I söndags arrangerade Östergötlands Handikappidrottsförbund en Paralympisk dag i Linköping. Detta inför de tävlingar som startar i London i slutet av augusti och dit två östgötaidrottare åker för att tävla bl a i bordtennis.
Föreningar som bedriver idrotter för personer med funktionsnedsättning visade upp sina medlemmars färdigheter. Där spelades rullstolsbasket, boccia, goalball, m fl idrotter.
Två rullstolsburna barn från Linköpings Handikappidrottsförbunds idrottsskola - den yngsta bara fyra år - utmanade två kommunpolitiker på en rullstolsstafett. En av de utmanade var jag. Det var verkligen en nyttig upplevelse. Att ta sig fram med en rullstol är inte så enkelt. Bland annat krävs starka armmuskler.
De som deltog i Stångåloppet, där rullstol var ett sätt att ta sig fram, kunde verkligen vittna om både otillgänglighet och medtrafikanter på cykel som tyckte att den rullstolsburne borde flytta sig snabbt.
Återigen gjorde jag reflektionen när jag körde hem att lagstiftning om att otillgänglighet måste klassas som diskriminering behövs. Det finns så många hinder och attityder som behöver förändras för att få ett samhälle FÖR ALLA.
Läs här vad Linköpings Tidning skriver om dagen http://www.linkopingstidning.se/article/articleview/48870/1/73/
tisdag 21 augusti 2012
onsdag 15 augusti 2012
Linköpings Universitet populärt
Corren skriver idag att Linköpings Universitet har lockat många sökande även inför denna hösttermin som snart tar sin början. Jätteroligt tycker jag både som Linköpingsbo och som kommunpolitiker. Läs också Universitets hemsida om de nya studenterna och Kalasmottagningen, där Linköpings kommun är en av sponsorerna.
Idag togs också första spadtaget för nya studentbostäder. Första etappen ska ge nya bostäder till nästa höstterminsstart.
Idag togs också första spadtaget för nya studentbostäder. Första etappen ska ge nya bostäder till nästa höstterminsstart.
söndag 12 augusti 2012
Felmatchad arbetsmarknad
Svenskt Näringslivs Stefan Fölster skriver på dagens DN-debatt under rubriken "Felmatschad arbetsmarknad lämnar många unga utanför". Flera av hans åsikter är lätt att dela, andra inte.
Att debatten om ungdomsarbetslösheten är enkelspårig i Sverige eller åtminstone förenklad är sant. Att som socialdemokraterna påstå att om alla arbetslösa ungdomar sätts i utbildning så kommer arbetsgivarnas efterfrågan på kvalificerad arbetskraft att tillgodoses är väl det mest tydliga exemplet på en förenkling av problemet.
Därmed inte sagt att utbildning inte är värdefull. Men för ungdomar som inte fullgjort gymnasiet (och ibland inte ens grundskolan) så är det sannolikt mer lämpligt och framgångsrikt att få en anställning till lägre lön där utbildning ingår. Man brukar tala om "morötter och piska" för att skapa motivation. Här finns både och med en övervikt av morötter kan jag tycka.
Stefan Fölster lyfter också den omdebatterade frågan om ett mer flexibelt anställningsskydd. Jag tycker att mitt parti, Folkpartiet, har ett väl avvägt förslag, som innebär att kompetens ska väga tyngre än idag när en arbetsstyrka behöver minskas. Att anställningsskyddet fortfarande ska värnas är en socialliberal grundtanke.
Oron för att anställningsskyddet ska urholkas och konsekvenserna av detta bottnar, tror jag, till stor del i att det tyvärr alltemellanåt ges exempel på hur illa vissa arbetsgivare kan bete sig. Den misstro som redan finns i vårt land mot företag/företagare förstärks när media beskriver hur anställda kommer i kläm hos oseriösa arbetsgivare.
Att Arbetsförmedlingen borde konkurrensutsättas har jag tyckt länge. Jag förstår inte varför inte Alliansregeringen tagit itu med detta. Arbetsförmedlingens verksamhet kan ju inte betraktas som myndighetsutövning i den bemärkelsen att den inte skulle kunna skötas av fler aktörer. Därmed inte sagt att arbetsförmedlande inte till någon del skall vara i "egenregi" d v s statlig.
Fölster kritiserar att vissa partier vill höja a-kassan. Folkpartiet är ett av dessa partier. Här tycker jag att Fölster har fel. Han blandar ihop att "det ska löna sig att arbeta" med det försäkringsskydd som ett välfärdsland måste kunna garantera människor under en period mellan uppsägning och ett nytt jobb. Det är inte rimligt att människor ska behöva ställa om sitt liv under en kort period av arbetslöshet på grund av att a-kasseersättningen inte räcker till normala levnadsomkostnader. Det är samma syn som Sverige har på sjukpenningen. En kortare tids sjukskrivning ska inte föröda familjens ekonomi. Folkpartiet beskriver synen på försäkringsskydd i en SvD-artikel tidigare i somras.
