tisdag 16 september 2014

Ett obegripligt valresultat

Två dagar har gått sedan valdagen den 14 september. Två dagar av diskuterande och försök att förstå hur det kunde gå som det gjorde. En framgångsrik regering förlorar medborgarnas förtroende till förmån för en "röd-grön röra". Och Sverigedemokraterna (SD) får 12,9 procent, vilket motsvarar nära 450 000 nya väljare sedan förra valet 2010.
2010 var det lätt att förklara deras framgång med den främlingsfientliga politiken. Och den har säkert spelat stor roll för många som röstat på partiet även i detta val. Men är det verkligen så illa ställt i Sverige att 12,9 procent av väljarkåren är rasister eller åtminstone främlingsfientliga? Jag vill inte tro det. Vartefter intervjuer med väljare finns i dagstidningarna kan man se att missnöjda pensionärer tycks vara en del av väljarkåren. Det handlar om den s.k. pensionärsskatten, det handlar om uppfattade brister i äldreomsorgen. (SD) lovade att både minska skatten och att ge mer pengar till äldreomsorgen. Och finansieringen? Ja, förstås, minskad invandring. Men är det så enkelt att "bara" minska invandringen så frigörs pengar till annat i statsbudgeten? Vad händer med de personer som redan fått asyl och nu pluggar svenska och söker jobb? Och med deras barn som börjat skolan i Sverige? Och med de ensamkommande flyktingbarnen/-ungdomarna? Ska de återförvisas till sina forna hemländer för att "bli hjälpta på plats" som Jimmie Åkesson tjatat om under hela valrörelsen som exempel på att (SD) inte alls har något emot flyktingar.

Nog skrivet nu om (SD) för den här gången. Lär finnas anledning att återkomma till dem under den kommande mandatperioden.

Alliansregeringen fick alltså inte förnyat förtroende. Alla partierna förlorade. Moderaterna allra mest. Men valresultatet för mitt parti, Folkpartiet, är också bedrövligt. Ett otroligt arbete under åtta från partiledare Jan Björklund och många andra för att få för Sverige nödvändiga skolreformer på plats belönades med en valförlust på 1,7 procent. Varför? Ja det får valanalysen utvisa men kanske kunde tempot varit några lägre så att implementeringen underlättats. Kanske något mindre kaxighet och något mer lyssnande. Goda intentioner till trots - genomförande av nödvändiga förändringar
i den omfattningen som skett och sker behöver ske i takt med den yrkeskår som ska genomföra dem.
Och så den olycksaliga PISA-rapporten i våras! Och den sanslöst ohederliga debatten som följde därefter. ALLA visste att rapporten avspeglade de elever som lämnade grundskolan våren 2012. Men debatten fördes som om eleverna gått hela sin skoltid under Jan Björklunds tid som skolminister. Särskild fräcka var socialdemokrater och miljöpartister. Tyvärr kommer de att kunna ta åt sig äran av de sannolikt bättre resultaten i nästa PISA-undersökning eftersom de nu tycks bli regeringspartier under kommande fyra år.

Hur gick det då för Folkpartiet i min hemkommun Linköping? Ja, trots en mycket aktiv valrörelse ända sen i våras inför EU-valet och nästan utan uppehåll till valdagen den 14 september så blev resultatet inte vad vi hoppats. Som det ser ut i dagsläget så tappar vi ett mandat i fullmäktige.
Även här tappade (M) och Alliansen och (SD) fördubblade från 3 till 6 mandat. Men det är mycket jämnt och än är inte alla röster sluträknade.

tisdag 9 september 2014

Fåniga bortförklaringar av (SD)

Idag har ytterligare sju företrädare för Sverigedemokraterna uteslutits och/eller tvingats lämna uppdrag. Återigen är svaret från partisekreteraren att partiet inte står för sådana åsikter som dessa företrädare vräker ur sig i olika medier. Ibland öppet och ibland anonymt.
Men hur kommer det sig att främlingsfientliga personer återfinns främst hos (SD)? Ja, självklart därför att de uppfattar att deras åsikter stämmer överens med partiets och söker sig dit. Än starkare i den tron blir de förstås när de kan vara medlemmar och till och med bli kandidater på partiets valsedlar samtidigt som de skriver och uttalar sig grovt kränkande om framförallt människor från andra länder, människor med annan hudfärg och med annan religion. Uteslutningen sker ju först när de avslöjas av media.

söndag 7 september 2014

Duell igen

Återigen en s.k. duell i politiken inför valet nästa söndag. Duellanterna var Reinfeldt och Löfven. Något nytt? Nej. Någon fördjupning av tidigare frågeområden? Nej.
Men SVTs journalister fick arrangera ännu en "match". Förhoppningsvis tittade ett antal väljare som inte sett tidigare duell eller match - eller varför inte använda beteckningen "debatt"- så att timmen bidrog till att öka medborgarnas insikter om vad (M) och (S) vill med Sverige.
Läs gärna dagens artikel på SvDs Brännpunkt om hur media försöker göra valdebatter till underhållning. Nu tycker jag inte att den kritiken är berättigad vad gällen kvällens debatt. Förutom inledningen med nedräkningen.

måndag 1 september 2014

Ett trovärdigt valmanifest

Idag fick väljarna tydligt besked från Allianspartierna om vilken politik som kommer att föras för Sverige om nuvarande regering får fortsatt förtroende den 14 september. Socialdemokrater med Löfven och Andersson i spetsen fnyste förstås. Men vad är deras alternativ? Ja, Löfven sa igår i SVTs utfrågning att han och socialdemokraterna söker förtroende för sin politik med extra betoning på sin politik. Ja visst, varje parti presenterar vilka frågor man anser viktiga. Det är ju så väljarna kan avgöra vilken styrkeposition de vill ge partierna i en kommande regering. Men det innebär inte att inte en gemensam regeringspolitik bör visas upp för väljarna före valdagen.
I det röd-gröna alternativet vill nog väljarna veta i vilken omfattning miljöpartiets försvarspolitik eller energipolitik får genomslag. För att nämna några av alla de viktiga framtidsfrågor som de båda partierna är oense om.

