tisdag 10 januari 2017

Naiva förväntningar på Reinfeldt-utfrågningar i SVT

Anna Hedenmo och säkert andra också är irriterade över att SVT låtit förre statsministern Fredrik Reinfeldt fråga ut Tony Blair m fl utan att ställa provocerande frågor. Ja, det kan man ju vara. Men vad hade man förväntat sig? Att Reinfeldt skulle låtsas vara journalist när han möter gamla kollegor/vänner.

måndag 9 januari 2017

Hot att ta på allvar

Den årliga konferensen Folk och försvar pågår i Sälen. Som sig bör står Sveriges säkerhet och militära beredskap i fokus. Men i år har andra hot mot vår säkerhet uppmärksammats i lika hög grad. Åtminstone om man bedömer efter nyhetsrapporteringen.

Igår berättade FRA (Försvarets Radioanstalt) att 100 000 nätattacker noterats utifrån och att förberedelser förekommer i syfte att slå ut det svenska elnätet och kommunikationssystem.

Lägg till detta hot rörande terrorism och organiserad brottslighet m fl hot som vi känner sen tidigare. Statsminister Stefan Löfvén skrev igår på DN-debatt att totalt åtta allvarliga hot är utgångspunkt för den säkerhetspolitiska strategi som regeringen nu presenterar. Strategi kanske är att övervärdera dokumentet men en beskrivning av realistiska risker är det ändå.

Beträffande försvarssäkerheten så uttalade försvarsminister Peter Hultqvist- igen - mycket tydligt att svenskt NATO-medlemskap är uteslutet. Och han ställde sig själv som garant för detta. Den garantin kan väl ändå bara utlovas ca 21 månader framåt. För inte ens försvarsministern vet väl hur det går i nästa års val?

Lite märkligt att se hur moderater, kristdemokrater och centerpartister dagarna före Folk och försvarskonferensen "krävde" mer pengar till försvaret. De gjorde för bara något år sen upp med regeringen om kommande anslag. Endast Liberalerna insåg redan då att den nya hotnivån skulle komma att innebära behov av ökade försvarsutgifter för att förbättra säkerheten.

tisdag 3 januari 2017

Avreglering av Apoteksmonopolet

Resultatet av avregleringen av Apoteksmonopolet som skett sedan 2009 granskas i DN. Avsikten med avregleringen var att få fler och mer öppna apotek på tider när folk kan och behöver handla. Men som alltid då monopol avregleras var också förväntan att konkurrens skulle leda till lägre priser på receptfria läkemedel. Priset på receptbelagda läkemedel fastställs fortfarande staten.

Vad har vi då som medborgare sett av denna avreglering? Ja, definitivt fler och mer öppna apotek. Dessutom tillkom möjligheten att köpa sin Alvedonförpackning samtidigt med matinköpen i ICA-butiken eller annan livsmedelsbutik. En klar förbättring tycker nog de allra flesta av oss.

Blev de receptfria läkemedlen billigare? Enligt DN:s granskning är svaret Nej. I de flesta fall tvärtom. Vad som nu är prishöjningar som ändå skulle ha skett råder det delade meningar om. Och vem kan bevisa vad?

Nuvarande folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström(S) har - förstås - sin åsikt klar. Avregleringen av Apoteksmarknaden var ett av Alliansregeringens misslyckanden. Men varför har då inte den utredning som snart ska vara klar kring frågan fått nuvarande regerings uppdrag att granska prisutvecklingen? Njaa, det tänkte vi inte på. Men den kanske kan bli belyst ändå? DN idag.

Det är sorgligt att så snart en marknad avregleras kommer utvärdering/uppföljning alltid att handla om det som inte blev precis så som staten avsett. Varför kan en rubrik aldrig handla om de positiva effekter som uppnåtts ur ett medborgarperspektiv? Jag menar inte att mindre bra effekter ska döljas men varför måste de alltid överskugga de positiva? Inte minst sker detta genom rubriksättning.

Min egen uppfattning är att de positiva resultaten av avregleringen av Apoteksmonopolet är större och viktigare för oss medborgare än de eventuella prishöjningar som kan ha skett enbart på grund av denna förändring. Finns det någon bransch, avreglerad eller inte, där inte prishöjningar skett under sju år?!

måndag 2 januari 2017

GOTT NYTT DEBATTÅR!

Nytt år med nya debatter. Inte minst kommer regeringens och Försäkringskassans behandling av personer med behov av personlig assistans att vara föremål för debatt och manifestationer.
Regeringen har inför 2017 ändrat regleringsbrevet dvs 2017 års uppdrag till Försäkringskassan.Tyvärr betyder ändringen endast att texten om särskild uppmärksamhet kring timutvecklingen bytt plats från första till sista stycket.           

Regeringens och Försäkringskassans argumentationen kring timutvecklingen är att fusk anses vara så utbrett. Fusk ska naturligtvis motverkas och när det uppdagas så ska det beivras och de som begått brott straffas.
Tyvärr förekommer fusk i de flesta socialförsäkringssystem. Ett av de mest utsatta systemen tycks vara vab (Tillfällig vård av barn) som föräldrar kan nyttja för att vara hemma från jobbet när deras barn är sjukt/sjuka. För ett antal år sedan infördes krav på att föräldrar måste visa intyg från förskola(dagis) på att barnet verkligen varit hemma. Detta förfarande ansågs så småningom vara obekvämt för personal på förskola/dagis att hantera och slopades.
Därefter har vab-dagarna skjutit i höjden. Har någon hört ansvarig minister berätta om allt fuskande inom denna ersättningsform? Nej, knappast.
För 2016 har återkraven på föräldrar för felaktiga utbetalningar ökat från 15 miljoner kronor 2014 till 86 miljoner kronor. Antalet polisanmälningar om bidragsbrott rörande vab-fusk ökat från 224 polisanmälda föräldrar 2014 till 1047 stycken per den 21 december 2016. (Corren 2/1 -17; Ekot 2/1-17).

