tanken är god. En tillgänglig primärvård är bra för patienterna.

Nu undrar jag och säkert många andra också: Vart tog vinster i välfärden vägen? Har Sjöstedt givit upp paradfrågan? Klokt i så fall.

Imorgon måndag är det Liberalernas dag med partiledartal av Jan Björklund. Jag hoppas verkligen att L-dagen och Björklunds tal kommer att diskuteras och granskas utifrån just vad det är, nämligen Liberalernas dag i årets Almedalsvecka. Att det finns två duktiga kandidater inför höstens landsmöte och partiledarval får inte skymma journalisternas sikt kring politiken.

Själv åker jag till Almedalen på onsdag. Att jag valt den dagen beror på att flera seminarier som intresserar mig mest genomförs då.


Bråvalla-festivalen i grannstaden Norrköping är slut för denna gång. Och tydligen för en tid framöver om man får tro mediainformationen. En orsak (huvudorsak?) är att det även i år varit många anmälningar om våldtäkter och andra sexuella övergrepp. Ska inte tjejer och killar, kvinnor och män, kunna roa sig och njuta av festivalarrangemang utan att riskera att utsättas för övergrepp? Detta är fullständigt oacceptabelt! Kommer säkert att i likhet med tidigare bli diskussion om tjejers klädsel som brukar påstås "inbjuda" till tafsande. Detta är nonsens. Om så någon skulle välja att gå på festival naken så ger det ingen som helst rätt för någon annan att tafsa.

tisdag 6 juni 2017

Alltför många skolor brister i tillgänglighet

Bristande tillgänglighet infördes som en ny form av diskriminering i diskrimineringslagen 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas för att inte tillräckliga åtgärder har vidtagits för att hen ska ha samma förutsättningar som personer utan funktionsnedsättning.

Nyligen avgjordes ett mål avseende bristande tillgänglighet i en skola i Vara av domstol (DO). En rullstolsramp var så dålig att den rullstolsburna eleven riskerade att skadas när han använde den.
Eleven tillerkändes ett skadestånd. Nu var detta en tingsrättsdom, vilket inte innebär prejudikat. Eventuellt kommer DO att överklaga för att få ett sådant.

För just på skolområdet finns en mängd anmälningar om bristande tillgänglighet. Av hittills 640 inkomna anmälningar om bristande tillgänglighet till DO avser ca 190 utbildningsområdet. Samtidigt som det är bra att brister uppmärksammas och anmäls så är det bedrövligt att svenska skolor inte bättre tillgodoser elevers behov av tillgänglighet.

Även om denna första dom inte är prejudicerande så leder den förhoppningsvis till att tillgänglighetsfrågan uppmärksammas och en uppryckning sker inom alla kommuners skolor.

söndag 4 juni 2017

Kan romerna på sikt slippa tigga i andra EU-länder genom införande av en europeisk social pelare?

Kan EU-kommissionens förslag om en europeisk social pelare öka möjligheten för Sverige att påverka romernas försörjningsmöjligheter i sina hemländer? Ja, förhoppningsvis kan det bli så. När allt fler romer började komma till Linköping för att tigga fick jag som kommunpolitiker ofta frågan om vad Sverige kunde göra i kraft av medlemskapet i EU. Både Rumänien och Bulgarien, varifrån de flesta EU-migranter kom, är ju också med i EU, menade människor.

Det gjordes försök till påverkan från dåvarande EU-minister Birgitta Ohlsson för Alliansregeringen. Efter regeringsskiftet skrevs överenskommelser mellan den nya regeringens socialminister och företrädare för de båda nämnda länderna.
Jag har inte sett någon uppföljning och kan inte bedöma om situationen i hemländerna förbättrats avseende försörjning. Av omfattningen av EU-migranter som fortfarande tigger runt om i Sverige att döma så tycks inte så mycket skett.