Allianspartierna har alltså presenterat sitt valmanifest. Här syns tydligt hur partiernas olika prioriteringar fått genomslag. Drygt 50 % av de 13 miljarder som manifestet innehåller avser utbildningsområdet. Också på andra områden som integration och socialpolitik lyser socialliberala värderingar igenom. Bra förhandlat av Jan Björklund, övriga FP-ministrar och deras medarbetare.

I stället för att räkna upp alla delar hänvisar jag till Jan Björklunds nyhetsbrev här.

Läs också Rasmus Jonlunds blogginlägg.

söndag 31 augusti 2014

Kris, kaos och nyval om de rödgröna vinner valet

Socialdemokraternas partiledare i SVTs utfrågning: Höjning av restaurangmomsen kommer inte att innebära färre jobb i branschen. De ungdomar och andra som fått jobb (ett antal 1000) när Alliansregeringen sänkte denna moms blir inte arbetslösa eftersom de utför ett arbete, de slår inte dank. Hur tänkte Löfven?
Att kanske restaurangen tappar kunder om det blir betydligt dyrare att gå på krogen och därmed minskad lönsamhet som i sin tur betyder färre anställda vill inte Stefan Löfven (S) erkänna. Naturligtvis förstår han, som gammal fackföreningsföreträdare att färre kunder leder till färre anställda i företag. Han fick till något om att med fler i arbete så kommer fler ha råd att gå på krogen. Oavsett kostnaden uppenbarligen.

Intressant också att allt som socialdemokrater och miljöpartiet inte är ense om, om de bildar regering, tycks Löfven tro att han kan skriva propositioner på egen hand och sen få igenom genom att ha förvissat sig om majoritet i riksdagen. Rent tekniskt är det väl möjligt men det är ju väldigt respektlöst uttryckt inför en eventuell regeringsbildning.
Att (MP) skulle acceptera ett sådant förhållningssätt i alla de stora frågor där de båda partierna har nästan helt motsatta åsikter är inte sannolikt.

Att (V) skulle bli ett problem för Löfven är knappast troligt. Jonas Sjöstedt har redan "sålt" eventuell makt i och med de uttalanden han gjort de senaste dagarna. En gång i historien har (V) fällt en s-ledd regering. Det var under Lars Werners tid och det handlade om strejkrätten.

Men även om Vänsterpartiet redan börjat backa på sina krav så är det däremot mycket sannolikt att en eventuell regering med (S) och (MP) inte blir långlivad. Kris, kaos och nyval väntar om hörnet om olyckan är framme den 14 september.

fredag 29 augusti 2014

Sverige bör söka medlemsskap i Nato

Häromdagen bloggade jag om försvarpolitiska debatten i Linköping, där NATO frågan diskuterades. FPs representant i debatten, Allan Widman, berättade då att Folkpartiet länge tyckt att Sverige bör bli medlem i NATO. Idag skriver partiledare Jan Björklund (FP) om detta i sitt Nyhetsbrev.

onsdag 27 augusti 2014

Försvarspolitisk debatt i Linköping

Flygvapenmuséet i Linköping anordnade i kväll en försvarspolitisk debatt med riksdagspolitiker från samtliga partier varav flera från Östergötland. Folkpartiet företräddes av Allan Widman, riksdagsledamot från Malmö och FPs talesperson i försvarsfrågor sedan länge. Och en av de mest kunniga politikerna på området, vilket också var mycket tydligt i kvällens debatt.
Debatten handlade framförallt om mer eller mindre pengar till försvaret men också om svenskt medlemskap eller inte i NATO. Mycken diskussion om Ukraina och Ryssland och vad Putin kan ta sig för framöver. Kommer Putin att närma sig de baltiska länderna och vilken roll kommer då Gotland att få?
Hemkommen efter debatten kunde jag konstatera att regeringen imorgon kommer att föreslå riksdagen ett än närmare samarbete mellan Sverige och NATO, vilket betyder att gemensamma övningar kan ske på svensk mark. SVT, Svd.

Folkpartiet har sedan flera år tillbaka landsmötesbeslut på att förorda svenskt medlemskap i NATO. Sen länge finns ett nära samarbete, vilket inte alltid framgår i informationen till svenska folket. På senare tid har dock fler partier än Folkpartiet valt att tala klarspråk.
Nu föreslår regeringen att ett ytterligare steg tas. Få se hur länge det dröjer innan medlemskap är moget att föreslås från samtliga regeringspartier och socialdemokraterna. Försvarspolitiken hör ju till ett av de områden där så breda politiska överenskommelser som möjligt är angelägna.
Vänsterpartiet kommer dock aldrig att medverka till ett NATO-medlemskap. Torbjörn Björlund (V) hade svårt även i kvällens debatt att riktigt på allvar instämma i att Ryssland under Putins ledning utgör en risk för utvecklingen i vårt närområde. Ränderna går aldrig ur, tydligen.