Fölster skriver att det är avgörande hur ungdomar lyckas lära och bygga upp erfarenheter som gör dem efterfrågade senare i livet. En reflektion jag gör är att vi alla oftare bör tala om "arbetets värde". Det ges - alltför ofta, tycker jag - bilder av att arbeta är en del av livet som tyvärr måste genomlidas. Skolan ska vara "rolig" inte en förberedelse för vuxenlivet. Ett sabbatsår efter gymnasiet för att "känna efter vad man vill göra" är naturligt för många. Och bland vuxna talas ofta om pension så tidigt som möjligt så "man får göra vad man vill".
Alla har självklart rätt att tycka och uttrycka vad man vill. Men det behövs en balans i debatten. Det går att leva ett rikt liv med olika intressen under ett långt arbetsliv. Och det är inte fel att tycka att det är kul att jobba. Och det är inte fel att skolan förbereder unga männisskor för både livet i sig och arbetslivet. Arbete är inte ett nödvändigt ont utan något som ger social gemenskap, tillfredsställelse över att uträtta något och att kunna försörja sig. Och alla jobb behövs!
Att debatten om ungdomsarbetslösheten är enkelspårig i Sverige eller åtminstone förenklad är sant. Att som socialdemokraterna påstå att om alla arbetslösa ungdomar sätts i utbildning så kommer arbetsgivarnas efterfrågan på kvalificerad arbetskraft att tillgodoses är väl det mest tydliga exemplet på en förenkling av problemet.
Därmed inte sagt att utbildning inte är värdefull. Men för ungdomar som inte fullgjort gymnasiet (och ibland inte ens grundskolan) så är det sannolikt mer lämpligt och framgångsrikt att få en anställning till lägre lön där utbildning ingår. Man brukar tala om "morötter och piska" för att skapa motivation. Här finns både och med en övervikt av morötter kan jag tycka.
Stefan Fölster lyfter också den omdebatterade frågan om ett mer flexibelt anställningsskydd. Jag tycker att mitt parti, Folkpartiet, har ett väl avvägt förslag, som innebär att kompetens ska väga tyngre än idag när en arbetsstyrka behöver minskas. Att anställningsskyddet fortfarande ska värnas är en socialliberal grundtanke.
Oron för att anställningsskyddet ska urholkas och konsekvenserna av detta bottnar, tror jag, till stor del i att det tyvärr alltemellanåt ges exempel på hur illa vissa arbetsgivare kan bete sig. Den misstro som redan finns i vårt land mot företag/företagare förstärks när media beskriver hur anställda kommer i kläm hos oseriösa arbetsgivare.
Att Arbetsförmedlingen borde konkurrensutsättas har jag tyckt länge. Jag förstår inte varför inte Alliansregeringen tagit itu med detta. Arbetsförmedlingens verksamhet kan ju inte betraktas som myndighetsutövning i den bemärkelsen att den inte skulle kunna skötas av fler aktörer. Därmed inte sagt att arbetsförmedlande inte till någon del skall vara i "egenregi" d v s statlig.
Fölster kritiserar att vissa partier vill höja a-kassan. Folkpartiet är ett av dessa partier. Här tycker jag att Fölster har fel. Han blandar ihop att "det ska löna sig att arbeta" med det försäkringsskydd som ett välfärdsland måste kunna garantera människor under en period mellan uppsägning och ett nytt jobb. Det är inte rimligt att människor ska behöva ställa om sitt liv under en kort period av arbetslöshet på grund av att a-kasseersättningen inte räcker till normala levnadsomkostnader. Det är samma syn som Sverige har på sjukpenningen. En kortare tids sjukskrivning ska inte föröda familjens ekonomi. Folkpartiet beskriver synen på försäkringsskydd i en SvD-artikel tidigare i somras.
Fölster skriver att det är avgörande hur ungdomar lyckas lära och bygga upp erfarenheter som gör dem efterfrågade senare i livet. En reflektion jag gör är att vi alla oftare bör tala om "arbetets värde". Det ges - alltför ofta, tycker jag - bilder av att arbeta är en del av livet som tyvärr måste genomlidas. Skolan ska vara "rolig" inte en förberedelse för vuxenlivet. Ett sabbatsår efter gymnasiet för att "känna efter vad man vill göra" är naturligt för många. Och bland vuxna talas ofta om pension så tidigt som möjligt så "man får göra vad man vill".
Alla har självklart rätt att tycka och uttrycka vad man vill. Men det behövs en balans i debatten. Det går att leva ett rikt liv med olika intressen under ett långt arbetsliv. Och det är inte fel att tycka att det är kul att jobba. Och det är inte fel att skolan förbereder unga männisskor för både livet i sig och arbetslivet. Arbete är inte ett nödvändigt ont utan något som ger social gemenskap, tillfredsställelse över att uträtta något och att kunna försörja sig. Och alla jobb behövs!
torsdag 9 augusti 2012
Kollat kollektivtrafiken
Idag har jag tillsammans med mina partikollega Maud Ericsson kollat busshållplatser i ett av kommunens bostadsområden. Eller kanske mer rätt: vi kollade vilka som var kvar efter viss indragning.