onsdag 9 november 2016

Dagen efter

Morgon den 9 november. Dagen efter. Känns som en rejäl baksmälla. Luften har gått ur. Frågan "hur kunde det sluta så här" kanske dock egentligen inte skulle behöva ställas. För det har ju varit jämnt med övervikt ibland för Clinton ibland för Trump.
En orsak till opinionsinstitutens missar (om det nu är så att de missat) är sannolikt att de som tänkt rösta på Trump inte velat säga det eftersom det känts "fel". Sådant har vi upplevt i Sverige också tex kring Junilistan i EU-val och SD i riksdagsval.

Jag länkar inte just nu trots att snabba analyser finns i mängder i alla media. Vill gärna ta del av de analyser som småningom utkristalliseras när de första chockvågorna lagt sig. Och jag vill fundera på och försöka förstå hur folk tänkt. På vad sätt kan USA bli ett bättre land att leva i med protektionism, med nedrustning av den lilla sjukförsäkring som Obama lyckades genomföra, med Trumps syn på invandring, mur mot Mexiko, med kvinnoförakt mm mm??

Samma tendenser ses i Europa inkl Sverige. Brexit i Storbritannien var ett resultat av liknande strömningar. Folket mot etablissemanget, sägs det. Inte heller i Europa är det lätt att se vad som skulle bli bättre om sådana krafter mobiliseras.

Hillary Clinton måste känna en oerhörd besvikelse. Så mycket engagemang, så mycket bättre politik, så många förväntningar från oss kvinnor över hela världen på att hon skulle lyckas spränga det beryktade glastaket. Någon mer presidentkampanj för hennes del blir det sannolikt inte. Michele Obama lär ha sagt att hon aldrig kommer att kandidera i presidentval. Kanske hon ändrar sig till nästa gång.

måndag 7 november 2016

Fråga om kandidaternas ålder typiskt svensk

Allt i media handlar just nu om det förestående presidentvalet i USA. Ganska självklart eftersom USA är den stormakt den är. Amerikanska presidentval är alltid viktiga för omvärlden. Och denna gång mer än vanligt beroende på de båda kandidaterna och den märkliga valkampanjen. Om detta skrev jag häromdagen http://linneadarell.blogspot.se/2016/10/usa-valkampanj-eller-uppmuntran-till.html

När jag sett på svensk TV de senaste dagarna förstår jag att det är journalisternas "julafton" med att ständigt få inspiration till nya frågeställningar.   

Häromkvällen ställdes den fråga som jag tror bara skulle ställas av en svensk journalist. "Hur orkar de? De är ju inte purunga precis." Frågan gällde förstås de "gamla" kandidaterna Hillery Clinton, 69 och Donald Trump, 70 år.  I vårt land ska orken att arbeta ta slut vid pensionsålderns inträdande som idag varierar som längst till 67.
Således är det helt naturligt för en svensk, själv ung, journalist att ställa en sådan fråga.

torsdag 3 november 2016

Läsning ger vingar

Det är långt ifrån varje dag jag håller med Östgöta Correspondentens politiska redaktör Christian Dahlgren i hans ledare. Men idag instämmer jag i Dahlgrens "Läsning ger vingar". Jag instämmer så mycket att jag använder rubriken själv.

Det är bra att nyttan och glädjen med bokläsning uppmärksammas. Det har alltför länge betraktats som lite mossigt. Moderna människor hittar kunskap på nätet. Men bokläsning ger inte bara kunskap även om det inte är oväsentligt. Bokläsning ger bildning, upplevelser och glädje. Och för barn är bokläsning också vägen att bygga ett gott ordförråd.

Jag har många gånger tyckt synd om dagens barn och unga som sällan får uppleva - och förstå - värdet av att få en bok. Själv kan jag fortfarande uppleva minnet av känslan när jag som barn fick en  bok till jul eller födelsedag. Känslan att få upptäcka ett nytt innehåll. Faktiskt en lyckoupplevelse! Än idag känner jag glädje och tillfredsställelse att gå runt i en bokhandel eller på ett bibliotek. Och jag missar inte ett tillfälle att tillbringa väntetid i PocketSHOP på Stockholms central. Oftast kommer jag därifrån med en liten påse böcker.

Även paketen från bokklubben känns som julafton. Just nu har jag läst två mycket olika böcker men båda fantastiskt bra. Den ena är "Riktiga Elsie" av Elsie Johansson. Jag har läst om henne tidigare men inte något av henne. "Riktiga Elsie" är hennes senaste bok och handlar om hennes liv och vägen till författarskapet. Hon är född 1931 och boken är verkligen en historielektion i hur det var att leva i det gamla Fattig-Sverige. Kan rekommenderas!

Den andra boken jag hunnit med på sistone är "Skotten i Köpenhamn" av Niklas Orrenius. Ett reportage om konstnären Lars Wilks, om yttrandefrihet och om att leva under hot. Men också så mycket mer. Orrenius beskrivning av de delar av dagens samhällsföreteelser med det råa våldet, med extremism, nationalism och rasism är både skrämmande och värdefull. Vi behöver som medborgare den kunskapen för att bidra till att den delen av samhällsutvecklingen bryts. Såg att Niklas Orrenius är nominerad till Stora Journalistpriset som Årets röst. En mycket lämplig nominering. Hoppas han får utmärkelsen.