Ofta kan man läsa påståendet att aldrig har så många haft det så bra som idag runtom i världen. Det är säkert sant. Frihandel, globalisering, marknadsekonomi och förbättrad demokratiutveckling i många länder världen över innebär förbättrade levnadsvillkor i vardagen för miljoner människor. Men, som det mesta här i världen, så finns det en baksida. Och den baksidan handlar bland annat om nedläggning av industrier utan att andra möjligheter till jobb erbjudits till dem som saknar utbildning. Konsekvenser syns både inom Europa och i t ex USA. I sistnämnda land påverkade det i hög grad att Donald Trump valdes till ny president. Senaste dagarna kan vi läsa om att han beslutat att USA inte ska medverka i Parisavtalet om klimatutvecklingen i världen. Skälet är att USA då inte kan utveckla kolkraftindustrin och de jobb som många arbetslösa önskar ska komma tillbaka. (Nu var det förstås inte enda skälet till valframgången för Trump men det hade stor betydelse.)

För att återgå till förslaget om en europeisk social pelare så betyder det att minimistandarder för sociala rättigheter i alla EU-länder införs. Ett exempel i vardagen är rätt till försörjningsstöd och trygghet vid uppsägning. Jag är inte odelat positiv till  en slags "gemensam välfärdspolitik" inom EU. Välfärdspolitiken är inte område som "kräver" överenskommelser mellan länder (och inom EU) för att världen ska bli bättre och säkrare. Sådana områden är däremot framför allt miljö, terrorbekämpning, ekonomisk brottslighet som idag inte känner några landsgränser.

Men samtidigt så måste möjligheterna öka för medlemsländerna t ex Sverige att utöva påtryckningar mot länder som inte tar ansvar för sina egna medborgares försörjningsmöjligheter såsom vi ser att Rumänien och Bulgarien inte gör. Alla EU-medborgare ska kunna använda den fria rörligheten för att jobba var som helst. Men när föräldrar tvingas till att lämna minderåriga barn i hemlandet för att överhuvudtaget finna en utväg för försörjning då måste kraften i det svenska medlemskapet i EU användas för att påverka. Det har uppenbarligen inte lyckats hittills. Förhoppningsvis kan en utveckling av en gemensam välfärdspolitik i form av en europeisk social pelare leda till att inget medlemsland kan fortsätta förnedra vissa av sina medborgare genom att förvägra dem utbildning och åtminstone en miniminivå av social trygghet.

tisdag 30 maj 2017

Risk för återgång till institutionsboende för små barn med omfattande funktionsnedsättningar?

Nästan dagligen läser jag om familjer med mycket små barn som nekas personlig assistans trots ett vårdbehov i stort sett dygnet runt. Försäkringskassan har hittat domar som hjälper Kassan att uppfylla regeringens direktiv om att minska assistanskostnader. Och regeringen via ansvarig minister Åsa Regnér hänvisar till kommunerna. Ingen ska lämnas ensam när hjälpbehov finns, säger hon bl a.
Dock gavs en liten öppning till förändring igår i en intervju i Ekot. Ministern har "bett FK" att analysera läget och återkomma. Något som förväntas ske efter sommaren!
Situationen är ju på intet sätt ny. Redan i regeringens regleringsbrev för 2016 aviserades att besparingar skulle ske. Något som FK snabbt verkställde. Så det har funnit gott om tid till analys av effekter för regeringen att ta del av. Nu behövs alltså ytterligare månader för att få bekräftat det som en mängd familjer redan erfarit och lever med varje dag.

När ministern hänvisar till kommunerna så finns, vad jag vet, personlig assistans genom kommunen eller "vanlig" hemtjänst. Hemtjänst i så stor omfattning att den i verkligheten ska kunna ersätta assistans innebär en betydande fördyring eftersom en hemtjänsttimme kostar avsevärt mer än den assistansersättning/timme som staten fastställt. Men, det är klart, hela kostnaden tas av kommunsektorn och staten kan visa på att kostnadsutvecklingen inom personlig assistans har brutits. Då har statsrådet Åsa Regnér "hållit sin budget".