En boende i området svarade på vår medborgarenkät tidigare i somras och berättade att tre hållplatser "försvunnit". Vilket förstås innebär längre avstånd till den som nu är "närmast".
Nu är det ju Landstinget som tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet och därmed också i vår kommun. Men det förtar inte vårt ansvar som kommunpolitiker att se till att målet om att så många som möjligt ska kunna använda kollektivtrafiken i stället för bilen kan upprätthållas.
Och för äldre och för personer med funktionsnedsättning kan det ju handla om att behöva anlita färdtjänst trots att man skulle kunna ha friheten att ta bussen utan att behöva förbeställa sin resa. Det är ingen bra utveckling.
En boende i området svarade på vår medborgarenkät tidigare i somras och berättade att tre hållplatser "försvunnit". Vilket förstås innebär längre avstånd till den som nu är "närmast".
Nu är det ju Landstinget som tagit över ansvaret för kollektivtrafiken i länet och därmed också i vår kommun. Men det förtar inte vårt ansvar som kommunpolitiker att se till att målet om att så många som möjligt ska kunna använda kollektivtrafiken i stället för bilen kan upprätthållas.
Och för äldre och för personer med funktionsnedsättning kan det ju handla om att behöva anlita färdtjänst trots att man skulle kunna ha friheten att ta bussen utan att behöva förbeställa sin resa. Det är ingen bra utveckling.
onsdag 8 augusti 2012
Boken om Thomas Quick
Läser i dagens Östgötacorrespondenten en intervju med journalisten Mattias Göransson kring Hannes Råstams bok "Fallet Thomas Quick - att skapa en seriemördare" (länk saknas tyvärr). Boken, som ges ut postumt, eftersom författaren avled i januari i år, är skriven ur ett vårdperspektiv.
Vad var det som hände egentligen? En vårdskandal eller myndigheters "bisarra längtan efter att få stoltsera med en svensk seriemördare"? frågar Råstam i boken. Allt efter modell USA.
Vårdskandal eller rättsskandal? Oavsett vilket så är det fruktansvärt hur en människa kan bli utsatt. Och alla andra som berörts genom att ett antal personer mördats och där anhöriga inte vet om rätt person dömts för morden.
Såg att en förälder önskar en kommission. Ja, kanske. Oavsett om det är en vårdskandal eller en rättsskandal.
Vad var det som hände egentligen? En vårdskandal eller myndigheters "bisarra längtan efter att få stoltsera med en svensk seriemördare"? frågar Råstam i boken. Allt efter modell USA.
Vårdskandal eller rättsskandal? Oavsett vilket så är det fruktansvärt hur en människa kan bli utsatt. Och alla andra som berörts genom att ett antal personer mördats och där anhöriga inte vet om rätt person dömts för morden.
Såg att en förälder önskar en kommission. Ja, kanske. Oavsett om det är en vårdskandal eller en rättsskandal.
måndag 6 augusti 2012
Åter på jobbet
Så var semestern slut för den här gången. Första dan på jobbet idag, alltså. Inte så motigt när man har förmånen att få syssla med sitt största intresse, nämligen politik, på heltid.
Dessutom hann dagen inte bli så många timmar gammal förrän regnet kom - igen.
En som tydligen gjort sista dan på jobbet idag är, enligt media, Tillväxtverkets generaldirektör (Aftonbladet, DN, Expressen, SvD).
Dessutom hann dagen inte bli så många timmar gammal förrän regnet kom - igen.
En som tydligen gjort sista dan på jobbet idag är, enligt media, Tillväxtverkets generaldirektör (Aftonbladet, DN, Expressen, SvD).
söndag 22 juli 2012
Årsdagen av Oslo och Utöja
Så har det gått ett år sedan den fruktansvärda tragedin som drabbade vårt grannland Norge. En tragedi ur ett nationellt perspektiv men självklart också för varje enskild människa som berördes. Föräldrar och andra anhöriga till de omkomna inte minst.
För de som överlevde är naturligtvis den här dagen enormt känslofylld. Jag hoppas att alla fått professionell hjälp att bearbeta det som hände. Såg på morgonTV en intervju med den unge mannen som hade till uppgift att kolla vilka som reste till Utöja. Han berättade om sin väg tillbaka under året som gått och att han fått psykologhjälp för att bearbeta sina tankar och frågorna: kunde jag ha förhindrat Behring-Breiviks möjlighet att komma iland på ön?
Under året har vi alla kunnat ta del av den pågående rättegången. Den 24 augusti faller domen enligt mediauppgifter.
För de som överlevde är naturligtvis den här dagen enormt känslofylld. Jag hoppas att alla fått professionell hjälp att bearbeta det som hände. Såg på morgonTV en intervju med den unge mannen som hade till uppgift att kolla vilka som reste till Utöja. Han berättade om sin väg tillbaka under året som gått och att han fått psykologhjälp för att bearbeta sina tankar och frågorna: kunde jag ha förhindrat Behring-Breiviks möjlighet att komma iland på ön?
Under året har vi alla kunnat ta del av den pågående rättegången. Den 24 augusti faller domen enligt mediauppgifter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)