Om inte regeringen tar sitt förnuft till fånga och genomför de lagändringar som behövs för att återföra Försäkringskassans hantering till grundintentionerna med LSS och därmed eliminera utrymmet för tolkning av aktuella domar, är jag rädd för att Sverige är på väg tillbaka till den tid då barn tvingades att bo på institution. Något som vore förödande för ett barns utveckling och helt i strid med Barnkonventionen och FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning.  Och en stor skam för Sverige!

måndag 8 maj 2017

Macron vann - men...

För två veckor skrev jag om förhoppningen att fransmännen skulle välja öppenhet och samarbete. Så blev det glädjande nog i gårdagens slutomgång av presidentvalet i Frankrike. Macron vann rejält men...
Man behöver se hela bilden av fransmännens val för att förstå att högerextremisten Marine Le Pen inte är borta ur fransk politik. Hon hade framgång även om den - gudskelov - inte räckte till en presidentpost.
Nu ska partiet Nationella Fronten stöpas om enligt partiledaren. Jag vet inte vad det innebär men jag kan tro att det är ungefär som Jimmie Åkessons "omvandling" av Sverigedemokraterna. Släng ut alla medlemmar/förtroendevalda som uttalar sig så som de trott partiets ståndpunkter vara dvs främlingsfientligt och rasistiskt. Det var ju därför de gick med i SD. Ja, ja men säg det inte högt manar partiledaren. Dessutom lägger partiet budgetförslag som visar på hur angeläget partiet är att svensk äldreomsorg och sjukvård ska vara bäst i världen. Men berätta inte hur den ska betalas. Alla som vill att äldreomsorgen ska bli bättre kanske inte tycker att den ska bli så genom att Sverige stänger sina gränser för människor från andra delar av världen.

Att 34 % av de som röstade igår valde slutenhet i stället för öppenhet för Frankrike är verkligen ett varningstecken att ta på allvar. Trots glädjen i att motkandidaten fick nästan dubbelt så många röster. I juni är det parlamentsval i landet och då kommer det riktiga eldprovet för Frankrike, för EU och för resten av omvärlden.

måndag 24 april 2017

Franska valet

Först om två veckor får Europa och världen veta vad som väntar Frankrike. Men resultatet i gårdagens valomgång ger ändå en förhoppning om att en majoritet av fransmännen väljer öppenhet och samarbete.
"En liberal mittenkandidat ser ut att vinna i Frankrike" säger Liberalernas partiledare Jan Björklund (Di).

torsdag 20 april 2017

Många runtom i världen behöver vårt stöd

Ytterligare några timmar med RödaKors-bössan för att bidra till att minska hungerkatastrofen i bl a Kenya, Somalia, Etiopien och Sydsudan. Förutom att många är fattiga i dessa länder på grund av långvariga oroligheter och brister i landets ledningar så är torkan ett allt större problem. Skördar slår fel, boskap dör och människor saknar därmed mat och vätska. Swisha gärna om du vill bidra (numret syns längst ner i bild).

 
 
 

När jag stod utanför den lokala butiken idag "konkurrerade" jag med en av de EU-migranter som tigger här. Denne man sitter varje dag på samma plats sen länge. Han har lärt sig lite svenska och blir hälsad på av de flesta som besöker butiken.

Tyvärr har ju många inte några pengar på sig numera. Men de som hade delade sina slantar mellan denne man och min RödaKors-bössa. Fint tycker jag, som också gav honom en slant innan jag gick därifrån.

Skillnaderna i välstånd  i världen blir så synligt vid ett sånt här tillfälle. Butikskunder med fina bilar eller moderna cyklar handlande kassar med matvaror inför helgen å ena sidan. En fattig rom som tvingas tigga i annat land för sin familjs försörjning å andra sidan. Och texten på RödaKorsbössan "En stundande hungersnöd är att vänta".